FRA-förslaget kontra grundlagen

Nu har nyheten om FRA-förslaget även nått Slashdot. En av kommentarerna ger mig en ny infallsvinkel på förslaget:

6 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§. Han är därjämte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Lag (1976:871).

Citatet har hämtats ur andra kapitlet i Regeringsformen, med den storstilade titeln "Grundläggande fri- och rättigheter". Fetstilen är mitt tillägg.

För mig är det uppenbart att datatrafik kan räknas som "annat förtroligt meddelande" i alla fall i vissa fall, så vid en första anblick verkar saken vara solklar - FRA-förslaget är inte förenligt med grundlagen.

Så enkelt är det dock inte. Det finns undantag till regeln i samma kapitel av regeringsformen:

12 § De fri- och rättigheter som avses i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i 11 § andra stycket får, i den utsträckning som 13-16 §§ medgiver, begränsas genom lag. Efter bemyndigande i lag får de begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 7 § första stycket 7 och 10 §. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 14 § första stycket andra meningen.

Begränsning som avses i första stycket får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning får ej göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.

Förslag till lag som avses i första stycket eller till lag om ändring eller upphävande av sådan lag skall, om det ej förkastas av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Utan hinder härav kan riksdagen antaga förslaget, om minst fem sjättedelar av de röstande förenar sig om beslutet.

Tredje stycket gäller icke förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av lag. Det gäller ej heller förslag till lag som enbart angår

1. förbud att röja sådant, som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är påkallat av hänsyn till intresse som angives i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,

2. husrannsakan eller liknande intrång eller

3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning.

Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens vidkommande huruvida tredje stycket är tillämpligt i fråga om visst lagförslag. Lag (1988:1443).

Den stora frågan är alltså - är ändamålet för avlyssningen förenligt med ett demokratiskt samhälle? Om svaret är ja, är förslaget overkill? Är det verkligen nödvändigt att övervaka all internettrafik som passerar Sveriges gränser för att kunna hindra terrorism och andra yttre hot? Jag ställer mig ytterst tveksam till detta, men Lagrådet verkar inte se några större problem.