22 mars 2007
Captus om moderat arbetsmarknadspolitik
Tankesmedjan Captus har häromdagen släppt en läsvärd rapport om omvälvningen av den moderata arbetsmarknadspolitiken. Klart läsvärda sidor för den som likt mig inte är fullt lika nöjd med dagens arbetsmarknad som moderaterna blivit. Rapporten hittade jag via Ilan Sadé, tack för tipset!
Återlanserad blogg
Johan Pettersson, medlem i CUF:s förbundsstyrelse och ordförande för internationella kommittén, har idag återlanserat sin blogg efter att den, tyvärr, varit huvudsakligen död det gångna året. Välkommen tillbaka och lycka till med nystarten av bloggandet!
19 mars 2007
DN missförstår skattesystemet
"Mer i pension än skatt om du jobbar vitt" utropar DN i rubrikerna i gårdagens tidning. De har jämfört hur stor avsättningen till pensionen med hur mycket skatt man betalar in, och konstaterat att den som tjänar mindre än 100 000 kr om året får mer i pensionsavsättning än vad man betalat in i skatt.
Vad de dock missat, är att inkomstskatten på intet sätt finansierar pensionerna. De betalas istället med arbetsgivaravgifterna - en skatt på ca 32% av din lönesumma som arbetsgivaren, och inte du, betalar. Har du tjänat 50 000 kr har du visserligen, precis som DN skriver, bara betalat in 4 565 kr i skatt, och fått 8 600 kr insatta på ditt pensionskonto. Ekvationen går ändå ihop för staten - pensionerna har ju betalats via de ca 16 000 kr som din arbetsgivare betalat in i arbetsgivaravgifter...
Vad de dock missat, är att inkomstskatten på intet sätt finansierar pensionerna. De betalas istället med arbetsgivaravgifterna - en skatt på ca 32% av din lönesumma som arbetsgivaren, och inte du, betalar. Har du tjänat 50 000 kr har du visserligen, precis som DN skriver, bara betalat in 4 565 kr i skatt, och fått 8 600 kr insatta på ditt pensionskonto. Ekvationen går ändå ihop för staten - pensionerna har ju betalats via de ca 16 000 kr som din arbetsgivare betalat in i arbetsgivaravgifter...
18 mars 2007
Mona har dåligt minne
Mona på tv i ett tal på extrakongressen nyss: "socialdemokraternas solidaritet har ju aldrig stannat vid nationsgränsen".
Hon tycks lida av väldigt kort minne.
Hon tycks lida av väldigt kort minne.
17 mars 2007
Övriga CUF-motioner
Nyss hemkommen från ett forskningsmöte i Berlin får jag reda på, via Anders Dahlberg, att man nu även kan läsa de övriga 100 motionerna som skickats in, de ligger upplagda hos CUF.
13 mars 2007
Nedmontera byråkratin
Är du företagare?
Är reglerna som gäller din rörelse för krångliga?
Vill du ändra dem?
Tipsa näringsdepartementet om vad det är du vill ändra!
Är reglerna som gäller din rörelse för krångliga?
Vill du ändra dem?
Tipsa näringsdepartementet om vad det är du vill ändra!
10 mars 2007
CUF-motion: Kommunala utjämningsmandat
Motion till Centerpartiets Ungdomsförbunds förbundsstämma i Kalmar 17-20 maj 2007
Om utjämningsmandat i kommunalval
Alla röster är idag inte lika mycket värda i våra svenska kommunalval. I stora kommuner, som delats in i flera valkretsar, uppvisas ibland riktigt lustiga effekter. I fjolårets kommunalval fick exempelvis vi i Centerpartiet 15205 röster och lyckades därmed återta ett mandat i kommunfullmäktige. Samtidigt fick Kristdemokraterna 3702 röster mer. Trots den lilla skillnaden fick (kd) inte bara ett, utan två mandat mer än Centerpartiet, och fick alltså "betala" betydligt färre röster per stol i fullmäktige. Övriga partier fick relativt till röstetal sett ännu fler röster. Anledningen till denna konstiga effekt är att Stockholm är uppdelat i sex valkretsar. De röster som inte räcker till ett mandat i en enstaka valkrets kunde lika gärna varit bortkastade - vilket centerpartisterna i Stockholm råkade ut för.
Oavsett om det är Centerpartiet eller ett annat parti som drabbas är detta ett demokratiskt problem. Det har dessutom en utmärkt lösning - som tillämpas på riksnivå. Vid riksdagsval fördelas ett antal utjämningsmandat efter att samtilga ordinarie mandat delats ut, för att se till att riksdagens sammansättning motsvarar röstetalet oavsett dess fördelning över landet.
Med ovanstående motivering yrkar jag:
att CUF arbetar för att det ska införas utjämningsmandat vid kommunalval i kommuner med mer än en valkrets.
Solna 070310
Magnus Persson, CUF i Edenberga
Om utjämningsmandat i kommunalval
Alla röster är idag inte lika mycket värda i våra svenska kommunalval. I stora kommuner, som delats in i flera valkretsar, uppvisas ibland riktigt lustiga effekter. I fjolårets kommunalval fick exempelvis vi i Centerpartiet 15205 röster och lyckades därmed återta ett mandat i kommunfullmäktige. Samtidigt fick Kristdemokraterna 3702 röster mer. Trots den lilla skillnaden fick (kd) inte bara ett, utan två mandat mer än Centerpartiet, och fick alltså "betala" betydligt färre röster per stol i fullmäktige. Övriga partier fick relativt till röstetal sett ännu fler röster. Anledningen till denna konstiga effekt är att Stockholm är uppdelat i sex valkretsar. De röster som inte räcker till ett mandat i en enstaka valkrets kunde lika gärna varit bortkastade - vilket centerpartisterna i Stockholm råkade ut för.
Oavsett om det är Centerpartiet eller ett annat parti som drabbas är detta ett demokratiskt problem. Det har dessutom en utmärkt lösning - som tillämpas på riksnivå. Vid riksdagsval fördelas ett antal utjämningsmandat efter att samtilga ordinarie mandat delats ut, för att se till att riksdagens sammansättning motsvarar röstetalet oavsett dess fördelning över landet.
Med ovanstående motivering yrkar jag:
att CUF arbetar för att det ska införas utjämningsmandat vid kommunalval i kommuner med mer än en valkrets.
Solna 070310
Magnus Persson, CUF i Edenberga
CUF-motion: Upphovsrätt
Motion till Centerpartiets Ungdomsförbunds förbundsstämma i Kalmar 17-20 maj 2007
Om upphovsrätt
Upphovsrätt har de senaste åren intensivt debatterats både i Sverige och utomlands. Kortfattat har upphovsrätten två syften - dels att ge upphovsmannen ensamrätt att under en begränsad tid distribuera, och därmed ha chansen att tjäna pengar på sitt verk, dels den ideella upphovsrätten som inte är tidsbegränsad och skyddar upphovsmannens rätt att erkännnas som upphovsman, exempelvis vid plagiat.
Den tidsrymd som upphovsmannen har ensamrätt till distributionen av sitt verk har flera gånger under hela 1900-talet förlängts - detta trots att modern teknik för både publicering och marknadsföring kraftigt förenklat situationen för upphovsmannen. Den ekonomiska upphovsrättstiden omfattar för närvarande upphovsmannens liv, plus därefter ytterligare 70 år.
Slutligen innebär dagens upphovsrättsbestämmelser dessutom att en s.k. privatkopieringsavgift (tidigare kallad kassettavgift) tas ut på alla inspelningsbara lagringsmedia, såväl analoga som digitala. Exempelvis är avgiften på en CDR-skiva en krona, på en DVDR 3,25 kr. Intäkterna från denna avgift går direkt till den privata intresseorganisationen Copyswede. Denna är inte heltäckande, utan organiserar endast de upphovsrättsinnehavare som är anslutna till STIM eller någon annan organisation som hanterar upphovsrättsfrågor å sina medlemmars vägnar. Fördelningen av pengarna som CopySwede gör kan inte bli annat än orättvis - det saknas på naturliga grunder statistik om vad inspelningsbara lagringsmedia används till. Frånsett att många av dem förmodligen används till helt annat än legitim privatkopiering (otippat är förmodligen olaglig piratkopiering ett stort användningsområde), så är det helt omöjligt att spåra användningen.
Därför yrkar vi på
att CUF verkar för att den ekonomiska delen av upphovsrätten ses över i syfte att minska upphovsrättstiden markant.
att privatkopieringsersättningen avskaffas.
Solna och Vellinge 070310
Magnus Persson, CUF i Edenberga
Erik Hultgren, Södra Skytts CUF
Om upphovsrätt
Upphovsrätt har de senaste åren intensivt debatterats både i Sverige och utomlands. Kortfattat har upphovsrätten två syften - dels att ge upphovsmannen ensamrätt att under en begränsad tid distribuera, och därmed ha chansen att tjäna pengar på sitt verk, dels den ideella upphovsrätten som inte är tidsbegränsad och skyddar upphovsmannens rätt att erkännnas som upphovsman, exempelvis vid plagiat.
Den tidsrymd som upphovsmannen har ensamrätt till distributionen av sitt verk har flera gånger under hela 1900-talet förlängts - detta trots att modern teknik för både publicering och marknadsföring kraftigt förenklat situationen för upphovsmannen. Den ekonomiska upphovsrättstiden omfattar för närvarande upphovsmannens liv, plus därefter ytterligare 70 år.
Slutligen innebär dagens upphovsrättsbestämmelser dessutom att en s.k. privatkopieringsavgift (tidigare kallad kassettavgift) tas ut på alla inspelningsbara lagringsmedia, såväl analoga som digitala. Exempelvis är avgiften på en CDR-skiva en krona, på en DVDR 3,25 kr. Intäkterna från denna avgift går direkt till den privata intresseorganisationen Copyswede. Denna är inte heltäckande, utan organiserar endast de upphovsrättsinnehavare som är anslutna till STIM eller någon annan organisation som hanterar upphovsrättsfrågor å sina medlemmars vägnar. Fördelningen av pengarna som CopySwede gör kan inte bli annat än orättvis - det saknas på naturliga grunder statistik om vad inspelningsbara lagringsmedia används till. Frånsett att många av dem förmodligen används till helt annat än legitim privatkopiering (otippat är förmodligen olaglig piratkopiering ett stort användningsområde), så är det helt omöjligt att spåra användningen.
Därför yrkar vi på
att CUF verkar för att den ekonomiska delen av upphovsrätten ses över i syfte att minska upphovsrättstiden markant.
att privatkopieringsersättningen avskaffas.
Solna och Vellinge 070310
Magnus Persson, CUF i Edenberga
Erik Hultgren, Södra Skytts CUF
CUF-motion: Arbetsgivaravgifter
Motion till Centerpartiets Ungdomsförbunds förbundsstämma i Kalmar 17-20 maj 2007
Om arbetsgivaravgifternas avskaffande
Den svenska staten dubbelbeskattar idag lönearbete. Den lön som betalas ut på lönekontot i slutet av månaden har beskattats inte bara en gång, utan två. Dels betalar du inkomstskatt på pengarna, dels betalar din arbetsgivare dessförinnan cirka 30% av din lön i arbetsgivaravgift.
Rent principiellt finns det invändningar mot att lägga skatt på samma skattebas två gånger. Genom att lägga skatt på skatten skapar man onödigt mycket byråkrati och annat krångel. Eftersom det dessutom endast är arbetsgivare och företagare som är insatta i vilka de egentliga kostnaderna för att anställa en person är, så är inte nivåerna på de svenska skatterna synliga för medborgarna.
Att slopa systemet med dubbelbeskattning på lönearbete genom att avskaffa arbetsgivaravgifterna skulle ge flera fördelar.
För företag skulle byråkratin runt skattedeklarationer och bokföring minskas, eftersom en löneutbetalning innebär betydligt färre uppgifter som behöver lämnas in till skattemyndigheten. Detta underlättar företagande. Ännu mer underlättar det för privatpersoner att bli arbetsgivare - i praktiken krävs det idag att man har en personalavdelning att delegera ansvaret för en anställning till om man ska veta att man följer alla lagar och förordningar om anställningar. Genom denna förenkling får vi dessutom ett mycket tydligare skattesystem utan otaliga undantag - vilket förenklar administrationen av det och minskar byråkratin.
En avskaffad arbetsgivaravgift skulle även öka transparensen i skattesystemet - det skulle bli mycket tydligare än idag hur stor del av företagens lönekostnader som faktiskt går direkt till staten.
Vidare skulle förändringen i skattesystemet drastiskt minska skillnaderna som finns mellan att ha A- och F-skatt. De kvarstående skillnaderna blir bokföringsskyldighet och momsredovisningsskyldighet. Mindre skillnader mellan beskattning av löntagare och egenföretagare innebär att tröskeln till att starta eget blir mindre.
Förslaget skulle även minska företagares incitament till att anställa folk svart. Det är inte ovanligt att det förekommer att ungdomar som inte hittar annat arbete tvingas in i svartarbete av den enkla anledningen att det inte går att hitta andra jobb. Med en avskaffad arbetsgivaravgift skulle det finnas färre anledningar för företagare att anställa svart - om arbetsgivaravgiften inte finns, faller anledningen att försöka gå runt den bort.
Ett liknande system används redan idag i Danmark. Där är det arbetstagarna, inte arbetsgivarna, som är ansvariga för inbetalning av arbetsgivaravgifterna på 8% av lönen. Arbetsgivaravgift betalas endast på utbetald lön och inte exempelvis arbetslöshetsersättning. Precis som med vanlig skatt så sköts inbetalningen av arbetsgivaravgifterna genom avdrag på lönen.
Med ovanstående motivering föreslår vi därför
att arbetsgivaravgifterna i Sverige på sikt successivt avskaffas
att pensioner, sjukförsäkring och övriga ersättningar som idag finansieras genom arbetsgivaravgifterna istället finansieras genom löneskatt.
att den totala beskattningen på lönearbete i samband med reformen ska sänkas ordentligt.
Solna och Ränneslöv 070310
Magnus Persson och Martin Lönnstam, CUF i Edenberga
Om arbetsgivaravgifternas avskaffande
Den svenska staten dubbelbeskattar idag lönearbete. Den lön som betalas ut på lönekontot i slutet av månaden har beskattats inte bara en gång, utan två. Dels betalar du inkomstskatt på pengarna, dels betalar din arbetsgivare dessförinnan cirka 30% av din lön i arbetsgivaravgift.
Rent principiellt finns det invändningar mot att lägga skatt på samma skattebas två gånger. Genom att lägga skatt på skatten skapar man onödigt mycket byråkrati och annat krångel. Eftersom det dessutom endast är arbetsgivare och företagare som är insatta i vilka de egentliga kostnaderna för att anställa en person är, så är inte nivåerna på de svenska skatterna synliga för medborgarna.
Att slopa systemet med dubbelbeskattning på lönearbete genom att avskaffa arbetsgivaravgifterna skulle ge flera fördelar.
För företag skulle byråkratin runt skattedeklarationer och bokföring minskas, eftersom en löneutbetalning innebär betydligt färre uppgifter som behöver lämnas in till skattemyndigheten. Detta underlättar företagande. Ännu mer underlättar det för privatpersoner att bli arbetsgivare - i praktiken krävs det idag att man har en personalavdelning att delegera ansvaret för en anställning till om man ska veta att man följer alla lagar och förordningar om anställningar. Genom denna förenkling får vi dessutom ett mycket tydligare skattesystem utan otaliga undantag - vilket förenklar administrationen av det och minskar byråkratin.
En avskaffad arbetsgivaravgift skulle även öka transparensen i skattesystemet - det skulle bli mycket tydligare än idag hur stor del av företagens lönekostnader som faktiskt går direkt till staten.
Vidare skulle förändringen i skattesystemet drastiskt minska skillnaderna som finns mellan att ha A- och F-skatt. De kvarstående skillnaderna blir bokföringsskyldighet och momsredovisningsskyldighet. Mindre skillnader mellan beskattning av löntagare och egenföretagare innebär att tröskeln till att starta eget blir mindre.
Förslaget skulle även minska företagares incitament till att anställa folk svart. Det är inte ovanligt att det förekommer att ungdomar som inte hittar annat arbete tvingas in i svartarbete av den enkla anledningen att det inte går att hitta andra jobb. Med en avskaffad arbetsgivaravgift skulle det finnas färre anledningar för företagare att anställa svart - om arbetsgivaravgiften inte finns, faller anledningen att försöka gå runt den bort.
Ett liknande system används redan idag i Danmark. Där är det arbetstagarna, inte arbetsgivarna, som är ansvariga för inbetalning av arbetsgivaravgifterna på 8% av lönen. Arbetsgivaravgift betalas endast på utbetald lön och inte exempelvis arbetslöshetsersättning. Precis som med vanlig skatt så sköts inbetalningen av arbetsgivaravgifterna genom avdrag på lönen.
Med ovanstående motivering föreslår vi därför
att arbetsgivaravgifterna i Sverige på sikt successivt avskaffas
att pensioner, sjukförsäkring och övriga ersättningar som idag finansieras genom arbetsgivaravgifterna istället finansieras genom löneskatt.
att den totala beskattningen på lönearbete i samband med reformen ska sänkas ordentligt.
Solna och Ränneslöv 070310
Magnus Persson och Martin Lönnstam, CUF i Edenberga
FRA-förslaget kontra grundlagen
Nu har nyheten om FRA-förslaget även nått Slashdot. En av kommentarerna ger mig en ny infallsvinkel på förslaget:
Citatet har hämtats ur andra kapitlet i Regeringsformen, med den storstilade titeln "Grundläggande fri- och rättigheter". Fetstilen är mitt tillägg.
För mig är det uppenbart att datatrafik kan räknas som "annat förtroligt meddelande" i alla fall i vissa fall, så vid en första anblick verkar saken vara solklar - FRA-förslaget är inte förenligt med grundlagen.
Så enkelt är det dock inte. Det finns undantag till regeln i samma kapitel av regeringsformen:
Den stora frågan är alltså - är ändamålet för avlyssningen förenligt med ett demokratiskt samhälle? Om svaret är ja, är förslaget overkill? Är det verkligen nödvändigt att övervaka all internettrafik som passerar Sveriges gränser för att kunna hindra terrorism och andra yttre hot? Jag ställer mig ytterst tveksam till detta, men Lagrådet verkar inte se några större problem.
6 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§. Han är därjämte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Lag (1976:871).
Citatet har hämtats ur andra kapitlet i Regeringsformen, med den storstilade titeln "Grundläggande fri- och rättigheter". Fetstilen är mitt tillägg.
För mig är det uppenbart att datatrafik kan räknas som "annat förtroligt meddelande" i alla fall i vissa fall, så vid en första anblick verkar saken vara solklar - FRA-förslaget är inte förenligt med grundlagen.
Så enkelt är det dock inte. Det finns undantag till regeln i samma kapitel av regeringsformen:
12 § De fri- och rättigheter som avses i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i 11 § andra stycket får, i den utsträckning som 13-16 §§ medgiver, begränsas genom lag. Efter bemyndigande i lag får de begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 7 § första stycket 7 och 10 §. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 14 § första stycket andra meningen.
Begränsning som avses i första stycket får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning får ej göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.
Förslag till lag som avses i första stycket eller till lag om ändring eller upphävande av sådan lag skall, om det ej förkastas av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Utan hinder härav kan riksdagen antaga förslaget, om minst fem sjättedelar av de röstande förenar sig om beslutet.
Tredje stycket gäller icke förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av lag. Det gäller ej heller förslag till lag som enbart angår
1. förbud att röja sådant, som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är påkallat av hänsyn till intresse som angives i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,
2. husrannsakan eller liknande intrång eller
3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning.
Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens vidkommande huruvida tredje stycket är tillämpligt i fråga om visst lagförslag. Lag (1988:1443).
Den stora frågan är alltså - är ändamålet för avlyssningen förenligt med ett demokratiskt samhälle? Om svaret är ja, är förslaget overkill? Är det verkligen nödvändigt att övervaka all internettrafik som passerar Sveriges gränser för att kunna hindra terrorism och andra yttre hot? Jag ställer mig ytterst tveksam till detta, men Lagrådet verkar inte se några större problem.
Vältänkt av Björn Rosengren
Socialdemokraten Björn Rosengren, fadern bakom utförsäljningen av Telia, skriver idag på DN Debatt om misstaget i samband med utförsäljningen av Telia. Misstaget är att man inte valde att dela företaget i en nätdel och en tjänstedel innan försäljningen.
Att Telia i praktiken har monopol på accessnätet har fått flera lustiga effekter, främst för ADSL-marknaden. Trots att varenda liten håla i Laholms kommun har anslutning till stadsnätet, saknas fortfarande den möjligheten om man bor området runt Trädgårdsstaden i centrala Laholm...
Anledningen? Telia säger att det är slut på rackutrymmet i stationen är slut. För att råda bot på problemet har Laholmshem inrett en extra skrubb precis bredvid telefonstationsskrubben. Som Telia inte vill placera ens stadsnätets utrustning i.
Liknande problem har uppstått för dem som valt att endast ha ADSL-uppkoppling utan telefonabbonemang, för att exempelvis köra IP-telefoni. Kostnadsskillnaden är minimal, länge var det till och med ett absolut krav att ha ett telefonabbonemang.
Nej, Björn har rätt. Infrastruktur bör vara gemensamt ägt. Den fria marknaden fungerar inte om man har en situation där den som är först till kvarn i praktiken får monopol, inte för att man är bäst, utan för att man då kan hindra andra från att konkurrera.
Att Telia i praktiken har monopol på accessnätet har fått flera lustiga effekter, främst för ADSL-marknaden. Trots att varenda liten håla i Laholms kommun har anslutning till stadsnätet, saknas fortfarande den möjligheten om man bor området runt Trädgårdsstaden i centrala Laholm...
Anledningen? Telia säger att det är slut på rackutrymmet i stationen är slut. För att råda bot på problemet har Laholmshem inrett en extra skrubb precis bredvid telefonstationsskrubben. Som Telia inte vill placera ens stadsnätets utrustning i.
Liknande problem har uppstått för dem som valt att endast ha ADSL-uppkoppling utan telefonabbonemang, för att exempelvis köra IP-telefoni. Kostnadsskillnaden är minimal, länge var det till och med ett absolut krav att ha ett telefonabbonemang.
Nej, Björn har rätt. Infrastruktur bör vara gemensamt ägt. Den fria marknaden fungerar inte om man har en situation där den som är först till kvarn i praktiken får monopol, inte för att man är bäst, utan för att man då kan hindra andra från att konkurrera.
08 mars 2007
Mikael Odenberg pratar nyspråk
Mikael Odenberg inledde anförandet om FRA-förslaget med orden "i dag tar vi ett viktigt steg för att förbättra den enskildes personliga integritet".
Mikael Odenberg har uppenbarligen en totalt motstående uppfattning mot mig vad de två små orden "personlig integritet" innebär. För mig kan min personliga integritet omöjligen stärkas genom att man väljer att övervaka den kommunikation jag deltar i. Det borde inte vara något tvivel om att FRA-förslaget inskränker den personliga integriteten, och alltså borde jag istället få höra vilka anledningar man har sett som gör att man tycker att sådana inskränkningar ändå är acceptabla (för jag förstår att sådana avvägningar ibland ändå behöver göras). Fast det känner jag på mig att jag inte kommer få reda på, med tanke på hur förslaget introducerades idag.
Under tiden: Skriv på namninsamlingen mot förslaget här.
Mikael Odenberg har uppenbarligen en totalt motstående uppfattning mot mig vad de två små orden "personlig integritet" innebär. För mig kan min personliga integritet omöjligen stärkas genom att man väljer att övervaka den kommunikation jag deltar i. Det borde inte vara något tvivel om att FRA-förslaget inskränker den personliga integriteten, och alltså borde jag istället få höra vilka anledningar man har sett som gör att man tycker att sådana inskränkningar ändå är acceptabla (för jag förstår att sådana avvägningar ibland ändå behöver göras). Fast det känner jag på mig att jag inte kommer få reda på, med tanke på hur förslaget introducerades idag.
Under tiden: Skriv på namninsamlingen mot förslaget här.
05 mars 2007
IP-telefoni
I morse tröttnade jag på att inte ha någon vanlig telefon som inte använder mobilnätet. Jag bestämde mig för att beställa IP-telefoni, så att jag slipper ha dubbla abbonemang beroende på om jag är hemma eller hemhemma. Antingen har jag trätt in i den nya åldern eftersom jag valt IP-telefoni, eller så har jag trätt in i en äldre, med tanke på att jag överhuvudtaget skaffat fast telefoni...
01 mars 2007
Nomineringar till CUF:s förbundsstyrelse
Fredrick Federley avgår som ordförande för CUF. Magnus Andersson och Marie Wickberg är huvudkandidaterna till posten.
Det finns flera andra kandidater till FS, hallänningarna är Josefine Isaksson som förra året satt tillsammans med mig i Politiska Sektionen, samt Per Johansson, som under våren slutar som ombudsman för CUF i Halland. Här kan du läsa mer om övriga kandiderande.
Uppdatering 070303: igår meddelades att även Johan Pettersson kandiderar.
Det finns flera andra kandidater till FS, hallänningarna är Josefine Isaksson som förra året satt tillsammans med mig i Politiska Sektionen, samt Per Johansson, som under våren slutar som ombudsman för CUF i Halland. Här kan du läsa mer om övriga kandiderande.
Uppdatering 070303: igår meddelades att även Johan Pettersson kandiderar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)