Det är dock inte huvudämnet för detta inlägg, detta har redan kommenterats nog av andra. Dessutom har nästan samma sak hänt förr. Fackbasen säger nämligen också:
"De oorganiserade är ett starkt irritationsmoment. De glider med på löneökningarna, men deltar inte i kampen. Jag är klubbordförande och vill bara värna om min organisation."
Och det är här han tar fram geväret, med berått mod siktar på sin egen fot och knäpper av. Det är nämligen inte samhället som kräver att facket ska förhandla för andra. Det är facket självt som i sina avtal kräver att alla anställda får villkor baserade på kollektivavtalet. Att få ickemedlemmarna att inte "åka snålskjuts" handlar alltså endast om att övertyga fackpamparna i Stockholm att de har fel och att de inte längre bör förhandla löner för ickemedlemmar!
12 kommentarer:
Nej. Att vi tvingas förhandla för de skitar som vägrar gå med är på grund av att om vi inte gjorde det, vad hindrar då arbetsköparen från att endast anställa de billiga?
Det är väl snarast elementärt att göra det till en fråga som arbetsgivaren inte får utreda innan anställning.
Sedan, vem har alltid sagt att billigast är bäst? Den som begär minst i lön brukar sällan vara den som är mest kompetent för jobbet...
Nicklas Eriksson: erkänn då att det INTE finns föreningsfrihet i Sverige.
Säg det rent ut.
Nej men svara på frågan nu: vilka tror du arbetsköparen skulle anställa, de billiga eller de som krävde samma, högre, lön? Dribbla inte runt i akademikervärldens sifferlösa avtalsvårld utan försök tänka dig in i timvikariens eller restaurangbiträdets värld (om du kan).
Ron: cry me a river will you?
Ron: Du ska nog inte hoppas så mycket på att få svar på dina frågor av Nicklas, det brukar han inte ge.
Nicklas: Jag tror att arbetsköparen skulle anställda den som är mest produktiv (dvs den som passar bäst för jobbet). Den som vill bjuda under med lönen kommer ändå knappast bjuda under med mer än mindre belopp, så kostnaden kommer i praktiken bli densamma, utan att vara extremt olämpad för arbetet. Genom att kräva en lön väsentligt lägre än den normala för ett arbete signalerar man ju bara att man antagligen inte kommer att göra ett särskilt bra arbete.
Skiljer det jättemycket i lön så är det ju en enorm vinstaffär att gå med i facket (och på så sätt få rätt att kräva att få lön enligt kollektivavtal), och även den som av princip inte vill göra det skulle säkerligen kunna skapa mycket större problem för arbetsgivaren genom att kontakta media. Jag har heller inget emot att facket går in och hjälper den som verkar ha blivit lurad att jobba till villkor som inte ens är i närheten av marknadsmässiga, exempelvis fallet i TV idag.
Lagen om utbud och efterfrågan gäller dessutom även på arbetsmarknaden. Om lönerna på sikt ligger lågt inom ett område, kommer folk att skaffa sig andra yrken istället. Facket är alldeles nödvändigt för att se till att arbetstagare inte utnyttjas av oseriösa arbetsgivare på kort sikt, däremot har facket få inverkningar på längre sikt annat än genom lobbying (för att ändra på reglerna för arbetsmarknaden för den aktuella yrkesgruppen). På längre sikt kommer den som erbjuder lägre lön än andra få problem med arbetskraftsförsörjningen - eftersom arbetstagarna kommer välja bort den arbetsgivaren till förmån för en med bättre lönevillkor.
Oj, Magnus! Var ställer ron en fråga till mig? Det missade jag. Han vill bara provocera.
"Nicklas: Jag tror att arbetsköparen skulle anställda den som är mest produktiv (dvs den som passar bäst för jobbet). "
Problemet är att du utgår ifrån att arbetsköparen är seriös, vilket massor är men många inte. Och att du verkar tro att de flesta arbetsköpare utför sina självpåtagna sysslor utifrån något slags kall, en tes om att dikesgrävandet, vårdsäljandet, bilmekandet eller vad det nu vara månde är själva kärnpunkten för att de måste köpa min arbetskraft. Det är fel. De gör det för att tjäna på det. Ett städföretags uppgift är inte att städa utan att tjäna pengar. Även de stora företagen (av vilka jag suttit som styrelseledamot i ett under några år) är uteslutande ute efter att tjäna pengar, att visa upp vinst för styrelsen. Och jag vet att man gör i princip vad som helst för att tjäna de där pengarna. Det är klart att de anställer de som begär minst, något annat är en naiv liberals dröm om att människan som säljer arbetskraft skulle ha ett fritt val lika väl som våra herrar som köper den.
"Genom att kräva en lön väsentligt lägre än den normala för ett arbete signalerar man ju bara att man antagligen inte kommer att göra ett särskilt bra arbete"
Eller att man är så desperat att man sviker det fackliga löftet för några kronor. Av vilken orsak det vara må. Det var därför a-kassan uppfanns, inte för de som är arbetslösa. men för oss som har arbete för att vi ska slippa sälja oss billigare och konkurrera med sänkt lön.
"Jag har heller inget emot att facket går in och hjälper den som verkar ha blivit lurad att jobba till villkor som inte ens är i närheten av marknadsmässiga, exempelvis fallet i TV idag."
Men vad är det då du har något emot?
"Facket är alldeles nödvändigt för att se till att arbetstagare inte utnyttjas av oseriösa arbetsgivare på kort sikt, däremot har facket få inverkningar på längre sikt annat än genom lobbying (för att ändra på reglerna för arbetsmarknaden för den aktuella yrkesgruppen)."
Det du inte tycks inse är att även "seriösa" arbetsköpare ALLTID är villiga att ta chansen att tjäna ett par spänn om de kan. Företagande sker alltid på kort sikt och parterna på markanden ÄR inte jämlika i och med arbetsköparens makt att anställa vem han vill samt att vi har ett ekonomiskt system som inte möjliggör full sysselsättning (har börjat läsa om deltagardemokrati, det är skitintressant!). Arbetsköparen har alltid makten över oss arbetare.
"På längre sikt kommer den som erbjuder lägre lön än andra få problem med arbetskraftsförsörjningen - eftersom arbetstagarna kommer välja bort den arbetsgivaren till förmån för en med bättre lönevillkor."
Du utgår från en slags perfekt värld, verkar det som. Och det kanske stämmer för en som är ingenjör eller vad det nu är du är. Jag märker ju på min sambo som är journalist att hon i princip kan styra och ställa rätt mycket när det gäller hennes tjänst, men det beror ju på att hon dels är högt utbildad, har ett CV som få i det här landet har vid såpass unga år samt haft en hel del tur också.
Men jag, som inte har godkända gymnasiebetyg en gång, och i princip bara kan städa, jag gör det i konkurrens med en legion av människor. Om inte jag gör arbetet så finns det alltid någon där som är villig och kapabel att göra det. Och vi har fri lönesättning i Sverige. Om vi inte enades om ett lägsta pris för arbetet skulle min chef en dag kunna komma till mig och säga: "Nicke, det är så att Berra säger att han gör ditt jobb för 500 mindre än du. Vad säger du om det? Firman går ju inte jättebra precis...". Vad lämnar det mig för alternativ tror du?
Långt kanske, men jag har semester och sambon jobbar=)
Så, även om jag hoppades svara redan söndags så var jag inte riktigt i form för att svara då... ;-)
ron ställde visst inte alls en fråga, men hans påstående hade i vilket fall förtjänat ett svar, även om det utan tvekan är så att han vill provocera. Det verkar nämligen som om LO inte alltid vill att vi ska ha föreningsfrihet (varken positiv eller negativ sådan) i Sverige. Eftersom detta är ganska anmärkningsvärt (föreningsfriheten är inskriven i de mänskliga rättigheterna) skulle man kunna tro att detta är något som företrädare för LO skulle vilja dementera. Att du inte vågar det säger mig ganska mycket om din organisations syn på föreningsfriheten och därmed de mänskliga rättigheterna...
Jag skulle alltså ändå gärna se en kommentar av dig Nicklas eller för den delen andra LO-aktiva: Är föreningsfrihet något vi ska ha i Sverige? Är det skillnad mellan positiv och negativ föreningsfrihet? Delar du och LO åsikter i fråga, eller skiljer de sig på något sätt och i så fall hur?
Problemet är att du utgår ifrån att arbetsköparen är seriös, vilket massor är men många inte. Och att du verkar tro att de flesta arbetsköpare utför sina självpåtagna sysslor utifrån något slags kall, en tes om att dikesgrävandet, vårdsäljandet, bilmekandet eller vad det nu vara månde är själva kärnpunkten för att de måste köpa min arbetskraft. Det är fel. De gör det för att tjäna på det. Ett städföretags uppgift är inte att städa utan att tjäna pengar. Även de stora företagen (av vilka jag suttit som styrelseledamot i ett under några år) är uteslutande ute efter att tjäna pengar, att visa upp vinst för styrelsen. Och jag vet att man gör i princip vad som helst för att tjäna de där pengarna. Det är klart att de anställer de som begär minst, något annat är en naiv liberals dröm om att människan som säljer arbetskraft skulle ha ett fritt val lika väl som våra herrar som köper den.
Jag utgår inte från att arbetsgivaren är seriös. Självklart är driften att tjäna pengar viktig för företagare, och för de allra flesta även viktigast. Samtidigt gör jag inte det antagande du gör - att den som är oseriös är den som har störst chans att tjäna pengar. Detta är alls inte något självklart. Företaget riskerar dåligt rykte, både bland andra arbetstagare och kunder (via media). Det ligger utan tvekan i en företagares intresse att kunna försörja företaget med arbetskraft även i framtiden, och att vara oseriös mot de nuvarande arbetstagarna är knappast det mest effektiva sättet att lyckas med det. Dessutom torde arbetstagare som erbjuds sämre villkor vara mer benägna att byta arbetsplats (även om de tillfälligt accepterar budet) eftersom de har större chans att få ett bättre förslag från någon annan.
Vidare är det inte så som du antar - att alla arbetstagare är lika produktiva. Extrema exempel finns bland programmerare - programmerare sägs ofta ha en produktivitet som kan variera med en faktor 10 eller till och med 100. Lönerna varierar sällan lika mycket. För de flesta företag skulle det löna sig att anställa en programmerare som begär det dubbla jämfört med en annan, med motiveringen att hans (tyvärr är programmerare sällan tjejer) produktivitet verkar vara 10 gånger så hög. Denna effekt är naturligtvis inte alls lika stor för - säg - städare, men den finns ändå. Att anställa någon som inte har några relevanta erfarenheter alls, utan att betala en betydligt lägre lön, kan aldrig vara en fördel för ett företag - eftersom det inte är möjligt att tjäna lika mycket pengar på oerfarna som på den som kan sitt jobb.
Eller att man är så desperat att man sviker det fackliga löftet för några kronor. Av vilken orsak det vara må. Det var därför a-kassan uppfanns, inte för de som är arbetslösa. men för oss som har arbete för att vi ska slippa sälja oss billigare och konkurrera med sänkt lön.
Är det inte en förutsättning för att kunna svika det fackliga löftet att man från början överhuvudtaget gått med på det? Den som inte är medlem i facket har ju inte ingått något fackligt löfte. De som är medlemmar förstår jag att du blir uppretad över, precis som jag skulle bli uppretad om centerpartister gick ut och sa att vi skulle ha en kommunistisk revolution eller något.
Jag kan också bara konstatera att a-kassan, som den ser ut idag, inte på något vis uppfyller de mål du säger att den skapades för. För det första är den till allra största delen statsfinansierad, för det andra är a-kassan inte obligatorisk ens för att vara medlem i alla LO-förbund. För att avvärja dessa bägge invändningar borde facken ha ordnat ickestatliga a-kassor istället, obligatoriska för alla medlemmar. Genom att dessutom basera a-kassorna på inkomstbortfallsprincipen fullföljer a-kassorna inte det syfte du ger dem - den lön man "borde få" är inte alltid direkt beroende av den man haft tidigare. Tydligast blir detta problem för personer som går någon form av utbildningen - rätten till a-kassa ökar därefter. En nyutbildad får alltså inte mer a-kassa även om det finns en risk att de bjuder under den som är etablerad på marknaden.
Men vad är det då du har något emot?
Att facket går in och "hjälper" den som inte verkar ha blivit lurad att jobba till oskäliga villkor, och där de anställda inte heller vill bli företrädda, som exempelvis fallen Beda Trädgård (där du till och med höll med mig!), Wild'n Fresh i Göteborg, otaliga andra exempel.
Det du inte tycks inse är att även "seriösa" arbetsköpare ALLTID är villiga att ta chansen att tjäna ett par spänn om de kan. Företagande sker alltid på kort sikt och parterna på markanden ÄR inte jämlika i och med arbetsköparens makt att anställa vem han vill samt att vi har ett ekonomiskt system som inte möjliggör full sysselsättning (har börjat läsa om deltagardemokrati, det är skitintressant!). Arbetsköparen har alltid makten över oss arbetare.
Ja, seriösa arbetsköpare tar möjligheten att tjäna mer. Att tjäna mer betyder dock inte per definition att behandla arbetstagare illa. Att företagande alltid sker på kort sikt verkar dessutom en oerhört naiv tanke. Det finns företag som har historia äldre än de flesta länder (Stora Enso har exempelvis rötter på 1200-talet!). Vidare håller jag med om att det finns en viss informationssymmetri - just detta är en av anledningarna till att facket gör ett nyttigt jobb. Facket uppväger stora delar av det problemet, genom att låta arbetstagarna dela information med varandra. Ett oseriöst företag får därmed även mycket snabbt ett dåligt rykte bland andra arbetstagare. Detta minskar arbetsköparens makt över arbetstagaren rejält (kom ihåg att arbetstagaren på en fungerande arbetsmarknad alltid har möjligheten att söka arbete någon annanstans!)
Du utgår från en slags perfekt värld, verkar det som. Och det kanske stämmer för en som är ingenjör eller vad det nu är du är. Jag märker ju på min sambo som är journalist att hon i princip kan styra och ställa rätt mycket när det gäller hennes tjänst, men det beror ju på att hon dels är högt utbildad, har ett CV som få i det här landet har vid såpass unga år samt haft en hel del tur också.
Naturligtvis är världen inte helt perfekt, men den är inte så dålig som du påstår - du målar fan på väggen helt enkelt. Även för enklare jobb finns det fler alternativ, även om den som är välutbildad har större möjligheter att påverka sin situation.
Men jag, som inte har godkända gymnasiebetyg en gång, och i princip bara kan städa, jag gör det i konkurrens med en legion av människor. Om inte jag gör arbetet så finns det alltid någon där som är villig och kapabel att göra det. Och vi har fri lönesättning i Sverige. Om vi inte enades om ett lägsta pris för arbetet skulle min chef en dag kunna komma till mig och säga: "Nicke, det är så att Berra säger att han gör ditt jobb för 500 mindre än du. Vad säger du om det? Firman går ju inte jättebra precis...". Vad lämnar det mig för alternativ tror du?
Jag tror inte på att du "i princip bara kan städa". Det finns fler jobb som inte direkt kräver någon specialkompetens...
1. Övertala Berra att gå med i fackförbundet, eftersom ni bägge skulle tjäna på det i längden (uppenbarligen har du inte lyckats med detta, så Berra tjänar antagligen inte på det).
2. Skaffa ett jobb på en fabrik. Många kräver inte särskild utbildning, eller så får man utbildningen när man börjar.
3. Skaffa truckkort - det finns många industrier som behöver truckförare.
4. Skaffa lastbilskörkort - lastbilschaffis är ett bristyrke.
5. Posten? Dela ut brev kan inte vara så svårt.
6. Starta din egen städfirma och konkurrera ut din förre arbetsgivare.
7. Varuhus eller annan butik?
8. Komvux - komplettera din gymnasiekompetens, efter dess skulle du till och med kunna skaffa dig en högskoleutbildning.
Är det tillräckligt många alternativ eller ska jag hitta på fler?
Långt kanske, men jag har semester och sambon jobbar=)
Ingen fara, så länge du kan leva med att svaret dröjer lite. Ärligt talat tycker jag bättre om långa inlägg. Jag är väl yrkesskadad.
Wow! Svinlångt! Jag pallar inte i natt, men återkommer innan jag åker till Tunisien!
"Det verkar nämligen som om LO inte alltid vill att vi ska ha föreningsfrihet (varken positiv eller negativ sådan) i Sverige. Eftersom detta är ganska anmärkningsvärt (föreningsfriheten är inskriven i de mänskliga rättigheterna) skulle man kunna tro att detta är något som företrädare för LO skulle vilja dementera. Att du inte vågar det säger mig ganska mycket om din organisations syn på föreningsfriheten och därmed de mänskliga rättigheterna..."
Vågar? Det handlar inte om det. Det handlar om att töntar som ron ofta tjänar allt i världen på antingen sossepolitik eller på fackföreningen, men hatar det mest i hela världen. Har träffat hundratals sådana som han.
Nu ska du betänka att jag inte har några som helst uppdrag kvar inom LO eller mitt fackförbund. Jag anser att den negativa föreningsrätten såväl som den positiva är fullständigt orörd. Det finns inget i världen som tvingar dig att vara medlem i en fackförening du inte vill vara medlem i. Att sedan facken förhandlar en del av din lön får du leva med, liberal eller ej, för det är för viktigt för dina arbetskamrater för att dina experiment med "fri vilja" ska få ställa till deras vardag. Så ser jag på saken. Hur LO ser det har jag ingen aning om. För mig är arbetarklassen viktigare än LO. Skillnad... Den negativa rätten ger dig ju bara rätten att gå med om du vill. Positiv rätt skulle ju teoretiskt kunna innebära att andra tvingades med för att du skulle gå med. Ett fullständigt overkligt resonemang.
"Samtidigt gör jag inte det antagande du gör - att den som är oseriös är den som har störst chans att tjäna pengar. Detta är alls inte något självklart. Företaget riskerar dåligt rykte, både bland andra arbetstagare och kunder (via media). Det ligger utan tvekan i en företagares intresse att kunna försörja företaget med arbetskraft även i framtiden, och att vara oseriös mot de nuvarande arbetstagarna är knappast det mest effektiva sättet att lyckas med det. Dessutom torde arbetstagare som erbjuds sämre villkor vara mer benägna att byta arbetsplats (även om de tillfälligt accepterar budet) eftersom de har större chans att få ett bättre förslag från någon annan."
Nu utgår du åter ifrån att den stora massan av människor skulle ha ett val! Precis som om vi lågutbildade diskare, städare, truckförare, servitriser (speciellt de som börjar bli äldre), affärsbiträden, lagerarbetare och fönsterputsare skulle kunna vraka och välja mellan arbetsköparna som en högt och speciellt utbildad datatekninker, en kändis, astronom eller säg sjökapten! Det ÄR inte så. Vi tvingas allt som oftast hålla fast vid den arbetsköpare som vi kan hitta, vårt urval är synnerligen begränsad av det faktum att vi är legion! Vi är så många att det går att välja och vraka mellan oss och våra jobb är sällan så svåra att utföra att ingen annan skulle kunna göra dem lika bra. Det är ingen nedvärdering eller något utan sanningen. Oavsett om en arbetsköpare som inte är seriös så småningom försvinner från marknaden (det kan ta lång tid) så hinner han ändå med att sätta press nedåt på lönerna. Summan en seriös städentreprenör kan begära ut av en kund minskar hela tiden på grund av alla förbannade svartstädarföretag! Och där en föll kliver snart en in i hans ställe. Och oavsett tiderna ska aktieägarna ha ut lika mycket ändå. Jag vet ju bara hur mycket min arbetsköpares marginaler har minskat på sketna tre år sedan jag satt i styrelsen!
Det där med effektivitet... ja, jag antar att här kommer våra ideologiska skillnader in mest av allt. Jag anser att det ska spela så liten roll som bara möjligt är för hur löneutrymmet fördelas. Jag som väger 100 kilo muskler och är väldigt vältränad kan givetvis göra ett betydligt bättre och snabbare jobb än min kollega som väger 71 kilo varav en stor del är en ölkagge, har insjunken bröstkorg och inte orkar vrida om en kran (jo det är sant!), men jag tycker inte att vi ska olika löner för det. Båda jobbar utifrån sina förutsättningar och det vore inte rättvist att ta med naturliga gåvor i lönesättningen.
"Är det inte en förutsättning för att kunna svika det fackliga löftet att man från början överhuvudtaget gått med på det? Den som inte är medlem i facket har ju inte ingått något fackligt löfte. De som är medlemmar förstår jag att du blir uppretad över, precis som jag skulle bli uppretad om centerpartister gick ut och sa att vi skulle ha en kommunistisk revolution eller något."
Från första början fanns inga fack heller, men att sälja ut det vi får i lön är ett hot mot oss, våra familjer och i förlängningen vårt liv. Därför är gulingar (oanslutna) dåliga kamrater och förtjänar inte att behandlas som något annat. En strjekbrytare ska vi inte ens prata om! Man får fatta något någonstans. Om man inte är medlem rider man på sina arbetskamraters ryggar. Det är som att inte betala för sig på bussen, eller att snatta. Man låter andra betala sina förmåner och är ett totalt förkastligt beteende.
"Jag kan också bara konstatera att a-kassan, som den ser ut idag, inte på något vis uppfyller de mål du säger att den skapades för. För det första är den till allra största delen statsfinansierad, för det andra är a-kassan inte obligatorisk ens för att vara medlem i alla LO-förbund. För att avvärja dessa bägge invändningar borde facken ha ordnat ickestatliga a-kassor istället, obligatoriska för alla medlemmar. Genom att dessutom basera a-kassorna på inkomstbortfallsprincipen fullföljer a-kassorna inte det syfte du ger dem - den lön man "borde få" är inte alltid direkt beroende av den man haft tidigare. Tydligast blir detta problem för personer som går någon form av utbildningen - rätten till a-kassa ökar därefter. En nyutbildad får alltså inte mer a-kassa även om det finns en risk att de bjuder under den som är etablerad på marknaden."
He. A-kassan blev inte statsfinansierad förrän krisen på nittiotalet när kapitalismen visade sin totala livsoduglighet och var tvungen att vända sig till det allmänna för att få konstgjord andning. När så många arbetare blev ställda utan chans till försörjning att statsfinansiering blev enda alternativet eftersom staten skulle ha fått finanasiera det ÄNDÅ genom massivt ökat försörjningsstöd, konkursade kommuner och liknande.
Nej a-kassan är inte obligatorisk ens för alla LO-förbund, men vad beror det på? Det beror ju på att den regering, varav ditt parti är en del håller på att borra båten full med hål för att med vett och vilje få den att sjunka. Och när en båt börjar sjunka får man lätta på barlasten för att ändå uppnå huvudmålet - att få båten att flyta. För oss är huvudmålet, vår båt om du så vill, kollektivavtalen och a-kassan är en del av barlasten. En viktig del, men ändå barlast. Och det målet kan vi inte uppnå om medlemsantalet sjunker alltför mycket för då säger en dag Djävulens advokater Almega, Teknikarbetsgivarna eller varför inte SHR: "Nu finns det ju nästan inga medlemmar kvar, då finns det ju ingen anledning att ha kollektivavtal mer". Och så säger de upp avtalen. Och då kommer det att vara den starkaste mot den svagaste, varje man för sig själv.
Jag kommer att klara mig bra, för jag är stark och orkar mycket, men det är inte huvudsaken för mig som är socialist. Jag vill att alla ska klara sig lika bra.
"Att facket går in och "hjälper" den som inte verkar ha blivit lurad att jobba till oskäliga villkor, och där de anställda inte heller vill bli företrädda, som exempelvis fallen Beda Trädgård (där du till och med höll med mig!), Wild'n Fresh i Göteborg, otaliga andra exempel."
Att facket gör det beror inte alltid på den enskilde, har du inte hajat det? Det beror på flertalet! Kollektivets löner! När det gäller Beda Trädgård fanns det redan ett kollektivavtal med syndikalistiska Slottskogens LS. Arbetarklassens väl är viktigare för mig än LO:s så därför höll jag givetvis med dig. När det gäller W&F (som för övrigt drivs med avtal idag och går bättre än på Sofias tid verkar det som) fanns det inget avtal alls. Åter kommer nog våra ideologiska skillnader fram. Jag är vänstersocialist, du är liberal. Jag ser till kollektivets intressen före individens i många fall, du ser till individens i första hand. Egentligen inte konstigt alls. Men jag tycker inte om den lögnaktiga ryktesspridning som ditt lag än idag äganr sig åt. Jag såg affären W&F till stor del inifrån, och att Sofia sålde var inte alls resultatet av blockaden utan något som hon låtit HRF veta redan på hösten när de första kontakterna togs. Det andra jag inte gillar är Sofias sketna kollegor som först vände sig till HRF och klagade på att hon inte hade avtal och därigenom konkurrerade på oschyssta villkor och sedan kom och dunkade henne i ryggen i media när blockaden var igång. Fy, dålig stil av dem.
"Detta minskar arbetsköparens makt över arbetstagaren rejält (kom ihåg att arbetstagaren på en fungerande arbetsmarknad alltid har möjligheten att söka arbete någon annanstans!)"
Söka ja. Den möjligheten finns ju alltid. FÅ arbete däremot är en helt annan sak.
"Att företagande alltid sker på kort sikt verkar dessutom en oerhört naiv tanke. Det finns företag som har historia äldre än de flesta länder (Stora Enso har exempelvis rötter på 1200-talet!)."
Naivt skulle jag inte vilja säga, snarare resultatet av att jag verkar i en bransch där snabba pengar ofta är anledningen att starta. Gruvdrift/skogsdrift KAN inte gå fortare än ett givet tal, men inte kan du förneka att ens Stora har dessutom varit en utmärkt kassakista för svenska staten under alla dessa år och har givits speciella privilegier så att dess fortlevande aldrig egentligen hotats förrän den moderna ekonomin kom då företag tilläts bli rikare än stater.
"Naturligtvis är världen inte helt perfekt, men den är inte så dålig som du påstår - du målar fan på väggen helt enkelt. Även för enklare jobb finns det fler alternativ, även om den som är välutbildad har större möjligheter att påverka sin situation."
Jag målar nog fan på väggen för att jag ännu aldrig sett någon anledning att INTE göra det. Det jag under mitt 33-åriga liv sett av mänskligheten imponerar inte, girigheten, galenskpaen efter att hela tiden tjäna mer mer mer, oförmågan att kunna vara nöjd och snikenheten är en pest som inte tillåter människan att bli det hon skulle kunna vara. Kapitalismen förkroppsligar allt det dåliga med människan. Det är kapitalismen som får människor att trampa sina bröder och systrar i ansiktet för möjligheten att tjäna lite extra pengar (och det än ändå inte hon själv som tjänar mest på det"), det är kapitalismen som får länder att ställa upp sina arbetarsöner i frontlinjen med gevär i händerna för att gå och skjuta sina bröder på andra sidan så att den ägande klassen ska kunna ha kvar sina ägodelar. Det är kapitalismen, idén om att allt går att köpa och sälja som får kvinnor och män att sälja sex till andra trots att det stora flertalet inte vill som en jävla slavmarknad om än tidsbegränsad.
Det jag har sett som en flammande fackla mot det mörkret, botemedlet som bränner av den ägande klassens och medlöparnas rep om folkflertalets armar är den röda stjärnan, socialismen.
Hmm. Poetiskt!=) Observera nu snälla, att sovjets misslyckande med Lenins förvanskningar av Marx ord inte är vad jag eftersträvar! Bara så att du inte känner dig tvungen att påpeka det galna sociala experimentet i öst.
"Jag tror inte på att du "i princip bara kan städa". Det finns fler jobb som inte direkt kräver någon specialkompetens...
1. Övertala Berra att gå med i fackförbundet, eftersom ni bägge skulle tjäna på det i längden (uppenbarligen har du inte lyckats med detta, så Berra tjänar antagligen inte på det).
2. Skaffa ett jobb på en fabrik. Många kräver inte särskild utbildning, eller så får man utbildningen när man börjar.
3. Skaffa truckkort - det finns många industrier som behöver truckförare.
4. Skaffa lastbilskörkort - lastbilschaffis är ett bristyrke.
5. Posten? Dela ut brev kan inte vara så svårt.
6. Starta din egen städfirma och konkurrera ut din förre arbetsgivare.
7. Varuhus eller annan butik?
8. Komvux - komplettera din gymnasiekompetens, efter dess skulle du till och med kunna skaffa dig en högskoleutbildning.
Är det tillräckligt många alternativ eller ska jag hitta på fler?"
Men skulle det alltså vara bättre att jag bara suckade, ryckte på axlarna och gick iväg för att hitta ett annat jobb jag skulle få genom att konkurrera bort någon annan med sänkt lön? Jag ser inte det positiva direkt.
1: Berra har uppenbarligen inte fattat att facket går du inte med i för att tjäna på det. Du går med för att slippa få det sämre. Du går med just för att slippa den situationen jag just beskrev! Det är ju det som är båten! Att få löneökningar ibland är barlast! Och om jag startar egen firma så är det ju inte bara min förre arbetsköpare jag konkurrerar ut utan även mina kamrater! Det håller inte.
Det var snällt av dig att lista en massa saker jag skulle kuna göra, men det behövdes inte=) Jag är nämligen något så ovanligt som en kille som är rätt nöjd med tillvaron och inte eftersträvar mer hela tiden. De allra flesta på din sida begriper inte hur man inte kan känna behov av att ständigt "utvecklas", alltså det de menar med utvecklas. Min utveckling mäter jag genom färgen på mitt karatebälte, genom hur överlägset jag vinner trivial pursuit, genom att kolla hur mycket mer än guiden jag kan på en stadsvandring i Paris, genom ett känna igen ett klassiskt musikstycke... Det finns tusentals sätt som inte innebär att vara en råtta i den ägande klassens hjul. Och givetvis är jag då ett hot mot er modell=) men det jag inte vill är att den lilla frihet jag har ska beskäras ännu mer genom lönekonkurrens!
Shit nu kommer tolvslaget på radion. Det innebär att den lokala cykelreparatören öppnar. Hojen har gått sönder och jag måste iväg och få den lagad. Kul att tjöta lite!
Jag får dröja med svaret på det till någon gång kväll i nästa vecka. Just nu är det flyttutröjning som gäller, så jag har inte tid att sitta och skriva halva kvällen.
Aj! Ja det är inte det roligaste! Lycka till!
Det har dröjt ett tag, men här kommer i alla fall ett svar:
"Vågar? Det handlar inte om det. Det handlar om att töntar som ron ofta tjänar allt i världen på antingen sossepolitik eller på fackföreningen, men hatar det mest i hela världen. Har träffat hundratals sådana som han.
Nu ska du betänka att jag inte har några som helst uppdrag kvar inom LO eller mitt fackförbund. Jag anser att den negativa föreningsrätten såväl som den positiva är fullständigt orörd. Det finns inget i världen som tvingar dig att vara medlem i en fackförening du inte vill vara medlem i. Att sedan facken förhandlar en del av din lön får du leva med, liberal eller ej, för det är för viktigt för dina arbetskamrater för att dina experiment med "fri vilja" ska få ställa till deras vardag. Så ser jag på saken. Hur LO ser det har jag ingen aning om. För mig är arbetarklassen viktigare än LO. Skillnad... Den negativa rätten ger dig ju bara rätten att gå med om du vill. Positiv rätt skulle ju teoretiskt kunna innebära att andra tvingades med för att du skulle gå med. Ett fullständigt overkligt resonemang."
Som medlem som uttalar dig, så är du en företrädare. Precis lika mycket som jag automatiskt blir en företrädare för Centerpartiet, och CUF, när jag skriver på bloggen. Jag har inte fler uppdrag inom någon av de organisationerna än vad du har inom LO. Hade Wanja Lundby-Wedin varit stammis här hade jag naturligtvis frågat henne istället, men hon är av någon konstig anledning inte stammis på min blogg. ;-)
Vad det gäller bevarandet av föreningsfriheten, så är anledningen till att frågan överhuvudtaget är aktuell att LO förvånansvärt ofta beter sig som det vore en helt oviktig princip, trots att det var en av förutsättningarna för att LO överhuvudtaget skulle kunna grundas en gång för länge sedan. LO har vid flera tillfällen de senaste åren betett sig mot de som antingen inte vill vara med i facket alls (Wild'n'Fresh) eller de som vill vara med i ett annat fackförbund (Beda Trädgård) på ett sätt som i andra sammanhang inte skulle betraktas som annat än mobbing. Det har med rätta gjort att bland annat jag ifrågasätter om LO verkligen är för föreningsfrihet (både positiv och negativ sådan). Och att det inte finns något som hindrar mig är ju inte alldeles sant. Dels har vi korkade företrädare som trakasserar icke-medlemmar (vilket jag hoppas är enskilda fall, men jag är inte på något sätt övertygad), dels har vi lagstiftning som aktivt ger LO-facken betydligt större rättigheter än andra intresseorganisationer (inklusive icke-LO-anslutna fackföreningar). Varför får LO driva myndigheter medan det är alldeles självklart att Centerpartiet inte ska göra det?
Du har dessutom drastiskt feltolkat den såväl den negativa som den positiva föreningsfriheten ovan. Den negativa föreningsfriheten innebär att du har rätten att inte gå med i en förening om du inte vill det. Den positiva föreningsfriheten innebär inte att du ska kunna tvinga andra att gå med i den organisation du vill - den innebär att var och en ska ha rätten att gå med i just de organisationer de själva önskar. Exempelvis SAC. Eller för den delen ett presumtivt gult fackförbund.
"Nu utgår du åter ifrån att den stora massan av människor skulle ha ett val! Precis som om vi lågutbildade diskare, städare, truckförare, servitriser (speciellt de som börjar bli äldre), affärsbiträden, lagerarbetare och fönsterputsare skulle kunna vraka och välja mellan arbetsköparna som en högt och speciellt utbildad datatekninker, en kändis, astronom eller säg sjökapten! Det ÄR inte så. Vi tvingas allt som oftast hålla fast vid den arbetsköpare som vi kan hitta, vårt urval är synnerligen begränsad av det faktum att vi är legion! Vi är så många att det går att välja och vraka mellan oss och våra jobb är sällan så svåra att utföra att ingen annan skulle kunna göra dem lika bra. Det är ingen nedvärdering eller något utan sanningen. Oavsett om en arbetsköpare som inte är seriös så småningom försvinner från marknaden (det kan ta lång tid) så hinner han ändå med att sätta press nedåt på lönerna. Summan en seriös städentreprenör kan begära ut av en kund minskar hela tiden på grund av alla förbannade svartstädarföretag! Och där en föll kliver snart en in i hans ställe. Och oavsett tiderna ska aktieägarna ha ut lika mycket ändå. Jag vet ju bara hur mycket min arbetsköpares marginaler har minskat på sketna tre år sedan jag satt i styrelsen!"
Även om den som har lägre utbildning har färre valmöjligheter så innebär det ingalunda att de inte har några alls. Alla personer i yrkesgrupperna du räknat upp har möjligheten att växla till något annat av dem. Redan där har du ganska många valmöjligheter. Skulle man inte vara nöjd med det finns det i dagens Sverige alla möjligheter att skaffa sig fler valmöjligheter genom utbildning. Alla kanske inte kan bli riktigt högutbildade, men man har alla möjligheter att skaffa sig ett bättre jobb efter exempelvis en utbildning och bli kontorist/ekonom, CNC-operatör, bussförare, förskolelärare mm. Det är kanske där den största skillnaden finns mellan oss? Jag ser att nästan alla människor har möjligheter att förbättra sin situation själva, medan du tror att de för alltid är dömda att förbli i den situation de redan är?
Vad gäller skattesmiteri - vad har det med lönenivåerna att göra? Den som smiter från skatten ska naturligtvis sättas dit. Facket får gärna ge tips, men det har aldrig varit fackets huvudsyfte att agera tipsbyrå åt Skatteverket.
"Det där med effektivitet... ja, jag antar att här kommer våra ideologiska skillnader in mest av allt. Jag anser att det ska spela så liten roll som bara möjligt är för hur löneutrymmet fördelas. Jag som väger 100 kilo muskler och är väldigt vältränad kan givetvis göra ett betydligt bättre och snabbare jobb än min kollega som väger 71 kilo varav en stor del är en ölkagge, har insjunken bröstkorg och inte orkar vrida om en kran (jo det är sant!), men jag tycker inte att vi ska olika löner för det. Båda jobbar utifrån sina förutsättningar och det vore inte rättvist att ta med naturliga gåvor i lönesättningen."
Bring it on! :) Följden av din åsikt kommer att bli att du får en betydligt lägre lön (eftersom lönen kommer att sättas efter vad de minst produktiva anställda kommer att få). Det har jag inte något emot. Det är ditt och din jobbarkompis fria val att kräva exakt samma lön. Ett alternativt utfall är att det bara blir du som får jobb (eftersom lönenivån ni kommer överens om med arbetsgivaren är väsentligt högre än din kompis produktivitet, så det inte lönar sig att ha honom anställd). Det är din kompis fria val att välja bort ett jobb.
Däremot är det långt därifrån att tvinga på andra att ta de löner du och din kompis tycker är de "riktiga". Varför har ni två rätten att bestämma över alla andra löntagare? Varför är just er åsikt om vad som är "rätt" så mycket viktigare än vad alla andra tycker? En del kanske hellre får lite lägre lön, mot att de får jobb alls. Andra vet att de är en tillgång till sina arbetsgivare, och därför gör mer nytta än folk i allmänhet.
"Från första början fanns inga fack heller, men att sälja ut det vi får i lön är ett hot mot oss, våra familjer och i förlängningen vårt liv. Därför är gulingar (oanslutna) dåliga kamrater och förtjänar inte att behandlas som något annat. En strjekbrytare ska vi inte ens prata om! Man får fatta något någonstans. Om man inte är medlem rider man på sina arbetskamraters ryggar. Det är som att inte betala för sig på bussen, eller att snatta. Man låter andra betala sina förmåner och är ett totalt förkastligt beteende."
Du förutsätter att arbetarna ingår i någon sorts kollektiv, och att de inte har andra valmöjligheter alls. Det stämde nog mycket väl i brukstidens 1800-tal, då det bara fanns i princip en arbetsgivare (bruket), och arbetsmarknaden var så ofri den kunde bli. Idag har man (som jag visat ovan) även som lågavlönad betydligt fler valmöjligheter än man hade på 1800-talet. Sådana situationer är naturligtvis inte önskvärda, men de är heller inte, som tur är, särskilt vanliga i dagens Sverige. Folk som inte trivs med sin situation idag har betydligt fler valmöjligheter än att gå i strejk för att förbättra sin situation. Att vissa tycker sig ha behov av betydligt mer än andra och därför kan tvinga bort dem från arbetsmarknaden hjälper inte direkt till.
"Jag kan också bara konstatera att a-kassan, som den ser ut idag, inte på något vis uppfyller de mål du säger att den skapades för. För det första är den till allra största delen statsfinansierad, för det andra är a-kassan inte obligatorisk ens för att vara medlem i alla LO-förbund. För att avvärja dessa bägge invändningar borde facken ha ordnat ickestatliga a-kassor istället, obligatoriska för alla medlemmar. Genom att dessutom basera a-kassorna på inkomstbortfallsprincipen fullföljer a-kassorna inte det syfte du ger dem - den lön man "borde få" är inte alltid direkt beroende av den man haft tidigare. Tydligast blir detta problem för personer som går någon form av utbildningen - rätten till a-kassa ökar därefter. En nyutbildad får alltså inte mer a-kassa även om det finns en risk att de bjuder under den som är etablerad på marknaden."
He. A-kassan blev inte statsfinansierad förrän krisen på nittiotalet när kapitalismen visade sin totala livsoduglighet och var tvungen att vända sig till det allmänna för att få konstgjord andning. När så många arbetare blev ställda utan chans till försörjning att statsfinansiering blev enda alternativet eftersom staten skulle ha fått finanasiera det ÄNDÅ genom massivt ökat försörjningsstöd, konkursade kommuner och liknande.
Jag är ärligt talat osäker på historian. I vilket fall som helst har a-kassan de senaste tio åren till runt 90% varit statsfinansierad, vilket regeringen nu sänkt marginellt (tror det ligger runt 80% idag). Att det blev dåliga tider kan du för övrigt inte skylla enbart på kapitalismen - även i icke-kapitalistiska länder går det uppåt och neråt. Man spekulerade helt enkelt bort sig på slutet av 80-talet och det fick de följder det fick. Det är sällan det funkar att i längden förbruka mer än man producerar...
"Nej a-kassan är inte obligatorisk ens för alla LO-förbund, men vad beror det på? Det beror ju på att den regering, varav ditt parti är en del håller på att borra båten full med hål för att med vett och vilje få den att sjunka. Och när en båt börjar sjunka får man lätta på barlasten för att ändå uppnå huvudmålet - att få båten att flyta. För oss är huvudmålet, vår båt om du så vill, kollektivavtalen och a-kassan är en del av barlasten. En viktig del, men ändå barlast. Och det målet kan vi inte uppnå om medlemsantalet sjunker alltför mycket för då säger en dag Djävulens advokater Almega, Teknikarbetsgivarna eller varför inte SHR: "Nu finns det ju nästan inga medlemmar kvar, då finns det ju ingen anledning att ha kollektivavtal mer". Och så säger de upp avtalen. Och då kommer det att vara den starkaste mot den svagaste, varje man för sig själv.
Jag kommer att klara mig bra, för jag är stark och orkar mycket, men det är inte huvudsaken för mig som är socialist. Jag vill att alla ska klara sig lika bra."
A-kassan var inte obligatorisk ens när sossarna satt i regeringen. Om den verkligen var så extremt viktig för svenskarnas välbefinnande, varför gjorde de inte den till en del av det allmänna skyddsnätet, precis som många andra ersättningar? Då hade inte facket behövt dra på barlasten alls.
Att alla skulle klara sig lika bra är för övrigt en trevlig villfarelse. Du kan gärna förklara för mig hur du skulle göra ens för att mäta att alla får det lika bra. Det är nämligen inte alls ett självklart enkelt problem att lösa. Du kanske inte har fyra syskon som mig? En av de första sakerna man lär sig i en så stor familj är att millimeterrättvisa överhuvudtaget inte är möjligt.
"Att facket gör det beror inte alltid på den enskilde, har du inte hajat det? Det beror på flertalet! Kollektivets löner!"
Det här har vi debatterat förr, känns det som. Facket har rätt att sätta sig på enskilda människor, eftersom de är fler? Du har dessutom inte visat att det verkligen innebär att det blir bättre för kollektivet. Du missar helt att jag är liberal, och inte värderar rättigheterna hos de människor som ingår i ett kollektiv (vilket det än månde vara) högre än de som inte är det. Vi lär inte komma överens på den här punkten, vill jag minnas att jag kommit fram till förr.
"När det gäller Beda Trädgård fanns det redan ett kollektivavtal med syndikalistiska Slottskogens LS. Arbetarklassens väl är viktigare för mig än LO:s så därför höll jag givetvis med dig. När det gäller W&F (som för övrigt drivs med avtal idag och går bättre än på Sofias tid verkar det som) fanns det inget avtal alls. Åter kommer nog våra ideologiska skillnader fram. Jag är vänstersocialist, du är liberal. Jag ser till kollektivets intressen före individens i många fall, du ser till individens i första hand. Egentligen inte konstigt alls."
Förutom att det inte alls är självklart att kollektivets väl motsätts av den enskildes väl. Ännu värre blir det i exemplet med kollektivavtal - om jag inte hade kollektivavtal, men ändå valde att betala 25% över kollektivavtalet och ha precis samma förmåner, så skulle det med din logik vara dåligt för kollektivet (som jag överhuvudtaget inte ens är övertygad om existerar!). Hur Sofias f.d. företag går idag är helt irrelevant. Det hade kanske gått bättre idag också, om det hade varit hon som drivit det. Företag går sällan särskilt bra i början, någonsin.
"Men jag tycker inte om den lögnaktiga ryktesspridning som ditt lag än idag äganr sig åt. Jag såg affären W&F till stor del inifrån, och att Sofia sålde var inte alls resultatet av blockaden utan något som hon låtit HRF veta redan på hösten när de första kontakterna togs. Det andra jag inte gillar är Sofias sketna kollegor som först vände sig till HRF och klagade på att hon inte hade avtal och därigenom konkurrerade på oschyssta villkor och sedan kom och dunkade henne i ryggen i media när blockaden var igång. Fy, dålig stil av dem."
Och? Om Sofia tänkte sälja eller inte är inte intressant. Är det mer rätt att sätta någon i blockad för att man tror att de tänker sälja inom kort?
Du får gärna specificera mer vilka lögner vi kommit med. Enligt din verlighetsbeskrivning här ovan är de stora lögnarna i fallet de anställda. HRF har redan flera gånger utvisats som lögnare (till och med jämfört med sina egna versioner av vad som hände, specifikt påståendet om "50000 mindre" som var mer eller mindre taget ur luften, dessutom har de anklagat Sofia för brott i media, men av någon konstig anledning inte vågat följa upp det med lämplig åtgärd, exempelvis polisanmälan). Däremot har ingen bevisat att Sofia ljugit, och hon har till och med fått stöd av sina f.d. anställda.
"Söka ja. Den möjligheten finns ju alltid. FÅ arbete däremot är en helt annan sak."
Är man lika negativ som dig så, njae, då är det nog inte så lätt. ;-)
"Jag målar nog fan på väggen för att jag ännu aldrig sett någon anledning att INTE göra det. Det jag under mitt 33-åriga liv sett av mänskligheten imponerar inte, girigheten, galenskpaen efter att hela tiden tjäna mer mer mer, oförmågan att kunna vara nöjd och snikenheten är en pest som inte tillåter människan att bli det hon skulle kunna vara. Kapitalismen förkroppsligar allt det dåliga med människan. Det är kapitalismen som får människor att trampa sina bröder och systrar i ansiktet för möjligheten att tjäna lite extra pengar (och det än ändå inte hon själv som tjänar mest på det"), det är kapitalismen som får länder att ställa upp sina arbetarsöner i frontlinjen med gevär i händerna för att gå och skjuta sina bröder på andra sidan så att den ägande klassen ska kunna ha kvar sina ägodelar. Det är kapitalismen, idén om att allt går att köpa och sälja som får kvinnor och män att sälja sex till andra trots att det stora flertalet inte vill som en jävla slavmarknad om än tidsbegränsad."
Om du ogillar att folk är snikna så har du nog inte riktigt hamnat rätt i facket. En stor del av murbruket i den fackliga rörelsen är ju den gemensamma snikenheten gentemot andra (arbetsköpare). Vill man undvika sådant ska man nog söka ett helt annat liv. Förmodligen något mer liknande det liv min morfar har, som någorlunda självförsörjande ute i skogen. Kapitalismen tillåter fullt ut att människor väljer sådana val, som inte är de som är allra mest lönande. (Det har jag för övrigt gjort själv också - jag hade kunnat välja betydligt mer välavlönande jobb än som doktorand).
Att skylla kapitalismen för världskrigen är inte särskilt ärligt av dig. Det finns massor av icke-kapitalistiska stater som legat i krig också. Likadant förutsätter kapitalismen inte att allt ska kunna köpas. Det är inte ett måste att tillåta prostitution för att ha kapitalism.
"Men skulle det alltså vara bättre att jag bara suckade, ryckte på axlarna och gick iväg för att hitta ett annat jobb jag skulle få genom att konkurrera bort någon annan med sänkt lön? Jag ser inte det positiva direkt."
Lönerna sänks inte hur långt som helst. Ju lägre lönerna blir, desto färre kommer att vilja göra jobbet (antingen för att de föredrar att inte jobba alls - exempelvis extraknäckande studenter) eller för att de letar upp andra jobb. Detta är grundläggande teorier runt konkurrens på en fri marknad. Dessutom har vi ett socialt trygghetssystem som sätter en gräns neråt (den som erbjuder jobb med lön runt socialbidraget får normalt mycket svårt att hitta någon som vill utföra det). Jag kan för mitt liv inte förstå att dessa samband ska vara så omöjliga att förstå bara för att man är organiserad i facket...
"Det var snällt av dig att lista en massa saker jag skulle kuna göra, men det behövdes inte=) Jag är nämligen något så ovanligt som en kille som är rätt nöjd med tillvaron och inte eftersträvar mer hela tiden. De allra flesta på din sida begriper inte hur man inte kan känna behov av att ständigt "utvecklas", alltså det de menar med utvecklas. Min utveckling mäter jag genom färgen på mitt karatebälte, genom hur överlägset jag vinner trivial pursuit, genom att kolla hur mycket mer än guiden jag kan på en stadsvandring i Paris, genom ett känna igen ett klassiskt musikstycke... Det finns tusentals sätt som inte innebär att vara en råtta i den ägande klassens hjul. Och givetvis är jag då ett hot mot er modell=) men det jag inte vill är att den lilla frihet jag har ska beskäras ännu mer genom lönekonkurrens!"
Om du är så nöjd med din situation, varför klagar du så mycket? ;-)
Skämt åsido, men jag kan mycket väl förstå att man kan vara nöjd med det man har. Att vara nöjd med det man har är dock inte alls det samma som att vilja hindra andra från att utvecklas. Dessutom är det lite lustigt att du tycker dig att vara ett hot mot "vår" modell - och därigenom implicerar att jag är en del av den ägande klassen (min förmögenhet ligger för tillfället på sisådär -175 000 :-, tack vare CSN). Eller är det något annat än just ägande som avgör om man är en del av den "ägande klassen" eller inte?
"Shit nu kommer tolvslaget på radion. Det innebär att den lokala cykelreparatören öppnar. Hojen har gått sönder och jag måste iväg och få den lagad. Kul att tjöta lite!"
Hoppas du fick ordning på cykeln. Borde fixa min också, får ta det nästa helg (jag brukar fixa min själv istället). Även om vi ofta är enormt oense är det ändå en chans att öva argumenten på motståndarsidan. Om du vill ge ett svar till behöver du inte känna någon brådska - jag är i Västerås nästan hela nästa vecka och åker sen hemhem över helgen. Jag kan antagligen inte svara igen förrän tidigast en bit in i nästnästa vecka. Ha det gött!
Skicka en kommentar