Väldigt få av Sveriges studenter deltar i det europeiska utbytesprogrammet Erasmus. Jag som själv åkt på ett sådant år (ett år på Technische Universität Hamburg-Harburg i Tyskland, kan bara konstatera att de svenska studenterna försitter enorma chanser till personlig utveckling. När jag gick på informationsträffarna inför tiden i Tyskland så var det bara en handfull andra som skulle åka till Tyskland - trots att det just nu finns över 100 utbytesplatser för chalmerister i Tyskland (det var i alla fall i samma storleksordning för tre år sedan när jag åkte).
Visserligen avskräcker säkert svenska studenters bristande språkkunskaper något, men tyska är ändå ett språk som är relativt likt svenskan, och som många studerat tidigare. Näst engelskan torde tyskan vara det vanligaste främmnande språket bland svenska studenter, och jag märkte inte av att söktrycket generellt var högre till andra länder i Europa jämfört med Tyskland.
Det är synd att det är så få som utnyttjar chansen att åka utomlands. Man missar upplevelser av en främmande kultur, språkkunskaper men framför allt livserfarenheter. Jag skulle inte vilja få mitt år i Hamburg ogjort. De flesta som varit utomlands brukar ha exakt samma inställning.
2 kommentarer:
Ah, Erasmus studenter gör ju inget annat än att supa, sola o bada...
Det är förvisso en vanlig bild. Jag skulle bara i så fall vilja frågaa: vilken är den stora skillnaden mot vanliga studenter? Förutom att vädret i Sverige inte alltid tillåter bad och sol...
Skicka en kommentar