Samtliga riksdagspartiernas ungdomsförbund i Halland har gemensamt skrivit ett debattinlägg i Hallandsposten idag, som jag var med och korrekturläste. Anledningen till debattartikeln var resultatet i Ungt Val.
Edit kl 20:50: Om det inte vore för att Josefine som skrev debattinlägget inte har någon blogg eller hemsida, så hade jag länkat till henne också! :)
30 juni 2006
29 juni 2006
Språktesta Folkpartiet istället!
För en gångs skull håller jag med skribenterna på LO-Bloggen. Det är faktiskt inte särskilt liberalt att kräva vissa språkkunskaper av den som vill bli svensk medborgare. Sen att de själva inte står för ett liberalt samhälle, utan använder uttalandet som ett sätt att angripa Folkpartiet är en annan historia...
Särskilt absurt känns ett krav på språktest mot bakgrund av att vi i Sverige inte har något officiellt språk överhuvudtaget. Det närmsta vi har ett riktigt officiellt språk är våra fem officiella minoritetsspråk - jiddisch, finska, romani, samiska och tornedalsfinska. Svenskan däremot, har varken lagstadgat skydd eller officiell ställning i övrigt.
Dessutom är problemet med integrationen djupare än så. Även de invandrare som kan svenska väl är missgynnade på arbetsmarknaden. Även "försvenskade" invandrare möts av diskriminering. Att ha ett språktest som krav för medborgarskap skulle inte ändra på detta.
Kort sagt, även om det sannerligen vore bra om alla som flyttar till Sverige kunde svenska, så är det inte rimligt att kräva att man kan svenska för att bli svensk medborgare. Det är helt enkelt inte särskilt liberalt...
Särskilt absurt känns ett krav på språktest mot bakgrund av att vi i Sverige inte har något officiellt språk överhuvudtaget. Det närmsta vi har ett riktigt officiellt språk är våra fem officiella minoritetsspråk - jiddisch, finska, romani, samiska och tornedalsfinska. Svenskan däremot, har varken lagstadgat skydd eller officiell ställning i övrigt.
Dessutom är problemet med integrationen djupare än så. Även de invandrare som kan svenska väl är missgynnade på arbetsmarknaden. Även "försvenskade" invandrare möts av diskriminering. Att ha ett språktest som krav för medborgarskap skulle inte ändra på detta.
Kort sagt, även om det sannerligen vore bra om alla som flyttar till Sverige kunde svenska, så är det inte rimligt att kräva att man kan svenska för att bli svensk medborgare. Det är helt enkelt inte särskilt liberalt...
28 juni 2006
Rättssäkerhet?
Via Anders Gardebring får jag reda på att Piratbyrån fortfarande inte fått tillbaka sina servrar, trots att polisen redan konstaterat att de inte innehöll något olagligt.
Man kan tycka vad man vill om upphovsrättens vara eller inte vara, men att hindra opinionsbildande organisationer (oavsett vad man tycker om deras opinionsbildning) på detta sätt är inte acceptabelt. Jag hade inte velat att det hände nazister och rasister ens. Det måste både förespråkare och motståndare av upphovsrätten hålla med om - yttrandefrihet, rättssäkerhet, pressfrihet och demokrati är långt viktigare frågor än upphovsrätten.
Förutom Piratbyrån drabbades även ett stort antal företag och privatpersoner. Det är mycket anmärkningsvärt att diskussionen blivit så begränsad om vilka följder polisens ingrepp vid IT-brott får ha för tredje person. Om man ska döma efter ingreppet mot PRQ, så försvinner allt vad rättssäkerhet och yttrandefrihet samma sekund som man gör tabben att dela internetleverantör med någon som begår brott mot upphovsrätten.
För mig kan det aldrig vara acceptabelt att tredje person i onödan ska drabbas negativt av polisens utredningsverksamhet. Utredningen mot The Pirate Bay kan, vad jag vet, knappast ha förts framåt av att man beslagtog servrar som inte hade någon direkt koppling till TPB. Ännu mindre förs utredningen framåt om man behåller dem efter att man konstaterat att de är rena...
Man kan tycka vad man vill om upphovsrättens vara eller inte vara, men att hindra opinionsbildande organisationer (oavsett vad man tycker om deras opinionsbildning) på detta sätt är inte acceptabelt. Jag hade inte velat att det hände nazister och rasister ens. Det måste både förespråkare och motståndare av upphovsrätten hålla med om - yttrandefrihet, rättssäkerhet, pressfrihet och demokrati är långt viktigare frågor än upphovsrätten.
Förutom Piratbyrån drabbades även ett stort antal företag och privatpersoner. Det är mycket anmärkningsvärt att diskussionen blivit så begränsad om vilka följder polisens ingrepp vid IT-brott får ha för tredje person. Om man ska döma efter ingreppet mot PRQ, så försvinner allt vad rättssäkerhet och yttrandefrihet samma sekund som man gör tabben att dela internetleverantör med någon som begår brott mot upphovsrätten.
För mig kan det aldrig vara acceptabelt att tredje person i onödan ska drabbas negativt av polisens utredningsverksamhet. Utredningen mot The Pirate Bay kan, vad jag vet, knappast ha förts framåt av att man beslagtog servrar som inte hade någon direkt koppling till TPB. Ännu mindre förs utredningen framåt om man behåller dem efter att man konstaterat att de är rena...
27 juni 2006
Vänsterpartiets ofinansierade förslag
När man debatterar mot Vänsterpartiet får man ofta höra att de inte kan acceptera det förslag vi i Centerpartiet har lagt om ungdomsavtal. Det kan jag mycket väl förstå. Jag kan även förstå att de lägger ett helt annat förslag istället - att den offentliga sektorn ska byggas ut med 200.000 platser. Det är ett förslag som går helt och hållet i den socialistiska ideologins anda. Staten är alltigenom god och kollektivet ska stå för allt ansvar i samhället. Vårt förslag om ungdomsavtal skulle innebära att man skulle låta människor bestämma mer över sig själva, och det är ju verkligen inte något som går ihop med den vänsterpartistiska ideologin.
Jag kan också förstå att de inte för allt i världen vill berätta hur de tänkt finansiera sitt förslag. Jag vet ärligt talat inte om de har räknat på vad det skulle kosta, men jag har gjort några enkla överslag. Jag räknade ganska snabbt ut att om de räknat på kostnaderna, så har de snabbt kommit fram till att det inte skulle vara så taktiskt att gå ut med dem.
200.000 nya jobb innebär att det ska skapas anställningar för ungefär var 40:e svensk. För att få ner det på en liten greppbar nivå, så gjorde jag en omräkning till hur många nya jobb det skulle innebära i Laholm. Med samma andel nya anställningar i lilla Laholm som i resten av riket, skulle vi få mellan tummen och pekfingret 500 nya offentliganställda i Laholm. Så långt allt gott och väl - så många nya jobb skulle göra stor nytta i Laholm, det är det ingen tvekan om.
Så kommer vi då till prislappen. För det första ska konstateras att om man är offentligt anställd i Laholm, så är man nästan säkerligen kommunanställd eller landstingsanställd. De enda undantagen jag kommer att tänka på för tillfället är de som jobbar på vårt lilla poliskontor. Alltså kommer i princip samtliga av dessa 500 jobb skapas inom kommunen eller landstinget.
Vi räknar lågt, och antar att de 500 nya jobben ska vara lågt betalda, säg 12.500 kr i månaden (vilket jag tvivlar på att facket skulle gå med på, men för kalkylens skull väljer vi den lönesumman - den är jämn och fin). 500 personer gånger 12.500 i månaden gånger 12 månader om året blir 75 miljoner. En nätt liten summa. Nu har vi i den här beräkningen inte tagit någon hänsyn till att kommunen även behöver betala arbetsgivaravgifter. Den summan går ju faktiskt ganska jämnt upp med kommunalskatten - som ju kommer tillbaka till kommunen. Jag har heller inte tagit någon hänsyn till att 500 nya anställda i kommunen förmodligen också behöver någon form av chefer och arbetsledning (som knappast går att hitta för 12.500 kr i månaden).
Hur mycket motsvarar då 75 miljoner? Grovt räknat ligger den kommunala budgeten i Laholm på 1 miljard om året, varav knappt två tredjedelar är skatteintäkter. 75 miljoner motsvarar ungefär en ökning av den kommunala budgeten med 7%, eller en höjning av kommunalskatten i storleksordningen 3 kr. Även om man valde att skapa bara ungefär tredjedelen så många jobb i Laholm som Vänsterpartiet vill skapa i genomsnitt i riket, så skulle kommunen få höja skatten med ungefär en krona. Det är väldigt mycket. Visserligen sparas pengarna in på annat håll, men jag räknar knappast med att de pengar som staten sparar på arbetslöshetsersättning kommer kommunerna och landstingen till godo, i varje fall inte fullt ut.
Jag kan också förstå att de inte för allt i världen vill berätta hur de tänkt finansiera sitt förslag. Jag vet ärligt talat inte om de har räknat på vad det skulle kosta, men jag har gjort några enkla överslag. Jag räknade ganska snabbt ut att om de räknat på kostnaderna, så har de snabbt kommit fram till att det inte skulle vara så taktiskt att gå ut med dem.
200.000 nya jobb innebär att det ska skapas anställningar för ungefär var 40:e svensk. För att få ner det på en liten greppbar nivå, så gjorde jag en omräkning till hur många nya jobb det skulle innebära i Laholm. Med samma andel nya anställningar i lilla Laholm som i resten av riket, skulle vi få mellan tummen och pekfingret 500 nya offentliganställda i Laholm. Så långt allt gott och väl - så många nya jobb skulle göra stor nytta i Laholm, det är det ingen tvekan om.
Så kommer vi då till prislappen. För det första ska konstateras att om man är offentligt anställd i Laholm, så är man nästan säkerligen kommunanställd eller landstingsanställd. De enda undantagen jag kommer att tänka på för tillfället är de som jobbar på vårt lilla poliskontor. Alltså kommer i princip samtliga av dessa 500 jobb skapas inom kommunen eller landstinget.
Vi räknar lågt, och antar att de 500 nya jobben ska vara lågt betalda, säg 12.500 kr i månaden (vilket jag tvivlar på att facket skulle gå med på, men för kalkylens skull väljer vi den lönesumman - den är jämn och fin). 500 personer gånger 12.500 i månaden gånger 12 månader om året blir 75 miljoner. En nätt liten summa. Nu har vi i den här beräkningen inte tagit någon hänsyn till att kommunen även behöver betala arbetsgivaravgifter. Den summan går ju faktiskt ganska jämnt upp med kommunalskatten - som ju kommer tillbaka till kommunen. Jag har heller inte tagit någon hänsyn till att 500 nya anställda i kommunen förmodligen också behöver någon form av chefer och arbetsledning (som knappast går att hitta för 12.500 kr i månaden).
Hur mycket motsvarar då 75 miljoner? Grovt räknat ligger den kommunala budgeten i Laholm på 1 miljard om året, varav knappt två tredjedelar är skatteintäkter. 75 miljoner motsvarar ungefär en ökning av den kommunala budgeten med 7%, eller en höjning av kommunalskatten i storleksordningen 3 kr. Även om man valde att skapa bara ungefär tredjedelen så många jobb i Laholm som Vänsterpartiet vill skapa i genomsnitt i riket, så skulle kommunen få höja skatten med ungefär en krona. Det är väldigt mycket. Visserligen sparas pengarna in på annat håll, men jag räknar knappast med att de pengar som staten sparar på arbetslöshetsersättning kommer kommunerna och landstingen till godo, i varje fall inte fullt ut.
25 juni 2006
Flyttplaner
Jag kommer att flytta i nästa månad. Är inte så pigg på att fortsätta dela boende här i Ränneslöv med min syster och hennes pojkvän när jag ska bli morbror, och det är inte de heller. Så jag fick börja leta efter något eget istället, och det löste sig faktiskt väldigt fort - mycket snabbare än jag kunde anat. Man blir pessimistisk efter att ha sett bostadsmarknaderna i storstäder på nära håll...
Den 17:e får jag tillgång till nycklarna till min första alldeles helt och hållet egna lägenhet (tidigare har jag bara bott i studentlägenheter och andra delade boenden). Det blir en etta på 37 kvadrat i Vallberga, närmare bestämt här. Nu gäller det bara att planera inflyttningsfesten...
Den 17:e får jag tillgång till nycklarna till min första alldeles helt och hållet egna lägenhet (tidigare har jag bara bott i studentlägenheter och andra delade boenden). Det blir en etta på 37 kvadrat i Vallberga, närmare bestämt här. Nu gäller det bara att planera inflyttningsfesten...
24 juni 2006
Uppdatering till höger
Har tagit mig tid till att göra en uppdatering på höger sida bland länkarna. Förutom att jag städat igenom listan (som helt fräckt snotts rakt av från Fredrick Federley av mig) så att det känns som att urvalet av bloggar är relevant för mig, har jag lagt till sektioner med länkar till vanliga sidor och en sektion med länkar till bloggar hos folk som bara till en del, eller inte alls, delar mina åsikter, men som jag ändå följer. Förmodligen har jag missat flera, har jag varit inne och skrivit på din blogg borde den troligen vara med också. Skriv en kommentar så får jag uppdatera med fler länkar senare.
18 juni 2006
Företag kan kännas ålderdomliga eller främmande?
Och den ljusnande framtid är vår?
Igår (sic!) tog min syster Marie studenten. Hoppas det går bra för henne i framtiden. Än så länge så har hon jobb under sommaren i alla fall, hon har funderat lite på om hon ska plugga vidare eller inte.
Hur som helst har hon tur som fått jobb i sommar i alla fall. Tur att det är brist på undersköterskor. Annars är jag den enda i familjen som hela tiden sedan studenten vetat vad de ska syssla med en längre tid framåt, kanske mest för att jag valde att plugga vidare. Mina andra bägge systrar har bägge fått hanka sig fram på ströjobb, timvikariat eller inte haft något att göra alls vid ett par tillfällen.
Tyvärr är det ganska många ungdomar som är arbetslösa just nu. Speciellt ungdomar. Närmare bestämt 27,5%. Eller snarare - den var 27,5%. Ungdomsarbetslösheten brukar nämligen alltid öka något strax efter att avgångseleverna lämnat gymnasiet. Även de vanliga arbetslöshetssiffron brukar hicka en liten bit uppåt - och gissningsvis kommer det vara majsifforna som sossarna kommer att skryta med i valet, trots att verkligheten inte alls är lika bra som de säger...
Kort sagt, ungdomar har idag i väldigt låg utsträckning inte jobb. Särskilt om man beaktar det faktum att många pluggar med sikte på en viss examen, eller som mig, hellre pluggar något extra än går hemma och dräller, blir detta anmärkningsvärt. Vi har idag den bäst utbildade generationen någonsin (trots allt gnäll om skolan - men ett par extraår på högskolan borde rimligtvis lösa de problemen). Trots det liknar arbetsmarknaden mest ett lotteri. Jag hoppas bara att min lillasyster lyckats hitta en vinstlott i tombolan...
Hur som helst har hon tur som fått jobb i sommar i alla fall. Tur att det är brist på undersköterskor. Annars är jag den enda i familjen som hela tiden sedan studenten vetat vad de ska syssla med en längre tid framåt, kanske mest för att jag valde att plugga vidare. Mina andra bägge systrar har bägge fått hanka sig fram på ströjobb, timvikariat eller inte haft något att göra alls vid ett par tillfällen.
Tyvärr är det ganska många ungdomar som är arbetslösa just nu. Speciellt ungdomar. Närmare bestämt 27,5%. Eller snarare - den var 27,5%. Ungdomsarbetslösheten brukar nämligen alltid öka något strax efter att avgångseleverna lämnat gymnasiet. Även de vanliga arbetslöshetssiffron brukar hicka en liten bit uppåt - och gissningsvis kommer det vara majsifforna som sossarna kommer att skryta med i valet, trots att verkligheten inte alls är lika bra som de säger...
Kort sagt, ungdomar har idag i väldigt låg utsträckning inte jobb. Särskilt om man beaktar det faktum att många pluggar med sikte på en viss examen, eller som mig, hellre pluggar något extra än går hemma och dräller, blir detta anmärkningsvärt. Vi har idag den bäst utbildade generationen någonsin (trots allt gnäll om skolan - men ett par extraår på högskolan borde rimligtvis lösa de problemen). Trots det liknar arbetsmarknaden mest ett lotteri. Jag hoppas bara att min lillasyster lyckats hitta en vinstlott i tombolan...
16 juni 2006
Sluta flyttcirkusen!
Jag har inte skrivit något om det här på bloggen innan, men för någon vecka sedan skrev jag på det upprop som Cecilia Malmström (fp och EU-parlamentsledamot) startade för att stoppa flyttandet av parlamentet mellan Bryssel och Strasbourg, något som kostar samhället enorma summor. Man är redan mer än halvvägs mot målet att samla in en miljon underskrifter, vilket skulle göra att frågan måste tas upp. Om du inte skrivit på än, gör det också!
Könsroller och nätdejting?
Jacob Stålhammar har gjort lite enkla praktiska tester för att ta reda på vilka personer som har en chans att träffa någon via internetdejting. Uppenbarligen är det enda riktigt vinnande att vara tjej (fast man får inte vara ensamstående mamma). Saknar man bröst så är en nödhjälp att vara antingen extremt kroppsfixerad eller ha ett jobb med hög lön...
11 juni 2006
Rolig animation
För att allt inte bara ska vara seriöst här på bloggen så får jag ta och tipsa om den här animationen också. :D
Varför man inte bör gå med i STIM som internetmusiker
Som av en händelse råkade jag ramla över ett blogginlägg skrivet av Petra Li (visserligen tre månader gammalt men det har aktualiserats av fildelningsdebatten) via kommentarerna på blogginlägget här.
Vad Petra skriver visar väldigt tydligt varför jag aldrig kommer kunna tänka mig att gå med i STIM (vilket är den medlemsorganisation i CopySwede som är aktuell för tonsättare). Efter att man gått med i STIM har man nämligen i princip ingen del av sin ekonomiska upphovsrätt kvar. Man skriver i princip över all rätt till distribution av sin musik till STIM. Inget illa med det - det är själva idén. Problemet är bara att man ger STIM den rätten exklusivt - och alltså inte ens har rätt att sprida musiken vidare själv. Det innebär alltså att det är totalt omöjligt för mig att sprida musik som jag själv spridit, må det så vara via P2P-system, min hemsida eller andra kanaler. Löjligt! Dessutom finns det ingen möjlighet att välja licenser för musiken som ger användarna möjlighet att sprida musiken vidare, exempelvis någon variant av Creative Commons. Det är vanlig hård, upphovsrätt som gäller. Regelverket är med andra ord totalt anpassat efter den traditionella skivbolagsvärlden...
Det riktigt djävulusiska är att man inte bara ger STIM den ekonomiska upphovsrätten till de verk som man anmält till dem. Det är enligt reglerna samtliga verk som man skrivit, framåt och bakåt i tiden. Kort sagt, har man distribuerat sina verk via någon form av ideell licens överhuvudtaget, eller kan tänka sig att göra det i framtiden, ska man tänka sig för både en, två och tre gånger innan man går med i STIM...
Vad Petra skriver visar väldigt tydligt varför jag aldrig kommer kunna tänka mig att gå med i STIM (vilket är den medlemsorganisation i CopySwede som är aktuell för tonsättare). Efter att man gått med i STIM har man nämligen i princip ingen del av sin ekonomiska upphovsrätt kvar. Man skriver i princip över all rätt till distribution av sin musik till STIM. Inget illa med det - det är själva idén. Problemet är bara att man ger STIM den rätten exklusivt - och alltså inte ens har rätt att sprida musiken vidare själv. Det innebär alltså att det är totalt omöjligt för mig att sprida musik som jag själv spridit, må det så vara via P2P-system, min hemsida eller andra kanaler. Löjligt! Dessutom finns det ingen möjlighet att välja licenser för musiken som ger användarna möjlighet att sprida musiken vidare, exempelvis någon variant av Creative Commons. Det är vanlig hård, upphovsrätt som gäller. Regelverket är med andra ord totalt anpassat efter den traditionella skivbolagsvärlden...
Det riktigt djävulusiska är att man inte bara ger STIM den ekonomiska upphovsrätten till de verk som man anmält till dem. Det är enligt reglerna samtliga verk som man skrivit, framåt och bakåt i tiden. Kort sagt, har man distribuerat sina verk via någon form av ideell licens överhuvudtaget, eller kan tänka sig att göra det i framtiden, ska man tänka sig för både en, två och tre gånger innan man går med i STIM...
Bredbandsskatt en urusel lösning
Efter att Piratpartiet med flera gått ut med sitt krav om att icke-kommersiellt fildelande skulle släppas helt fritt, har flera partier hoppat på tåget, på ett sätt som väldigt ofta verkar väldigt ogenomtänkt. Ett vanligt uttalande har varit att man skulle låta systemet finansieras av någon form av avgift på bredbandsuppkopplingar, "bredbandsskatt", motsvarande privatkopieringsavgiften (tidigare kallad kassettersättning) som finns redan idag.
Tyvärr innebär idén om en bredbandsskatt flera olika feltänk. De flesta av dem är precis samma fel som privatkopieringsavgiften, redan idag, innebär.
Det första problemet är hur man ska fördela pengarna som tas in genom avgiften. I dag görs det av en partisk intresseorganisation, CopySwede. I mitt tycke är det inte alldeles rimligt att en part i målet ska fördela pengarna. CopySwede organiserar faktiskt inte alla upphovsrättsinnehavare i Sverige, utan har en stark fokus på "traditionella" upphovsrättsinnehavare som skivbolag, filmbolag, förlag och publicerade författare, mm. Det finns mängder av mindre traditionella upphovsrättsinnehavare, som ofta inte begär en krona för att man ska sprida deras verk. Exempelvis är jag bara glad om någon vill läsa min blogg, eller lyssna på den musik som jag roade mig för att skriva medan jag gick i gymnasiet.
Dessa upphovsrättsinnehavare kommer förmodligen, i ett system som bygger på samma grund som kassettersättningen gör idag, att helt uteslutas. I alla fall känner jag att jag inte inbegrips under de regler som CopySwede delar ut privatkopieringsersättningen under. Reglerna har en riktigt tydlig bias mot traditionella skivbolag - varför måste jag ge ut en skiva innan jag kan få pengar för att min musik privatkopieras? Det finns mängder av exempel på musiker som inte har gett ut skivor, men ändå är världsberömda (eller som gett ut skivor, men var kända redan innan dess).
En annan modell för fördelning av pengarna som föreslagits är att mäta vilka filer som delas i fildelningsnätverken. Förutom att det i praktiken är tekniskt omöjligt på grund av att filer delas med en obskyr mängd olika protokoll, så är trafikmängderna så omfattande att det faller på sin egen orimlighet att bygga ett system som kan övervaka all internettrafik. Dessutom, vem skulle betala för det? Hur kontrollerar man kopiering av upphovsrättsskyddat material som görs inom ett lokalt nätverk? Eller på fysiska medier, som CD-skivor? Med kopiator, old-school-kassettdäck eller papper och penna? Även om man nöjde sig med ett begränsat system som höll sig till det vi i normala fall kallar Internet, skulle ett sådant övervakningssystem få närmast orwellska proportioner, vilket definitivt slår in spiken i kistan för min del. Ska vi ha våra medborgare övervakade på ett sådant sätt skulle vi nästan lika gärna kunna sätta dem i bur...
Nästa idé som föreslagits är att istället för att mäta vilka filer som laddas ner, ska man mäta vilka filer som används - ett frivilligt sådant projekt är last.fm, som används för att jämföra musiksmak med likasinnade. En sådan modell har onekligen sina förtjänster jämfört med mätningar av vilka filer som laddas ner - många fildelare kan liknas vid hamstrar som drar ner allt de hittar, men sällan använder materialet. Dagens hårddiskar har kapacitet att lagra månadsvis med musik. Ingen normal människa kan lyssna igenom allt... Hur som helst, det skulle vara en modell som på ett sätt skulle vara rättvist mot upphovsrättsinnehavare. Dock innebär ett obligatoriskt deltagande i ett sådant spårningssystem ännu större ingrepp i privatlivet än övervakning av fildelningsnätverken skulle innebära - och är därmed otänkbara. Ett frivilligt system däremot, skulle lätt leda till en snedfördelning beroende på vilka grupper som engagerar sig i det. Dessutom kommer det tekniska problemet att mäta antalet uppspelningar i allt från datorer till alla olika former av bärbara mediespelare. Andra förslag som förekommit är att man på något vis ska kunna rösta fram vilka upphovsmän som ska få pengar - även detta kommer förmodligen leda till snedfördelningar.
Det senaste förslaget är att skapa någon form av fildelarlicens, så att systemet bara gäller för de som vill utnyttja det. Det hjälper för ett av de andra problemen med såväl privatkopieringsersättning som bredbandsskatt - att de är en form av kollektiv beskattning. Det är fullkomligt orimligt att den som inte använder sina DVD-skivor till annat än att skapa säkerhetskopior av familjealbumet eller den som inte laddar ner något annat än laglig (eventuellt till och med köpt) musik, film och mjukvara via sin bredbandsuppkoppling ska betala för att andra ska kunna fildela. En fildelarlicens löser däremot inte fördelningsproblematiken, och är därför inte heller en bra lösning.
Kort sagt, något förslag på en bra lösning har jag fortfarande inte sett. Jag tror inte heller att jag kommer se någon i framtiden. Bara att göra avvägningen över hur stor del av avgiften som ska finansiera vilken typ av media - film, musik eller böcker, är ett sisyfosarbete...
Jag ser dock inte något problem i detta. Trots att jag i debatten stått mer på piraternas sida än på skivbolagens, anser jag inte att upphovsrätten ska förändras så drastiskt som bland annat Piratpartiet och Piratbyrån föreslår. Jag vill ha en återgång till en lagstiftning som i alla fall försöker balansera det allmännas och rättighetsinnehavarens intressen, och inte fullkomligt ensidigt tar mediaindustrins intresse. Jag vill däremot inte helt avskaffa dagens ekonomiska upphovsrätt - att man får ensamrätt att under en viss tid distribuera sina verk är för mig fortfarande rimligt. Skyddstiden, däremot, är i dagsläget totalt orimlig, och jag vill se en radikal sänkning. I mina ögon vore antagligen en skyddstid något längre än den patent har rimlig - det vill säga någonstans runt 20-40 år.
Den verkliga lösningen ser jag i skivbolagens styrelser. De måste helt enkelt drastiskt förändra sin försäljningsmodell, och därmed antagligen också sin affärsmodell. Mer om det i ett kommande inlägg!
Tyvärr innebär idén om en bredbandsskatt flera olika feltänk. De flesta av dem är precis samma fel som privatkopieringsavgiften, redan idag, innebär.
Det första problemet är hur man ska fördela pengarna som tas in genom avgiften. I dag görs det av en partisk intresseorganisation, CopySwede. I mitt tycke är det inte alldeles rimligt att en part i målet ska fördela pengarna. CopySwede organiserar faktiskt inte alla upphovsrättsinnehavare i Sverige, utan har en stark fokus på "traditionella" upphovsrättsinnehavare som skivbolag, filmbolag, förlag och publicerade författare, mm. Det finns mängder av mindre traditionella upphovsrättsinnehavare, som ofta inte begär en krona för att man ska sprida deras verk. Exempelvis är jag bara glad om någon vill läsa min blogg, eller lyssna på den musik som jag roade mig för att skriva medan jag gick i gymnasiet.
Dessa upphovsrättsinnehavare kommer förmodligen, i ett system som bygger på samma grund som kassettersättningen gör idag, att helt uteslutas. I alla fall känner jag att jag inte inbegrips under de regler som CopySwede delar ut privatkopieringsersättningen under. Reglerna har en riktigt tydlig bias mot traditionella skivbolag - varför måste jag ge ut en skiva innan jag kan få pengar för att min musik privatkopieras? Det finns mängder av exempel på musiker som inte har gett ut skivor, men ändå är världsberömda (eller som gett ut skivor, men var kända redan innan dess).
En annan modell för fördelning av pengarna som föreslagits är att mäta vilka filer som delas i fildelningsnätverken. Förutom att det i praktiken är tekniskt omöjligt på grund av att filer delas med en obskyr mängd olika protokoll, så är trafikmängderna så omfattande att det faller på sin egen orimlighet att bygga ett system som kan övervaka all internettrafik. Dessutom, vem skulle betala för det? Hur kontrollerar man kopiering av upphovsrättsskyddat material som görs inom ett lokalt nätverk? Eller på fysiska medier, som CD-skivor? Med kopiator, old-school-kassettdäck eller papper och penna? Även om man nöjde sig med ett begränsat system som höll sig till det vi i normala fall kallar Internet, skulle ett sådant övervakningssystem få närmast orwellska proportioner, vilket definitivt slår in spiken i kistan för min del. Ska vi ha våra medborgare övervakade på ett sådant sätt skulle vi nästan lika gärna kunna sätta dem i bur...
Nästa idé som föreslagits är att istället för att mäta vilka filer som laddas ner, ska man mäta vilka filer som används - ett frivilligt sådant projekt är last.fm, som används för att jämföra musiksmak med likasinnade. En sådan modell har onekligen sina förtjänster jämfört med mätningar av vilka filer som laddas ner - många fildelare kan liknas vid hamstrar som drar ner allt de hittar, men sällan använder materialet. Dagens hårddiskar har kapacitet att lagra månadsvis med musik. Ingen normal människa kan lyssna igenom allt... Hur som helst, det skulle vara en modell som på ett sätt skulle vara rättvist mot upphovsrättsinnehavare. Dock innebär ett obligatoriskt deltagande i ett sådant spårningssystem ännu större ingrepp i privatlivet än övervakning av fildelningsnätverken skulle innebära - och är därmed otänkbara. Ett frivilligt system däremot, skulle lätt leda till en snedfördelning beroende på vilka grupper som engagerar sig i det. Dessutom kommer det tekniska problemet att mäta antalet uppspelningar i allt från datorer till alla olika former av bärbara mediespelare. Andra förslag som förekommit är att man på något vis ska kunna rösta fram vilka upphovsmän som ska få pengar - även detta kommer förmodligen leda till snedfördelningar.
Det senaste förslaget är att skapa någon form av fildelarlicens, så att systemet bara gäller för de som vill utnyttja det. Det hjälper för ett av de andra problemen med såväl privatkopieringsersättning som bredbandsskatt - att de är en form av kollektiv beskattning. Det är fullkomligt orimligt att den som inte använder sina DVD-skivor till annat än att skapa säkerhetskopior av familjealbumet eller den som inte laddar ner något annat än laglig (eventuellt till och med köpt) musik, film och mjukvara via sin bredbandsuppkoppling ska betala för att andra ska kunna fildela. En fildelarlicens löser däremot inte fördelningsproblematiken, och är därför inte heller en bra lösning.
Kort sagt, något förslag på en bra lösning har jag fortfarande inte sett. Jag tror inte heller att jag kommer se någon i framtiden. Bara att göra avvägningen över hur stor del av avgiften som ska finansiera vilken typ av media - film, musik eller böcker, är ett sisyfosarbete...
Jag ser dock inte något problem i detta. Trots att jag i debatten stått mer på piraternas sida än på skivbolagens, anser jag inte att upphovsrätten ska förändras så drastiskt som bland annat Piratpartiet och Piratbyrån föreslår. Jag vill ha en återgång till en lagstiftning som i alla fall försöker balansera det allmännas och rättighetsinnehavarens intressen, och inte fullkomligt ensidigt tar mediaindustrins intresse. Jag vill däremot inte helt avskaffa dagens ekonomiska upphovsrätt - att man får ensamrätt att under en viss tid distribuera sina verk är för mig fortfarande rimligt. Skyddstiden, däremot, är i dagsläget totalt orimlig, och jag vill se en radikal sänkning. I mina ögon vore antagligen en skyddstid något längre än den patent har rimlig - det vill säga någonstans runt 20-40 år.
Den verkliga lösningen ser jag i skivbolagens styrelser. De måste helt enkelt drastiskt förändra sin försäljningsmodell, och därmed antagligen också sin affärsmodell. Mer om det i ett kommande inlägg!
06 juni 2006
Nyheten sprider sig utomlands
För er som kan tyska går det att läsa artikeln om det pågående piratkriget i en artikel i Der Spiegel. Sammanfattningen av situationen är bra, dock fattas helt information om den påverkan på oskyldiga polisens aktioner haft. I övrigt har jag inte sett så mycket information i utländsk media om frågan (och inte heller kompisar i Tyskland) förutom de obligatoriska trådarna på nördsajten Slashdot.
05 juni 2006
Stockholms stad byter till OpenOffice.org?
Computer Sweden skriver i en artikel i förra veckan att det i Stockholm finns funderingar på att byta till OpenOffice.org när det blir dags att uppdatera dagens Office 2003-licenser.
I mina ögon låter det som en klok fundering. Mycket händer med Microsoft Office, och ganska lite kommer att vara sig likt från förr. Inte som det varit sedan 1997 med andra ord, när det enda som tillkommit är någon obskyr funktion som man ändå inte använder. Bara skärmdumparna är radikalt annorlunda från allra tidigare versioner av Microsoft Office.
Det är alltså ett utomordentligt tillfälle att fundera på ett byte till OpenOffice.org. Det är ändå inte särskilt många användare som använder alla funktioner i de senaste versionerna av Microsoft Office - för många användare är datorn bara en förvuxen skrivmaskin eller räknedosa.
Stödet för lagring av dokument med den öppna standarden ODF (med allt vad det betyder i fråga om dokumentarkivering i offentliga förvaltningar) kommer som en extra bonus.
Ett byte till OpenOffice.org är också en förutsättning för ett eventuellt framtida byte av operativsystem. Mycket kontorsarbete genomförs mer eller mindre helt i kontorssviter, ekonomisystem samt i webbapplikationer. Ju färre av dessa som kräver mjukvara som endast finns för ett visst operativsystem, desto större möjligheter finns det att använda alternativa operativsystem.
I mina ögon låter det som en klok fundering. Mycket händer med Microsoft Office, och ganska lite kommer att vara sig likt från förr. Inte som det varit sedan 1997 med andra ord, när det enda som tillkommit är någon obskyr funktion som man ändå inte använder. Bara skärmdumparna är radikalt annorlunda från allra tidigare versioner av Microsoft Office.
Det är alltså ett utomordentligt tillfälle att fundera på ett byte till OpenOffice.org. Det är ändå inte särskilt många användare som använder alla funktioner i de senaste versionerna av Microsoft Office - för många användare är datorn bara en förvuxen skrivmaskin eller räknedosa.
Stödet för lagring av dokument med den öppna standarden ODF (med allt vad det betyder i fråga om dokumentarkivering i offentliga förvaltningar) kommer som en extra bonus.
Ett byte till OpenOffice.org är också en förutsättning för ett eventuellt framtida byte av operativsystem. Mycket kontorsarbete genomförs mer eller mindre helt i kontorssviter, ekonomisystem samt i webbapplikationer. Ju färre av dessa som kräver mjukvara som endast finns för ett visst operativsystem, desto större möjligheter finns det att använda alternativa operativsystem.
Kritik mot regeringens forskningspolitik
Statsvetaren Bo Rothstein skriver idag på DN Debatt om regeringens forskningspolitik. Det är svidande kritik som levereras - Rothstein anser att socialdemokraterna hindrar den fria forskningen med sin modell för finansiering av forskningen - och jag håller med.
Läs mer här.
03 juni 2006
The shit has hit teh fan
I efterdyningarna av razzian mot The Pirate Bay (i fortsättningen förkortat TPB) har uppgifter om ett antal felaktigheter kommit fram. Enligt uppgifterna har flera olika rättsövergrepp skett. En sammanfattning finns att hitta hos Anders Gardebring.
De uppgifter som först kom fram i media var uppgifterna om att den amerikanska intresseorganisationen MPAA genom USA:s ledning utövat påtryckningar mot den svenska regeringen om att lösa "problemet" med TPB. Enligt Rapport kom Bodströms statssekreterare trots att polisen tidigare sagt att rättsläget var oklart och man helt enkelt inte hade tillräckligt på fötterna att mer eller mindre beordra ett ingrepp. Freivalds fick avgå trots att hon inte var i närheten av så tydlig. Centerpartiets rättspolitiske talesman Johan Linander har KU-anmält Thomas Bodström för härvan. Resultatet från den utredningen kommer säkerligen att bli intressant läsning. Efterspelet kan bli riktigt smaskigt för media.
Därefter har flera andra uppgifter kommit fram som nu även lett till att JO kommer att granska ärendet. Mest skrämmande är egentligen att man i tillslaget även tog med sig servrar som inte tillhör TPB, däribland bland annat servrar som tillhörde Piratbyrån, flera andra lobbyorganisationer, ett par andra Bittorrent-trackers (exempelvis SweBits), spelklaner och ett stort antal privatpersoner och småföretag som inte har mer med piratkopiering att göra än att de gjort tabben att hyra serverutrymme i samma lokaler som TPB. Jag har svårt att se att den husrannsakningsorder som polisen fått tillät dem att göra en så omfattande räd, eftersom den största delen av de beslagtagna servrarna tillhör ägare som näppeligen hade ett stort intresse av att använda dem för piratkopiering - och ännu mindre har samband med TPB.
Det intressanta i sammanhanget är att inte ens de ansvariga för SweBits meddelats att de är misstänkta för något som helst brott. Efter vad som synts i media var räden helt enkelt endast riktad mot TPB. Att man som tredje person kan drabbas av att en polisundersökning genomförs har jag viss förståelse för, men naturligtvis måste det då vara högsta prioritet för polisen att inte utan anledning hålla inne på folks egendom. Speciellt inte de tillgångar som är själva kärnan i ett företags affärsidé. Dessutom bör man använda lite sunt förnuft - efter de uppgifter jag sett var servrarna tydligt uppmärkta och det hade inte varit nödvändigt att beslagta mer än just TPB:s servrar, precis som det inte är nödvändigt att söka igenom min lägehet bara för att min granne är hälare och säljer stulna mobiltelefoner. Tyvärr så la polisen ner mycket mer tid på att beslagta servrarna än att reda ut vilka som inte är en nödvändig del i utredningen, och ett stort antal privatpersoner och företagare har alltså i praktiken fått sin utrustning stulen - av polisen!
Men det är egentligen inte det värsta. Egendom går ju alltid att ersätta. Värre är de frågetecken som razzian väckt angående yttrandefriheten i Sverige. Bland de beslagtagna servrarna fanns flera lobbyorganisationer, bland annat Piratbyrån, som verkar för en reformering av immaterialrätten. Man kan tycka vad man vill om det - men i en demokrati där vi utan tvekan accepterar nazisters rätt att yttra sin mening borde man inte ha något att frukta bara för att man lobbar mot en enskild del av lagsystemet. Trots det beslagtogs även Piratbyråns server, dessutom flera andra lobby- och intresseorganisationer. Det är naturligtvis inte något Antipiratbyrån sörjer över. Det finns till och med uppgifter om att bland servrarna fanns en server med utgivningstillstånd. De är vad jag vet inte bekräftade, men om det stämmer så hade polisen överhuvudtaget inte rätt att beslagta servern. Dessutom innebär det att man i och med razzian inte bara skapade frågetecken runt yttrandefriheten, utan även runt pressfriheten.
Man måste också fråga sig varför inte polisen slagit till mycket tidigare. Servern har trots allt funnits i tre år, och man har varit mycket öppen med vilken verksamhet man egentligen har. Om det TPB stämmer, så finns det inte mer bevisning att hitta än den som redan fanns tillgänglig på nätet.
För att ytterligare addera till problemet, så är de enda uppgifter som lagras i en dator de som finns på hårddisken. Mattias Lönnqvist beskriver tydligt hur driftmiljön i en datahall ser ut. Precis som han skriver finns det ingen anledning att ta med hela servrar - det hade räckt utmärkt med att plocka med sig hårddiskarna. Man hade till och med kunnat göra kopior av innehållet på dem på plats. I fallet TPB räcker det för övrigt med att ha surfat in på sidan, då de bedrev verksamheten fullständigt öppet och till och med berättade i mediaintervjuer om den.
Men det slutar inte här. Efter vad jag läst så har en av de tre anklagade blivit nekad offentlig försvarare. TPB:s juridiska ombud avtvingades ett DNA-prov. Oavsett om han är mer insyltad i historien än hans titel anger, så kan jag för mitt liv inte förstå vad ett DNA-prov ska göra för nytta i en utredning om ett IT-brott. Det är knappast så att det går att hitta hudrester i servrarnas tangentbord - varje vettig serveradministratör sköter idag sina uppgifter via antingen SSH, VNC eller andra liknande fjärrstyrningssystem. Att polisen leder en brottsutredning precis som de själva vill är inte acceptabelt - även brottslingar har faktiskt rättigheter som ska respekteras!
Oavsett vad man anser vilken lagstiftning som man anser ska gälla för piratkopiering så är många av de punkter jag tagit upp mycket oroande. Även om upphovsrättslagstiftningen inte är en av de frågor som är grundläggande i något annat parti än Piratpartiet, så är yttrandefrihet, pressfrihet och rättssäkerhet ytterst grundläggande frågor i en demokrati. Det får bara inte vara så att de åsidosätts för en viss grupp vilken det än månde vara. Att en justitieminister seriöst anklagas för att inte följa grundlagen är närmast skrattretande om det inte vore för att det faktiskt är något som idag händer.
Kort sagt, i frågan ligger inte bara en utan flera hundar begravna. Därför kommer jag att besöka LUF:s, Ung Vänsters samt Piratpartiets demonstration i Göteborg idag, även om jag inte håller med deras politik i övrigt. Det är inte för att stödja piratkopiering jag går dit, utan för att stödja rättssäkerheten och yttrandefriheten för de oskyldigt drabbade.
PS: TPB är för övrigt uppe igen nu när jag skrev det sista av det här...
De uppgifter som först kom fram i media var uppgifterna om att den amerikanska intresseorganisationen MPAA genom USA:s ledning utövat påtryckningar mot den svenska regeringen om att lösa "problemet" med TPB. Enligt Rapport kom Bodströms statssekreterare trots att polisen tidigare sagt att rättsläget var oklart och man helt enkelt inte hade tillräckligt på fötterna att mer eller mindre beordra ett ingrepp. Freivalds fick avgå trots att hon inte var i närheten av så tydlig. Centerpartiets rättspolitiske talesman Johan Linander har KU-anmält Thomas Bodström för härvan. Resultatet från den utredningen kommer säkerligen att bli intressant läsning. Efterspelet kan bli riktigt smaskigt för media.
Därefter har flera andra uppgifter kommit fram som nu även lett till att JO kommer att granska ärendet. Mest skrämmande är egentligen att man i tillslaget även tog med sig servrar som inte tillhör TPB, däribland bland annat servrar som tillhörde Piratbyrån, flera andra lobbyorganisationer, ett par andra Bittorrent-trackers (exempelvis SweBits), spelklaner och ett stort antal privatpersoner och småföretag som inte har mer med piratkopiering att göra än att de gjort tabben att hyra serverutrymme i samma lokaler som TPB. Jag har svårt att se att den husrannsakningsorder som polisen fått tillät dem att göra en så omfattande räd, eftersom den största delen av de beslagtagna servrarna tillhör ägare som näppeligen hade ett stort intresse av att använda dem för piratkopiering - och ännu mindre har samband med TPB.
Det intressanta i sammanhanget är att inte ens de ansvariga för SweBits meddelats att de är misstänkta för något som helst brott. Efter vad som synts i media var räden helt enkelt endast riktad mot TPB. Att man som tredje person kan drabbas av att en polisundersökning genomförs har jag viss förståelse för, men naturligtvis måste det då vara högsta prioritet för polisen att inte utan anledning hålla inne på folks egendom. Speciellt inte de tillgångar som är själva kärnan i ett företags affärsidé. Dessutom bör man använda lite sunt förnuft - efter de uppgifter jag sett var servrarna tydligt uppmärkta och det hade inte varit nödvändigt att beslagta mer än just TPB:s servrar, precis som det inte är nödvändigt att söka igenom min lägehet bara för att min granne är hälare och säljer stulna mobiltelefoner. Tyvärr så la polisen ner mycket mer tid på att beslagta servrarna än att reda ut vilka som inte är en nödvändig del i utredningen, och ett stort antal privatpersoner och företagare har alltså i praktiken fått sin utrustning stulen - av polisen!
Men det är egentligen inte det värsta. Egendom går ju alltid att ersätta. Värre är de frågetecken som razzian väckt angående yttrandefriheten i Sverige. Bland de beslagtagna servrarna fanns flera lobbyorganisationer, bland annat Piratbyrån, som verkar för en reformering av immaterialrätten. Man kan tycka vad man vill om det - men i en demokrati där vi utan tvekan accepterar nazisters rätt att yttra sin mening borde man inte ha något att frukta bara för att man lobbar mot en enskild del av lagsystemet. Trots det beslagtogs även Piratbyråns server, dessutom flera andra lobby- och intresseorganisationer. Det är naturligtvis inte något Antipiratbyrån sörjer över. Det finns till och med uppgifter om att bland servrarna fanns en server med utgivningstillstånd. De är vad jag vet inte bekräftade, men om det stämmer så hade polisen överhuvudtaget inte rätt att beslagta servern. Dessutom innebär det att man i och med razzian inte bara skapade frågetecken runt yttrandefriheten, utan även runt pressfriheten.
Man måste också fråga sig varför inte polisen slagit till mycket tidigare. Servern har trots allt funnits i tre år, och man har varit mycket öppen med vilken verksamhet man egentligen har. Om det TPB stämmer, så finns det inte mer bevisning att hitta än den som redan fanns tillgänglig på nätet.
För att ytterligare addera till problemet, så är de enda uppgifter som lagras i en dator de som finns på hårddisken. Mattias Lönnqvist beskriver tydligt hur driftmiljön i en datahall ser ut. Precis som han skriver finns det ingen anledning att ta med hela servrar - det hade räckt utmärkt med att plocka med sig hårddiskarna. Man hade till och med kunnat göra kopior av innehållet på dem på plats. I fallet TPB räcker det för övrigt med att ha surfat in på sidan, då de bedrev verksamheten fullständigt öppet och till och med berättade i mediaintervjuer om den.
Men det slutar inte här. Efter vad jag läst så har en av de tre anklagade blivit nekad offentlig försvarare. TPB:s juridiska ombud avtvingades ett DNA-prov. Oavsett om han är mer insyltad i historien än hans titel anger, så kan jag för mitt liv inte förstå vad ett DNA-prov ska göra för nytta i en utredning om ett IT-brott. Det är knappast så att det går att hitta hudrester i servrarnas tangentbord - varje vettig serveradministratör sköter idag sina uppgifter via antingen SSH, VNC eller andra liknande fjärrstyrningssystem. Att polisen leder en brottsutredning precis som de själva vill är inte acceptabelt - även brottslingar har faktiskt rättigheter som ska respekteras!
Oavsett vad man anser vilken lagstiftning som man anser ska gälla för piratkopiering så är många av de punkter jag tagit upp mycket oroande. Även om upphovsrättslagstiftningen inte är en av de frågor som är grundläggande i något annat parti än Piratpartiet, så är yttrandefrihet, pressfrihet och rättssäkerhet ytterst grundläggande frågor i en demokrati. Det får bara inte vara så att de åsidosätts för en viss grupp vilken det än månde vara. Att en justitieminister seriöst anklagas för att inte följa grundlagen är närmast skrattretande om det inte vore för att det faktiskt är något som idag händer.
Kort sagt, i frågan ligger inte bara en utan flera hundar begravna. Därför kommer jag att besöka LUF:s, Ung Vänsters samt Piratpartiets demonstration i Göteborg idag, även om jag inte håller med deras politik i övrigt. Det är inte för att stödja piratkopiering jag går dit, utan för att stödja rättssäkerheten och yttrandefriheten för de oskyldigt drabbade.
PS: TPB är för övrigt uppe igen nu när jag skrev det sista av det här...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)