Maud har förstått. Omställningen från oljeberoendet kommer att ta mycket lång tid. Jag är helt och hållet övertygad om att vi om 20 år fortfarande kommer att ha bensindrivna bilar. Det rullar nämligen idag mängder av bilar som är så gamla på vägarna, och jag tvekar inte om att en del svenskar även i framtiden kommer att köra gamla rishögar.
Vad vi däremot kan göra är att ändra det sätt de nya bilar som tillkommer bilparken drivs på. Det problemet är på inga sätt löst genom att etanolen blivit ett någorlunda vanligt bränsle. Förmodligen kommer vi i framtiden inte använda ett enda bränsle, utan flera olika.
En övergång till ett framtida oljefritt transportväsen kommer även kräva att bilarna blir mer bränslesnåla. De bränsletörstiga bilar vi har idag går helt enkelt inte att kombinera med en uthållig energiproduktion. Dagens svenska bilar är betydligt törstigare än kontinentens, eftersom vi fått en försmak för stora, tunga SUVar. Dessutom kan det skilja upp till 20-30% i bränsleförbrukning endast beroende på vilken motor som monterats i bilen - en stor törstig eller en liten bränslesnål. Det här är saker som man redan idag som bilköpare kan påverka.
Det räcker dock inte. För att få en verklig förbättring krävs dessutom teknikutveckling. Även de snålaste av dagens bilar dricker alldeles för mycket för att vara realistiska i framtiden. Med dagens förbrukningar vore det mycket svårt att helt ersätta oljan utan att utnyttja större delen av jordens odlingsbara areal för energiproduktion. Även med en övergång till förnyelsebara bränslen är alltså en låg bränsleförbrukning fördelaktig.
Dessa bägge utmaningar är klara ingenjörsproblem. Redan idag byggs fordon som har mer än en tiopotens lägre förbrukning än dagens, även om de inte är särskilt lika traditionella personbilar, och endast används i "extremtävlingar" som Shell Eco Marathon. Intressantare i sammanhanget är de bilar som istället tävlar i den nya tävlingskategorin "Urban Concept Car", exempelvis KTH:s studentprojekt Spiros. De har en målsättning att nå en bränsleförbrukning på 0,1l/mil, i en bil som är hyfsat lik dagens personbilar.
Ingenjörsutmaningen ligger också på ett helt annat plan - att ta fram bränsletillverkningsanläggningar och distributionssystem. Anledningen till att E85 slagit så stort är att den är väldigt lik bensinen i egenskaper - det är inte mycket svårare att distribuera E85 än bensin eller diesel. Andra alternativa bränslen, speciellt biogas och vätgas, måste distribueras på drastiskt annorlunda sätt på grund av sina fysiska egenskaper. Det är inte heller säkert att vi i framtiden kommer att ha så homogen uppsättning fordonsbränslen som idag - det finns redan idag ungefär halvdussinet intressanta alternativ på gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar