Hjärndöd marknadsföring av gymnasieskolor

Det har på senare år blivit allt populärare att ge gymnasieelever en bärbar dator då de börjar. Nu har förslaget även hittat till lilla Laholm.

Anledningen som ges till förslaget är att det skulle locka fler elever att söka till Osbecksgymnasiet, vilket skulle kompensera för kostnaden att skaffa datorerna. Samtidigt är det en väldigt förenklad analys som görs - att tro att endast inköpspriset avgör kostnaden för datorerna är naivt. I de flesta undersökningar som görs över livstidskostnader för datorsystem är den dominerande delen av kostnaden drift och underhåll.

Just drift och underhåll skulle i en miljö bestående av nästan uteslutande bärbara datorer administrerade av "klåfingriga" studenter vara mer eller mindre omöjligt (jag minns själv hur vi använde åtminstone hälften av tiden vi använde labbdatorerna i skolan till mIRC, Quake 2 och diverse andra spel som vi installerat själva efter att gå runt säkerhetsspärrarna). Risken är stor att datorerna översvämmas av virus, trojaner och annan skadlig programvara. Om man förutsätter att eleverna ska använda datorerna i undervisningen måste rimligtvis skolan tillhandahålla datorservice som säkerställer att datorerna fungerar korrekt. Sådant arbete är inte gratis, vilket den föreslagna budgeten verkar förutsätta (5000 kr, exklusive moms, räcker bara nätt och jämnt till inköpspriset för de allra enklaste bärbara datorerna på marknaden).

Skulle man mot förmodan välja att inte använda de utdelade datorerna i skolarbetet - då är i mina ögon datorn närmast att betrakta som en muta, och därmed är det helt förkastligt att dela ut dem.

Man kan också luras att tro att skolan genom att ge varje elev en bärbar dator skulle spara in pengar på datorsalar och liknande. Till en viss del kan det nog stämma, men samtidigt anpassas många av dessa labbsalar särskilt med speciell programvara (CAD, CAM, utvecklingsmiljöer, osv). Det är inte säkert att licensvillkoren för denna programvara tillåter eller ens gör det möjligt att ha en driftmiljö endast bestående av bärbara datorer, utan att man fortfarande måste ha datorsalar för specialändamål.

Nä, sammanfattningsvis är fördelarna ur utbildningssynpunkt med att ge varje elev en bärbar dator minimala. Den enda större fördel jag kan se är att även elever utan tillgång till persondator hemma får större möjligheter att arbeta med skolarbete som uppsatsskrivning även kvällstid. Alla andra fördelar kan lika gärna fås genom att ha generöst med datorsalar, som även är tillgängliga utanför lektionstid för arbete på egen hand.

Jag vet helt enkelt inte vad jag ska vara mest upprörd över - att gymnasierna väljer att marknadsföra sig på detta sätt, eller att så många niondeklassare går på det...

Alternativ antagning till Chalmers

Chalmers väljer att införa antagningsprov till utbildningsprogrammen i Teknisk Fysik och Arkitektur, två av de program där betygssnittshetsen varit som störst. Med ett nytt antagningsprov med på matematik och fysik fokuserar man på just de kunskaper som är nödvändiga för att klara en teknisk utbildning. Samtidigt vore det inte bra om fler högskolor väljer att göra sin intagning på ett liknande sätt utan att det standardiseras. För det första har Chalmers valt att genomföra provet endast på fyra ställen - förutom i Göteborg även i Lund, Stockholm och Luleå. För den som inte bor i närheten av någon av de städerna är det inte alltid i praktiken realistiskt att åka till dem för att genomföra ett prov.

Om fler stora högskolor skulle välja att genomföra liknande antagningar, utan någon form av samordning, skulle systemet haverera. Det är inte ovanligt att man söker utbildningar på mer än ett lärosäte. Ett scenario där man behöver skriva ett dussin antagningsprov är inte särskilt realistiskt.

Det som är så synd är att mycket av det som provet testar mycket väl även skulle kunna nås med ett modifierat högskoleprov - ett differentierat sådant, med fler delar än dagens högskoleprov. Genom att vikta de olika delarna av högskoleprovet olika tungt beroende på vilken utbildning man söker, och ibland kanske till och med utelämna någon, skulle man få ett antagningsprov mycket bättre lämpat än dagens högskoleprov.

Mer praktisk information om testet finns här.

Logiskt felslut i debattartikel i DN

Socialförsäkringsutredningens utredare Anna Hedborg och Pathric Hägglund skriver på DN Debatt om problemen som klyftan mellan arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen.

Bland annat berättar de om problemet att de som är såväl arbetslösa som sjuka "fastnar" i sjukförsäkringen, bland annat eftersom ersättningsnivåerna (främst ersättningstaket) är betydligt högre än för a-kassan. Även om man skulle kunna jobba, skulle man inte kunna jobba med det man gjort tidigare utan måste omskolas för att kunna vara en del av arbetsmarknaden. Deras lösning på problemet är att höja a-kassan, eftersom det skulle minska de ekonomiska förändringarna vid en övergång.

Det betyder dock även att de drastiskt förenklat problemet - det är inte bara skillnaden som är problemet. Det faktum att a-kassa och sjukförsäkring hanteras av drastiskt olika myndigheter bidrar också starkt. Centerpartiet har redan tidigare föreslagits att de båda trygghetssystemen ska hanteras av samma myndighet. Det vore ett stort kliv på vägen mot ett socialt skyddsnät byggt på grundtrygghet istället för ett lapptäcke av olika punktåtgärder. Det finns faktiskt också personer som varken platsar i a-kassan eller sjukförsäkringen. En bonus vore att även detta problem försvinner...

Faktum är att arbetsduglighet är en ytterst subjektiv fråga. Det är ganska få handikapp eller skador som helt hindrar allt arbete. Som exempel har Stephen Hawking ingen som helst förmåga att utföra fysiskt arbete. Trots det har han ett prestigefyllt, högavlönat jobb.

De som på grund av arbetsskada, sjukdom eller liknande borde alltså inte reflexmässigt ges ersättning och skickas hem. De borde få tillgång till rehabilitering och/eller omskolning med målet att kunna komma tillbaka till arbete, om än inte samma som de hade innan.

Ytterligare en tankegång är om det verkligen alltid är rimligt att basera bidrag och ersättningar efter inkomstbortfallsprincipen - det vill säga att bidraget blir högre ju mer man tidigare tjänat. Vilken är rimligheten i detta? Varför ska alla vara jämlika, men några mer jämlika än andra? Det borde rimligtvis inte vara flera gånger billigare att leva för den som tidigare haft låg lön än den som haft hög. Långvariga ersättningar borde rimligtvis vara helt oberoende av tidigare lön, även när det gäller sjukersättning eller liknande. För korttidsersättningar är frågan öppnare - det finns en poäng i att ge en övergångsperiod att anpassa privatekonomin på.

Färdigbyggt

Nu har jag till sist rotat färdigt på bloggen. Vad jag kan se motsvarar den nu tidigare utseende - dock med ett undantag. Jag har inte blivit klok på hur man återskapar listan med länkar till tidigare inlägg och kommentarer som tidigare en bit ner på högersidan av bloggen. Tyvärr stödjer inte nya Blogger det sätt jag hade implementerat listan på. Om ni verkligen saknar funktionen får ni säga till så får jag gräva ner mig i taggar för att återskapa det.

I övrigt ska allt funka som tidigare. Jag skulle vara tacksam om ni berättar för mig om ni skulle hitta några buggar eller trasiga länkar.

Ytterligare en nyhet är att jag valt att ha en reklambanner en bit ner på höger sida, där jag tycker att den stör så lite som möjligt. Det blir helt enkelt en chans att få lite pengar tillbaka från arbetet med bloggen, och jag hoppas att alla läsare inte misstycker.

Under konstruktion

På grund av migrering till nya Blogger.com håller jag just nu på och bygger om sidmallen för bloggen. De närmaste timmarna kan bloggen från och till se lite konstig ut på grund av detta.

Maud har fattat

Maud har förstått. Omställningen från oljeberoendet kommer att ta mycket lång tid. Jag är helt och hållet övertygad om att vi om 20 år fortfarande kommer att ha bensindrivna bilar. Det rullar nämligen idag mängder av bilar som är så gamla på vägarna, och jag tvekar inte om att en del svenskar även i framtiden kommer att köra gamla rishögar.

Vad vi däremot kan göra är att ändra det sätt de nya bilar som tillkommer bilparken drivs på. Det problemet är på inga sätt löst genom att etanolen blivit ett någorlunda vanligt bränsle. Förmodligen kommer vi i framtiden inte använda ett enda bränsle, utan flera olika.

En övergång till ett framtida oljefritt transportväsen kommer även kräva att bilarna blir mer bränslesnåla. De bränsletörstiga bilar vi har idag går helt enkelt inte att kombinera med en uthållig energiproduktion. Dagens svenska bilar är betydligt törstigare än kontinentens, eftersom vi fått en försmak för stora, tunga SUVar. Dessutom kan det skilja upp till 20-30% i bränsleförbrukning endast beroende på vilken motor som monterats i bilen - en stor törstig eller en liten bränslesnål. Det här är saker som man redan idag som bilköpare kan påverka.

Det räcker dock inte. För att få en verklig förbättring krävs dessutom teknikutveckling. Även de snålaste av dagens bilar dricker alldeles för mycket för att vara realistiska i framtiden. Med dagens förbrukningar vore det mycket svårt att helt ersätta oljan utan att utnyttja större delen av jordens odlingsbara areal för energiproduktion. Även med en övergång till förnyelsebara bränslen är alltså en låg bränsleförbrukning fördelaktig.

Dessa bägge utmaningar är klara ingenjörsproblem. Redan idag byggs fordon som har mer än en tiopotens lägre förbrukning än dagens, även om de inte är särskilt lika traditionella personbilar, och endast används i "extremtävlingar" som Shell Eco Marathon. Intressantare i sammanhanget är de bilar som istället tävlar i den nya tävlingskategorin "Urban Concept Car", exempelvis KTH:s studentprojekt Spiros. De har en målsättning att nå en bränsleförbrukning på 0,1l/mil, i en bil som är hyfsat lik dagens personbilar.

Ingenjörsutmaningen ligger också på ett helt annat plan - att ta fram bränsletillverkningsanläggningar och distributionssystem. Anledningen till att E85 slagit så stort är att den är väldigt lik bensinen i egenskaper - det är inte mycket svårare att distribuera E85 än bensin eller diesel. Andra alternativa bränslen, speciellt biogas och vätgas, måste distribueras på drastiskt annorlunda sätt på grund av sina fysiska egenskaper. Det är inte heller säkert att vi i framtiden kommer att ha så homogen uppsättning fordonsbränslen som idag - det finns redan idag ungefär halvdussinet intressanta alternativ på gång.

Reformerad högskoleintagning

Både i DN och SvD kan man läsa om Lars Leijonborgs och Folkpartiets förslag om att ändra antagningen till högskolan.

För det första vill man göra det till ett absolut krav att den som ska kunna antas till högskolan ska ha godkänt från gymnasiet i kärnämnena - svenska, engelska och grundkursen i matematik. Att det inte redan är så är närmast uppseendeväckande - en åtminstone grundläggande förståelse för språk (såväl svenska som engelska används i undervisningen - den senare om inte annat troligtvis som litteratur) eller enkel matematik som procenträkning, bråkhantering och enklare funktioner har förmodligen inte ens i närheten av de kunskaper som krävs för att klara av en högskoleutbildning. Som flera redan sagt så är högskolor och universitet aldrig tänkta att vara en "skola för alla".

Mer tveksam är jag till förslaget att ge duktigt med bonuspoäng till den som läst avancerad matte eller främmande språk utöver engelskan (B- och C-språk som tyska och spanska), helt oaktat vilken utbildning man de facto söker till. Jag kan inte påstå att jag skulle haft någon större nytta av mina tyskakunskaper i mina ingenjörsstudier om jag inte hade valt att genomföra ett år av dem i Hamburg. Den spanska jag läste har gjort om möjligt ännu mindre nytta - däremot har jag haft enorm nytta av att ha läst matte ända upp till matte F (som var en lokal kurs innehållande lineär algebra).

På andra utbildningar kan situationen mycket väl vara den omvända jämfört med den ingenjörsutbildning jag läst. Även om matematik är en förutsättning för att förstå statistik och liknande har jag svårt att se att man är mer lämpad att läsa statsvetenskap bara för att man vet vad komplexa tal och matriser är. Någon kompletterande kurs i samhällskunskap eller historia vore troligen bättre.

Att ge så mycket bonus för kurser som inte är direkt relevanta för den utbildning man siktar på riskerar att vända dagens betygshets till en framtida kursväljarhets, där eleverna gör allt för att kunna få fulla bonuspoäng. Redan idag skiljer det på flera utbildningar bara bråkdelar av en poäng mellan intagningspoängen och max jämförelsevärde, 20,0. På läkarlinjer har man till och med flera gånger fått ta till lottning eller alternativa urvalsmekanismer, då det ansökt tillräckligt många med det betygssnittet för att fylla samtliga platser.

Detta leder oss osökt över på det tredje förslaget som Lars tar upp. Att kunna ge extra poäng som är relevanta på den utbildning som man ska läsa låter som en mycket mer rimlig väg. Även om det exempel han ger är mer eller mindre uruselt (extra kemikurser är bra om man ska läsa till kemiingenjör på Chalmers eller KTH - men för en elektro-, maskin- eller exempelvis dataingenjör torde nyttan vara närmast obefintlig), så finns poängen i bakgrunden. Istället för att centralt på regeringskansliet bestämma att samtliga som läst mer språk eller matematik extrapoäng i antagningen, borde högskolorna, antingen var för sig eller gemensamt i grupper baserade på de lärosäten som ger utbildningarna, sköta frågan. Utbildningsanordnarna är utan tvekan de som bäst vet vilka kunskaper som eleverna bör ha för att ha möjlighet att klara av utbildningen.

LUF kaxar sig

Via Johanna Nylander får jag reda på att LUF Väst är kaxiga och har utfört en lönegranskning av Byggnads boss Hans Tilly. Klockrent!

Lä(s)värt om nyliberalism vs miljön

Jag skulle vilja rekommendera läsning av det blogginlägg som Joel Malmqvist (s) skrivit om svårigheterna att kombinera miljöhänsyn med den nyliberala ideologin. En mycket intressant analys som jag instämmer i (med undantag av en lite onödig känga mot Centerpartiet).

Arbetskraftsinvandring är positivt för ekonomin

Kristian Karlsson skriver i ledaren i SvD om Philippe Legrain som tidigare skrivit ett stort antal artiklar i brittisk press om arbetskraftsinvandring. Nu har han även släppt en bok om ämnet, där han tar död på myten om att arbetskraftsinvandring är förödande för ekonomin. Jag har inte läst boken, men den verkar onekligen intressant. Det var nämligen länge sedan CUF insåg att vi i framtiden måste ha långt öppnare gränser än idag.

Dags att ta krafttag mot koldioxidutsläppen

Teknikforsknare på tre stora högskolor har idag en debattartikel i DN om kampen mot den förhöjda växthuseffekten.

Att hantera miljöproblemen är inte något vi kan skjuta över på andra, som Fredrik Reinfeldt påstår. Precis som de tre professorerna påpekar är det fortfarande mycket kvar att göra för att bryta koldioxidberoendet i Sverige. Bland annat har vi redan idag betydligt törstigare bilar än det europeiska genomsnittet. Potentialen att minska utsläppen är helt enkelt enorm med modernare motor- och drivlineteknik, som hybridteknik, än den som används i dagens bilar.

Genom sitt uttalande har Reinfeldt utan tvekan förringat problemet - och visat att han inte tar klimatproblemet på allvar. Det globala engagemang han efterlyser blir knappast globalt om vissa länder väljer att inte delta i kampen mot klimatförändringarna fullt ut. Inte blir det bättre av att vi i Sverige, som ett av världens i-länder, hör till de mest skyldiga. Det räcker inte att bara stoppa ökningarna av koldioxidutsläppen - vi behöver också en drastisk minskning av koldioxidutsläppen. Göran Persson tyckte att det räckte med en halvering för att bryta oljeberoendet, men Fredrik Reinfelt påstår nu att det räcker med att minska användningen med endast en tredjedel. Knappast någon risk för abstinensbesvär vid avvecklandet av oljeanvändandet då...

När avvecklandet av oljeberoendet ses som ett problem missar man också helt den potential som miljöföretagande innebär. Redan idag är miljöteknik en växande svensk exportvara. Om Sverige skulle lyckas lika väl med att minska sina koldioxidutsläpp innebär det en enorm exportpotential. Dessutom är förmodligen Sverige ett av de länder i världen som har allra störst potential för en energiomställning. Sverige är relativt glesbefolkat, vi har mängder av vattenkraft, vi har en stor mängd teknikintensiva bolag och ingenjörer med kunskaperna som behövs för att minska oljeanvändningen, och dessutom två biltillverkare med specialkunskaper om transportteknik - för det är ingen tvekan om att enda vägen ut från oljeberoendet utan att drastiskt minska den svenska levnadsstandarden är teknikutveckling. Det finns helt enkelt en gräns för hur långt endast engagerat handlande av enskilda människor kan nå för att avhjälpa globala miljöproblem.

Tävling hos Daniel

Du har väl inte missat att Daniel anordnar en tävling på sin blogg med temat Wikipedia? Det går alldeles utmärkt att hoppa på och delta även om tävlingen redan är inne på sin andra omgång. Del ett av tävlingen hittar du här och här finns del två. Lycka till!

En dålig dag för facket

Det kan inte varit en bra dag på Norra Bantorget idag...

Först kommer det glädjande beskedet att Byggnads förlorar målet mot ett antal oorganiserade byggarbetare i Europadomstolen. De granskningsavgifter de tagit ut bryter mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Rent formellt är det förvisso inte Byggnads som döms, utan den svenska staten, eftersom målet gällt om staten inte tillräckligt väl skyddat byggarnas rättigheter eller inte. Rent praktiskt är det trots det ett otroligt bakslag för Byggnads - Sveriges Byggindustrier har direkt efter domen uppmanat alla medlemsföretag att inte betala några granskningsavgifter för dem som inte är medlemmar i facket.

Sen på eftermiddagen kommer nyheten att salladsbaren Wild'n Fresh i Göteborg redan har fått flera spekulanter - Fredrick Federley, centerpartistisk riksdagsman tillsammans med Dominika Peczynski, PR-människa, samt Tommie Evaldsson, byggare. Närmare bestämt en av de byggare som blev tilldömda skadestånd i Europadomstolen... Så, vilken än köparen/köparna av salladsbaren blir så är det inte alls så självklart att den blivande ägaren kommer att blotta strupen för fackets hot, som HRF trott...

Lex Tugba

CUF i Hallands ombudsman Per Johansson har föreslagit förändringar i rättshjälpslagen. Detta med anledning av efterspelet till mordförsöket i Turkiet i somras på falkenbergskan Tugba Tunc. Hon sköts flera gånger med hagelbössa, men hade tur och överlevde ändå. Men efter att hon kommit hem, och rättsprocessen i Turkiet börjat, så visar det sig att hon inte kan få rättshjälp. Det kan man som brottsoffer nämligen bara få i sexualbrottsfall eller om särskilda skäl finns. Att ha blivit utsatt för ett mordhot var tydligen inte alls ett självklart tillräckligt skäl, och därför förespråkar Per att lagstiftningen ändras.

Motblockad

Liberala Ungdomsförbundet har tröttnat på HRF:s beteende och inlett en motblockad. Tyvärr bor jag inte i Göteborg längre, annars hade jag gärna gått dit och hjälpt till...

Annorlunda gåva på alla hjärtans dag

Om du tycker att ett stort fång med röda rosor är lite för konventionellt, så går det att komplettera det med en utsläppsrätt.

Handels har inte lärt av HRF

Handels är precis lika benhårda som HRF om att varenda arbetsgivare ska ha kollektivavtal, oavsett om det begärts eller inte.

(tack för tipset till Anders Dahlberg)

Djurskyddsmyndigheten vs Jonas Wahlström

Skansenakvariets Jonas Wahlström kommer knappast att höra till de som sörjer Djurskyddsyndighetens avskaffande. Läs om myndighetens paragrafrytteri i SvD.

Arbetsmarknadens parter

De senaste månadernas diskussioner runt gått heta runt hur facket arbetar. I diskussionerna hänvisar vänsterdebattörer glatt till att vi i Sverige har en modell på att det är arbetsmarknadens parter som bestämmer förhållandena på arbetsmarknaden. Underförstått menar man med detta att det är arbetsgivarorganisationer och fackföreningar som förhandlar om löner och anställningsvillkor.

Men är det verkligen så att det är arbetsgivarorganisationer och fackföreningar som är arbetsmarknadens parter? Nej. Det är det inte. Det är inte fackföreningarna som säljer arbetet till arbetsgivarorganisationerna. Arbetsmarknadens parter är arbetstagare och arbetsgivare och inget annat. Att de flesta av dessa valt att organisera sig i fackföreningar respektive arbetsgivare är bara en organisatorisk lösning. Att utgå från att arbetsmarknaden endast skulle utgå från fackföreningar och arbetsgivarorganisationer förvanskar bilden av den faktiska situationen - att vi i Sverige har såväl arbetstagare som arbetsgivare som inte är organiserade.

Ännu fler upptäcker nackdelarna med LAS...

Tydligen har även Vänsterpartiet fått problem med att följa LAS.

Artikeln hittad via Maria Leander.

Lästips

Johanna Nylander skriver läsvärt om följderna av förslaget om FRA:s övervakning av internettrafiken. Starkt rekommenderat!

Läsvärt av Kommunals Ylva Thörn

Jag skulle vilja rekommendera läsning av det debattinlägg på DN som Ylva Thörn, ordförande för LO-förbundet Kommunal, gjorde igår. Hon skriver mycket tänkvärt om hur produktiviteten i den offentliga sektorn kan ökas genom att minska användningen av tillfälliga anställningar. Som en följd skulle kommunalarbetare få säkrare anställningar. Mellan raderna kan man också förstå att det skulle ge möjligheter till ökat löneutrymme för de som blir kvar inom verksamheten.

Kort sagt, debatten kan bli riktigt intressant, särskilt när det är facket som inleder den. Det är riktigt kul att som en följd kommer nidbilden av kommunalanställda (en som utför jobbet och tre som tittar på) kunna helt och hållet avlivas. Även om kommunanställda naturligtvis gör sitt bästa kan en dåligt fungerande organisation tillintetgöra den bästes arbetsinsatser och det är nog i mycket grunden till nidbilden...

Wanja Lundby-Wedins selektiva syn av grundlagen och salladsbarskonflikten

Någon borde berätta för Wanja Lundby-Wedin att inte bara konflikträtt utan även avtalsfrihet och föreningsfrihet skyddas av grundlagen.

Dessutom misslyckas hon kapitalt att förklara varför den som inte vill företrädas av facket ändå ska "skyddas" av dem. Eller för den delen varför inte ett anställningskontrakt uppställt mellan enskilda arbetsgivare och arbetstagare är mindre juridiskt bindande än ett kollektivavtal upprättat mellan ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation.

Slutligen borde hon nog lyssna lite bättre till de som kritiserar fackets hanterande av frågan. Om något uppenbarligen inte fungerar är det ganska svårt att förstå hur det fungerar i sinnevärlden för någon annan...

En enda poäng har hon i sitt uttalande: Det är viktigt att se till att företagare inte börjar välja bort arbetstagare som är med i facket. Det vore helt och hållet oacceptabelt. Fast det är definitivt inte särskilt relevant i fallet med salladsbaren, där arbetstagarna till och med gått ut i media och betackat sig för fackets insats.

Fackets vilja är beviljad

Facket får som de vill. Man ska inte få driva företag i Sverige om man inte är villig att teckna kollektivavtal, trots att vi har avtalsfrihet.