Årets sista nämnd

I tisdags var årets sista nämndsmöte. Inga upphetsande ärenden, det största ärendet var detaljplanen till Nya Karolinska. Annars var det enda egentligen nya, vem det är som kommer att efterträda Pehr Granfalk - och nu framgick det att det blir Magnus Nilsson. Moderaterna i Solna har ju kört en mindre omgång av "Hela havet stormar" och flyttat runt ordförandena i de olika nämnderna sedan Henrik Kelfve avgick.

Efter mötet gick vi och hela förvaltningen och avslutade året med en trevlig middag.

Centerbloggar.se lanseras

En fågel viskar i mitt öra - något som varit på gång ett bra tag bakom kulisserna, ända sedan innan sommaren, har äntligen blivit verklighet - Centerbloggar.se lanseras. Sidan blir dels en aggregator som samlar centerpartistisk bloggdebatt, dels en möjlighet att hitta andra centerpartistiska bloggare. Är du själv centerbloggare är det bara att gå in och registrera sig!

Om sju av tio svenskar vill köpa Volvo PV av Ford, låt dem för all del göra det!

Veckans stora snackis är att Ford lutar åt att sälja Volvo PV. Även GMs Saab Automobile verkar vara till försäljning. Frågan är bara till vem?

Det är inte direkt så att affärerna går lysande för tillfället, för någon biltillverkare. Med tanke på vilken riktning oljepriserna gissningsvis är på väg är det inte någon jätteriskabel gissning att marknaden för personbilar på sikt kommer krympa något, vilket implicerar en höjd konkurrens på bilmarknaden. När dessutom Volvo och Saab inte är de tillverkare som gått bäst tidigare, minskar köplusten hos investerare avsevärt. Inte konstigt det, bensinbilar är knappast en framtidsbransch.

I denna miljö har ett antal vänsterpolitiker kläckt den "smarta" politiker kommit på den lysande idén att staten kanske skulle slå sig på att leka bilfabrik. Sju av tio svenskar håller dessutom med. Men bara för att många har samma dumma idé, betyder det inte att den slutar vara dum! Staten är knappast en ideal ägare till en ett bilföretag. Dessutom glömmer man bort att Volvo som det ser ut idag, förlorar miljardbelopp om året. Det ska mycket till att vända på den skutan! Om man använder statliga pengar till det riskerar det att bli ett rejält svart hål i statens budget.

Om nu sju av tio svenskar tycker att det är en bra idé att köpa Volvo PV, så är dock ovanstående inget som ska hindra det. Man får helt enkelt ta och använda sina egna, privata pengar till att skramla ihop till köpesumman, istället för att försöka använda statens stålar. Detta skulle kunna ske antingen i någon form av fondlösning eller liknande, eller skulle det kunna vara en insats som LO skulle kunna leda (om de vill, alltså). Det finns ingen som helst anledning att blanda in de tre av tio svenskar som inte alls vill bli bilfabriksinnehavare.

Några andra som delar min åsikt är Anders, Per, Hanna, Jan-Inge (sic!), Håkan samt Anders.

Inbjudan till öppet informationsmöte om nya nationalarenan

Centerpartiet i Solna bjuder in alla intresserade att komma och lyssna på projektchef Mikael Albinson, Arenastaden, som informerar om planerna för nya Nationalarenan.

Vi är i Flaggskeppet, Hagalundsgatan 9, samlingssalen 1 tr. ned, måndagen 8 december kl. 18:30.

Senaste nämnden

Fortfarande fullt upp, så rapporterna från nämndsmötena laggar. På senaste nämnden behandlades mestadels rutinärenden, men några intressanta frågor förekom:

• Återremiss om klimathandlingsprogrammet (svar på en miljöpartistisk motion). Majoritetsförslaget var att arbeta in klimatfrågorna i det allmänna miljöhandlingsprogrammet istället för att ha ett särskilt program. Sossarna föreslog intressant nog ett remissförslag som inte klargjorde om vi bör ha ett klimatprogram eller inte. Trots att vi redan bett att få skjuta upp beskedet en gång tidigare...


• Samrådsyttrande om kvarteret Fältet. Området är idag till största delen parkeringsplats och en bensinstation, och dessutom ligger det i stort så centralt det blir i Solna. Riktigt trevlig plats att göra en förtätning på, alltså. Dock är jag lite orolig över bullersituationen - enligt redovisningen på mötet har vi egentligen inte tidigare byggt bostäder i så bullerutsatta områden i Solna, och . En utmaning för byggherrarna, dessutom är bullersituationen väldigt beroende av att trafikmängden minskar enligt prognos. Kort sagt, bullerutredningen bör göras extra noggrannt på denna byggplats, vilket också var samrådsyttrandet från nämnden.


• Slutligen diskuterades tilläggsplanen för delar av Råsunda. Den kommer göra det tillåtet att inreda vindar och sutterängvåningar i Råsunda till bostäder. Trevligt!

Inför inte medborgargarden i Sverige, tack!

Jag blir väldigt glad över att Magnus Andersson sätter ned foten. Dåliga lagar ska inte drivas igenom, oavsett om artister och författare i okunskap tycker så. Oavsett om man tycker fildelning är fel eller inte är IPRED-lagen definitivt fel sätt att tackla problemet. Lyckligtvis är det inte alla kreatörer som håller med om att det vore en framkomlig väg.

Vad är då så fel med IPRED-lagen? Jo, det är i praktiken att göra medborgargarden till normalsituationen på upphovsrättens område. Om man jämför med "vanliga" (vad det nu ska betyda) brott, exempelvis cykelstölder, skulle motsvarigheten nämligen vara just att ett antal medborgare tar på sig själva rollen att leka polis.

Vad värre är, de inblandade organisationernas motsvarigheter i andra länder har inte direkt imponerat med sin undersökningsförmåga. Kort sagt, inte nog med att man jagar brottslingar utan att vara poliser, man ser dessutom till att även sätta dit uppenbart oskyldiga, som nätverksskrivare och avlidna farmödrar, på vägen. Inget säger egentligen att det skulle funka bättre i Sverige. Redan idag räcker i princip skärmdumpar (som lätt fabriceras) för fällande domar vad gäller upphovsrättsbrott i svenska domstolar. Med föreslagen lagändring gäller civilrätt och inte brottsbalken, vilket ytterligare sänker beviskraven.

Fredagsmöte i nämnden förra månaden

I den allmänna bloggtorkan förra månaden glömde jag även bort det nämndsmöte som vi höll på den för kommunala sammanhang ovanliga veckodagen fredag. Fyra viktigare ämnen avhandlades, och några mindre som jag utelämnar nedan:

• Budget och verksamhetsplan för kommande år


• Presentation av bullerutredningen (rapport, kartor över södra Solna och norra)


• Det kontroversiella ärendet om Huvudstatvätten kom tillbaka till Miljö- och hälsoskyddsnämnden en andra runda (det behandlades förra gången i maj). Eftersom man inte tagit full hänsyn till våra synpunkter senast skickade vi flera av dem en gång till. Särskilt med tanke på att vi tidigare samma dag fått redovisat att området är ett av de tystare i Solna är det bra att industriverksamheten på platsen kommer bort - men det är också viktigt att den bebyggelse som planeras byggs på rätt sätt, så den stör så litet som möjligt.


• Justering av hälsoskyddstaxorna, dels på grund av att delar av verksamheten lämnas över till andra myndigheter, dels för att det index (AKI) nämnden använde inte kommer underhållas efter nyår av SCB. Det ersätts nu av KPI istället.

Bloggtorka och FRA-lag

Jag försöker med det här inlägget skicka en liten ursäkt till alla som har väntat över en månad på nästa inlägg. Jag har haft fullt upp med jobbet under hela oktober - projektet som finansierar min forskning närmar sig sitt slut. Det har helt enkelt inte funnits ork över till att blogga också.

Den fråga som varit störst den senaste månaden för min del har varit FRA-frågan. Det är över en månad sedan Alliansen kom överens. De 15 punkterna kan inte beskrivas som annat än en seger för Alliansens interna gräsrotskritiker. Samtidigt känns det lite grann som en pyrrhusseger. Maggropskänslan är att det nya förslaget är mer ett sätt att rädda ansiktet än att driva liberal politik. Debatten dog dessutom helt och hållet i samband med förslaget, som ändå är hyfsat bra, även om det inte svarar på all kritik.

Man verkar fortfarande inte helt på det klara vem som ska filtrera trafiken för FRA. Man har tydligt förstått att kritikerna inte gillar att FRA får trafiken, men inte att anledningen därtill är att FRA fungerar som statens förlängda arm. Förslaget att låta en annan myndighet är därmed i detta avseende nästan lika dåligt som ursprungsförslaget.

Men - vi har ännu inte någon konkret lagtext att ta ställning till. Regeringen har fortfarande chansen att småjustera den exakta lagformuleringen, och jag hoppas verkligen att man även tar detta problem till sig, och försöker hitta en lösning tills det konkreta lagförslaget släpps.

Liberalt miljönätverk på G

Magnus berättar om ett nytt liberalt miljönätverk på gång. Skoj, om jag inte varit upptagen med nämndsmöte igår så hade jag nog också varit där. Jag ser fram emot vad som komma skall, och hoppas att de ser till att sluta dubbelboka alla träffar med kommunalpolitiska möten i Solna, så jag också kan vara med någon gång (nätverkets nästa träff är samtidigt som Solnacenterns nästa grupp möte)

Nämndsmöte igår

Igår höll vi höstens andra nämndsmöte, och det första som Helena Uddholm deltog i som förvaltningschef. Ärendelistan var kort - de två största frågorna var internkontrollplanen (som nämnden tidigare fått kritik i revisionen för att den tagits fram endast av förvaltningen, nu diskuterades den i nämnden för beslut vid nästa möte), och delårsrapporten.

Regeringens budget

Jag känner lite smått att jag kanske pliktskyldigast borde skriva något om budgeten som bl.a. Anders Borg presenterade igår. En sak är klar: Vänsterblocket gillar den inte. Fast frågan är hur mycket bättre de skulle ha gjort det själva, och hur mycket de kritiserar bara för att det ska vara så?

Mer än så orkar jag nog inte skriva ikväll. Jag nöjer mig med att för i övrigt hänvisa till diagrammen Karl har rotat fram i propositionen. De talar för sig själva...

Metadebatten har börjat

Nu har debatten om signalspaning pågått så länge att metadebatten startat. Twingly och Fokus kommer med varsitt inlägg som bägge är mycket läsvärda. Twingly kör statistik, och Fokus har grävt i vad som egentligen hände i riksdagen de där dagarna innan midsommar.

Själv har jag bara en reflektion; förmodligen visar man mindre regeringsduglighet om man kör igenom ett beslut som leder till omfattande proteststormar inom regeringspartierna, än om man låter riksdagsledamöter rösta emot (och kanske till och med fälla förslaget). Ett stort antal av de som öppnat strupen kan ju mycket väl tänkas vara presumtiva riksdagsledamöter efter nästa val, och de har nu visat öppet att de engagerar sig av egen övertygelse snarare än partipolitiska karriärmöjligheter...

Flanking bloggar

En del kanske märkt det redan, men bloggandet kryper närmre Rosenbad än tidigare (förutom Bildt då, som alltid varit en outlier bland politiker i avseendet ny teknik). Anders Flanking, centerpartiets partisekreterare, har nämligen börjat blogga. Riktigt trevligt är dagens inlägg, där han liksom jag tidigare gjort, funderar över ordet "rättvisa" och konstaterar att det är dags att ta tillbaka det från sossarna. Rätta takter!

Jag hoppas verkligen att Anders får lära sig att hantera detta nya medium på ett bra sätt. De politiker som redan sedan tidigare är välkända brukar kunna snappas upp som populära i bloggosfären. Delvis är det naturligtvis det redan kända namnet som lockar, men de som redan är aktiva politiskt brukar också generellt ha mer intressant att skriva, både om det som händer dem om dagarna och om politiska diskussioner som de är inblandade i. Världens chans att få trevare för nya förslag, att känna av debatten innan den sätter igång "på riktigt" (i flera frågor där bloggosfären varit aktiva i det senaste året har det varit utomordentligt tråkigt att följa traditionella media för min del - det har tagit några dagar så har samma vinkling kommit där, med eller utan attribuering till den blogg som varit upphovet). Mumma för mediastrateger alltså!

Demonstrationen idag

Jag var tillsammans med en liten skara andra centerpartister - Per, Magnus, Oscar, Robert, Maria, Hanna, Markus, Johan, Kevin, Lukas och Elisabeth (de två sista bloggar vad jag vet inte) med på demonstrationen mot FRA-lagen på Sergels torg idag. Hoppas verkligen jag fick med alla, för så många fler än så var vi inte. Traditionella media rapporterar också om det som hände. Tyvärr var det något färre deltagande än vad man skulle kunna hoppas på - jag uppskattade det till runt 300. Själv var jag tvungen att bege mig runt lunch. Magnus Betnér, som inledningstalade, hade naturligtvis en kommentar på just det temat: "det är mest vänsterpartister här, men de andra är väl på jobbet!".

Jag tänkte inte orda så mycket mer om saken, det är fler som har skrivit om det. Däremot vill jag ge två lästips: dagens inlägg på DN från fem Uppsalacenterpartister, Magnus Norells gästinlägg hos Erik Hultin, Centerkritikernas inlägg i Aftonbladet förra veckan. Ännu mer länkar hos Markus.

Uppdatering: Martin rapporterar från Malmö.

Tillbaka i Sverige

Jag har varit tillbaka i Sverige några dagar sedan resan förra veckan, men sedan dess har jag dragits med en rätt rejäl förkylning och därmed inte gjort så många knop. På begäran av Maria tänkte jag dra en liten kort resumé.

Eftersom det var en sommarskola fanns det naturligtvis ett späckat schema. Totalt var det 24 föreläsningar som uppdaterade oss från A till Ö inom det senaste i områdena inbyggda system, schemaläggningsteknik, realtid, och en hel del angränsande områden. För mig som forskar inom området var det en mycket nyttig översiktsgenomgång över även de områden som jag inte är så bekant med, och några av föreläsningarna handlade till och med om rykande färska forskningsrön. Alla presentationer har lagts upp på programsidan, så den som är intresserad kan gärna titta där. Ännu bättre: samtliga presentationer bandades! Flera av dem var såväl intressanta som intressanta att lyssna på, dock dröjer det tyvärr en till två månader innan filmfilerna kommer upp på hemsidan. Den som väntar på något gott...

Även om det var ett späckat schema (och vi från KTH gjorde det än värre genom att ge oss på att vara med att skriva på ett bokkapitel under veckan) så hann vi ändå med att äta på franskt vis (tre rätter och dessutom ostbricka till både lunch och middag), att se Grenoble och att ströva runt lite grann i trakten runt Autrans (mycket vackert bergsområde, se bilden nedan, tyvärr hade jag inte någon bättre kamera än mobilkameran med mig...), och köra en rundpingisturnering i hotellets källare. Nu är jag tillbaka i vardagen. Bokkapitlet är som väl ivägskickat som det skulle igår, och det är dags att ta tag i nästa publikation som står på tur (eftersom projektet jag jobbar med snart är slut).



Uppdatering (090224): Det har gått ett bra tag sedan sommarskolan var, men äntligen har föreläsningarna kommit upp som video på webben. Är du intresserad i mitt forskningsområde rekommenderar jag dem starkt (även om det kommer att ta ett ordentligt tag att gå igenom alla...).

Nu drar jag till Frankrike

Ledsen att det varit tyst i bloggen på sistone, jag har haft fullt upp. Tyst kommer det även vara minst en vecka till, jag drar nämligen till Sydfrankrike och forskarnätverket Artist2:s sommarskola. Ha så trevligt under tiden, det tänker jag ha!

Centerpartiets FRA-hearing

Igår hölls den tidigare utannonserade FRA-hearingen. Självklart fanns jag på plats, hade tagit ut en överbliven semesterdag för att kunna delta. Flera andra har redan sammanfattat sin syn på vad som sades (till exempel Centerpartiet.se, CUF.se, Johan 1 och 2, Hanna, Helen, Gun, Erik, Ingrid, Leo, Björn, Magnus och Per), så jag kommer nu bara att göra korta tillägg.

Något egentligen grundläggande nytt framkom aldrig. Det som redan tidigare varit någorlunda känt i bloggosfären bekräftades mer eller mindre endast. Det är förvisso knappast konstigt - flera av de deltagande har redan tidigare gjort sina åsikter i frågan offentliga. Själv blev jag särskilt imponerad av Anders Eriksson - som nästan helt verkar dela mina åsikter. Man får bara hoppas att de borgerliga partiledningar tycker att han är värd att lyssna på. I övrigt var det egentligen bara Håkan Jevrell av de som deltog som försvarade lagen helhjärtat. Mats Nordqvist verkade visserligen luta åt det hållet, men jag tror mer att han försökte försvara den verksamhet som faktiskt bedrivs vid FRA - vilket faktiskt inte alls är samma sak som det lagen som tagits ger möjlighet till. Lagen ger ett vida större handlingsutrymme än vad FRA egentligen behöver för den verskamhet som är aktuell idag. Övriga deltagare varierade mellan tveksamma, förespråkande relativt små förändringar, till starkt kritiska som vill ha lagen upphävd och en ny bättre, antagen istället. Det är också viktigt att konstatera att ingen av de ens starkt kritiska hade något principiellt mot att man kan tänkas behöva signalspana ibland, om det finns ett behov av det, utan det var lagens utformning som var det stora problemet. Det var också ganska skönt att både Johan Linander och Staffan Danielsson så smått börjar gå från den helt kategoriska attityd som riksdagsgruppen hittills haft. Det är långt kvar till en ödmjuk reträtt, men det är ändå glädjande att man inte, som andra partiledningar, helt enkelt avfärdar kritiken.

En sak som förstås var upplagd för flera frågor var det förslag som kom ut i pressen för någon vecka sen - att endast inrikta spaningen på transittrafiken. Mycket diskussioner handlade om det ens var möjligt. Ja, det går, men det är dyrt var det första svaret från Telias koncernsäkerhetschef Håkan Kvarnström. Tyvärr så gällde det endast enkla, IP-baserade protokoll. Jag ställde därmed den berättigade frågan under frågestunden, om han även påstod sig kunna göra detta för reläade protokoll (dvs protokoll som bygger på att meddelanden studsas mellan flera datorer på internet innan slutmålet, exempelvis SMTP (e-post), flera peer-to-peer-protokoll, Tor - som explicit använder en sådan mekanism för att anonymisera trafiken, proxies mfl). På sådan trafik går det inte att se vem ursprungsavsändaren är - eftersom den avsändare som anges är senaste datorn meddelandet vidarebefordrades från. Jag fick då av honom det korta och tydliga svaret "Nej, det går inte". Sammanfattning: Det går att göra, men det är dyrt (vilket redan tydligt framkommit i media), och det är dessutom inte en tydlig uppdelning, eftersom man antingen kommer att låta bli att skicka in vissa delar av transittrafiken, eller även inkludera inhemsk trafik som inte kan avgöras vara svensk. Eller, möjligtvis, använder man en definition av transittrafik, som bara är rent teknisk, och inte har något samband med hur trafiken rent logiskt rör sig.

Kort sagt, förslaget om att endast avlyssna transittrafik var en idé som lät bättre än den egentligen var (den har också kritiserats för att den särbehandlar icke-svenskar). Den har ändå gjort nytta - dels som murbräcka för att få de som tidigare vägrade acceptera några som helst ändringar i lagen att ändå kontemplera dem - dels för att den går ifrån principen att all trafik ska skickas till FRA. Det skulle antagligen gå alldeles utomordentligt att använda en liknande idé - men där man likt Anders Erikssons tycke bestämmer sökbegreppen på förhand, ett i taget, för att få ett riktigt vettigt förslag.

Jag ställde även en fråga om steganografi till Mats Nordqvist - som endast konstaterade att "det är en sämre form av kryptering". Detta stämmer förvisso - men det går alldeles utmärkt att använda steganografi för att gömma ett krypterat meddelande, och därmed ha två lager mot upptäckt. Dessutom förutsätter ens upptäckt av ett okrypterat meddelande att man vet att det finns - medan ett krypterat meddelande i sig är tydligt synligt och därigenom uppseendeväckande.

För den som undrar var direktsändningen av hearingen som SVT24 skulle stå för tog vägen, så hade de enligt rykten problem att hitta en plats där de kunde ställa upp sin sändningsbuss. De bandade istället hela tillställelsen och kommer att sända den på måndag, enligt tv.nu kl. 11.30 (men dubbelkolla tiden, jag har sett andra bud på andra håll!).

Hearingen har även täckts av media.

Nämndsmöte i tisdags

Sommaren är över, och med det börjar verksamheten även i stadshuset. I tisdags var jag inne på höstens första möte med Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Ärendelistan var för dagen relativt kort - egentligen bara ett verkligt beslutsärende. Vi fick dock innan dess träffa bland blivande miljöchefen Helena Uddholm. Jag hoppas att hon kommer trivas på förvaltningen nu när hon börjar på riktigt på måndag.

I övrigt diskuterades kort rabalderna runt Korv-Ingvars (som vi även diskuterade sist, vet inte varför jag glömde skriva om det...).

Huvudfrågan för dagen var dock byggplanerna i Arenastaden, med nya nationalarenan och det stora köpcentret "Mall of Scandinavia". Det är planerat rätt många bostäder i området och det är - som på så många andra platser i Solna - inte alldeles enkelt att bygga på ett sätt som säkerställer att bullernivåerna blir godtagbara. Trots att alla föreslagna bostäder placerats så långt från järnvägen som möjligt (vilket utan tvekan är huvudsyndaren på platsen) tillkommer dessutom buller från de större vägarna i området, samt naturligtvis från arenan. En del av de föreslagna bostäderna ligger olämpligt till, och borde kanske egentligen vara kontor, och för nästan alla kommer man vara tvungen att tänka till ordentligt - eller mycket ordentligt - och använda tystare konstruktioner för att minska bullret så gott det går.

Snart byggstart för bron till Europa

Det är en nyhet som inte särskilt uppmärksammats särskilt väl i Sverige än, men i nästa vecka kommer avtalet om den dansktyska bron över Fehmarn Bält att skrivas under. Det må verka avlägset för Stockholmare, både i avstånd och tid (beräknat öppnande för trafik är inte förrän om tio år, år 2018), men det är viktigare än man tror. Idag består förbindelsen istället av färja, en grupp fartyg som jag åkte med många gånger på resa mellan Sydsverige och Hamburg när jag bodde där. Kollektivtrafiken mellan norra Tyskland och Skandinavien är på grund av färjan idag ytterligt dålig, och egentligen ett alternativ som nästan ingen kontemplerar som transportalternativ av annat än möjligtvis kostnadsskäl. Fler än mig har tidigare argumenterat för brons fördelar ur ett svenskt perspektiv.

Även om det mellan städerna enligt Google Maps är endast 33 mil - är restiden med de snabbaste tågen mellan orterna (enligt DB.de) endast knappt fem timmar, timmen långsammare än bilresan. Till och med X2000 skulle lätt klara av samma sträcka på runt två timmar, förutsatt att det inte är alltför många stopp eller banor med nedsatt hastighet på vägen. Inte konstigt att de flesta som åker sträckan antingen väljer bil, alternativt om de är snåla långfärdsbuss, eller om de är stressade (affärs-)flyg.

Bron är alltså en förutsättning för dramatiskt minskade restider för långväga tågtrafik mellan Köpenhamn och kontinenten. Indirekt innebär det också att kontinenten kommer betydligt närmare Sverige - malmöborna kommer att kunna åka till Hamburg på affärsmöten över dagen utan att behöva köra hemifrån med bilen innan solen gått upp (och vice versa naturligtvis), för oss som bor lite längre upp i landet skulle man kunna ordna nattåg direkt till Hamburg och kanske till och med ända till Berlin och Bryssel. Med rätt marknadsföring skulle man nog kunna locka till sig en hel del resenärer, på bekostnad av flyget.

Även godstrafiken tjänar på en bro, även om jag skulle tro att skillnaden blir mindre. Godstrafiken är inte lika känslig för exakta körtider, utan är mer beroende av kapacitet. Färjorna tar redan idag även tågvagnar, däremot skulle en bro innebära att kapaciteten blir mer säker och mindre beroende av väder och vind. Att slippa koppla om vagnarna gör även det körningen enklare.

Som sammanfattning: Det finns stora chanser för miljön att tjäna stort på projektet - och för oss som gillar att åka tåg, kanske det äntligen ändå blir möjligt att ta tåget till kontinenten utan att kompromissa med restiderna enormt mycket jämfört med flyget.

Påminnelse: FRA-hearing på fredag!

Jag vill uppmana dig som funderar att delta i den hearing om FRA-frågan som är nu på fredag att anmäla dig. Det finns fortfarande några platser kvar!

Programmet har nu också blivit offentligt:

Kl. 10-11 Utrikes- och säkerhetspolitik
Anders Eriksson (ordförande Säkerhets- och Integritetsskyddsnämnden och f.d. chef Säkerhetspolisen)
Håkan Jevrell (statssekreterare Försvarsdepartementet)
Magnus Norell (forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut)

Kl. 11-12 Integritet och juridik
Clarence Crafoord (chefsjurist Centrum för Rättvisa)
Mårten Schultz (docent och jur.dr.)
Anna Serner (VD Tidningsutgivarna)

Kl. 12-13 Journalister inbjuds till presslunch med möljighet till enskilda intervjuer

Kl. 13-14 Teknik
Håkan Kvarnström (koncernsäkerhetschef TeliaSonera)
Jan Nilsson (grundare av Bredbandsbolaget)
Mats Nordqvist (chef för inhämtning inom signalunderrättelsetjänstavdelningen, FRA)

Kl. 14-15 Paneldebatt

Ytterligare sakkunniga kan tillkomma.

De sakkunniga kommer att utfrågas av:
Staffan Danielsson (ledamot Försvarsutskottet)
Erik Hultin (initiativtagare CenterUppropet)
Johan Linander (ledamot Justitieutskottet)
Sanna Rayman (ledarskribent Svenska Dagbladet)
Henrik Sjöholm (c-ledamot i Grundlagsutredningen)

Moderator är Martin Ådahl (chef FORES)

Centerpartiet har så rätt men ändå inte riktigt...

Så är semestern slut för i år och arbetet har tagit fart igen. Även debatten om FRA-lagen har satt igång igen, och rasat för fullt den senaste veckan. För min egen del började det redan i måndags kväll, med ett informationsmöte på riksdagen anordnat av Centerpartiet i Stockholms län (för er som inte är insatta i organisationen är det alla kommuner i länet minus Stockholms stad). Inbjudna var bland annat FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson och terrorforskaren och FRA-lagskritikern Magnus Norell. Det ska påpekas att mötet endast rörde tekniska frågor - i den mån politiska avvägningar diskuterades var det bara över kaffebrödet. Ingvar Åkesson inledde mötet med att ge en - så gott det går - närmare förklaring över vad verksamheten går ut på. Magnus fortsatte med en kort summering över kritiken. Allt avslutades med en lång (flera timmar) frågestund. Det var nog främst kritiker på plats eftersom Ingvar grillades ordentligt och fick ta hjälp av ett par andra anställda på FRA som var där, medan Magnus bara fick ett par enstaka frågor. Eftersom mötet var internt har det inte uppmärksammats i någon större grad, men Hans och Gun har också berört mötet i två av sina inlägg.

I Ingvars presentation framkom en del - i varje fall för mig - ny information om hur FRA:s verksamhet bedrivs, i varje fall enligt den officiella versionen. För det första bedrivs spaningen främst inom tre områden - rent militär signalspaning (denna är till mindre del trådbunden), polisiär spaning (främst på uppdrag av Säpo - tänk terrorism) samt politisk spaning. Den sista av dessa tre former sker normalt på uppdrag av UD - exempelvis vill man ha bättre insyn hur ett visst land resonerar i en viss fråga. Det var exempelvis ingen större hemlighet att Rysslands intåg i Sydossetien nyligen innebar att öronen riktades ditåt. Denna spaning kan även vara ett sätt att bekräfta saker man redan vet - om land A säger att de inte ska attackera land B, trots att de bägge länderna inte är alltför såta vänner, så är det inte så att man litar blint på uppgifterna från land A. Spioneri genom signalspaning är ett sätt att bekräfta att det som sägs utåt inte är annat än ren och skär lögn.

Nästa viktiga byggsten i informationen som jag fick var att FRA, i alla fall inte enligt egen utsago, inte har för avsikt att ta del av all trafik. Åtminstone 95% ansåg de vara totalt irrelevant och skulle bara göra arbetet att gallra bort information som inte är relevant svårare. Ingvar poängterade också den hårda interna kontroll som finns på FRA av hur systemen används. Slutligen påstod man att man normalt inom spioneribranschen överhuvudtaget är väldigt restriktiv med att dela med sig av information - även till relativt närstående länder. Jag ber er hålla dessa uppgifter om hur FRA påstår sig arbeta i hjärnan tills slutet på detta inlägg, där jag kommer återknyta till dem.

I förrgår utropades nämligen plötsligt CenterUppropet i media till vinnare i kampen om signalspaningslagen mellan oss och partiledningen, när det blev offentligt att man funderar på att ändra förutsättningarna i lagen så att bara transittrafiken tillgängliggörs (dvs trafik som varken har avsändare eller mottagare i Sverige). Ett par debattörer och flera tidningsrubriker har påstått att det innebär att man inte längre skulle kunna spana på svenskar - vilket naturligtvis är snömos. Uppdelningen kan rimligtvis bara gälla om datorerna står i Sverige eller inte. Om det är svenskar eller icke-svenskar som sitter vid dem är omöjligt att veta - det finns många svenskar i utlandet och många ickesvenskar inom landets gränser.

Förslaget är glädjande, och det är härligt att se att Centerpartiet vågar backa något från det starkt kritiserade beslut som togs i midsommarveckan. Övriga allianspartier har stått stenhårt fast i sina beslut, medan Centerpartiet i alla fall har vågat diskutera frågan under sommaren, inse problemet med den tidigare inställningen och söka en lösning på problemet. Man har också insett en stor del av vari kritiken består - i det faktum att lagen kräver operatörerna att ge FRA tillgång till all sin trafik. Om ni minns det faktum att FRA - enligt sig själva - inte ens vill ha tillgång till all trafik, så är det naturligtvis en formulering i lagen som på intet sätt är nödvändig, och det är bra att Centerpartiet insett detta. Jag ser det dock inte (som de rapporterande tidningarna) som en seger för oss. En delseger, möjligtvis, men förslaget som ligger nu är fortfarande inte ett som jag ville se när jag engagerade mig ifrågan - den lösning som föreslagits har inte blivit 100% bra. Dels fattas fortfarande detaljer i utformning och ren lagformulering, dels finns ett antal invändningar - både från den som är mer integritetsskyddande och från dem som i första hand vill se en effektiv signalspaning. De invändningarna redogör jag kort för nedan.

Den första är att det, när förslaget offentliggjordes, inte var klart om filtreringen skulle ske hos operatörerna eller hos FRA. Jag förutsätter att förslaget kommer innebära att det fungerar som i skissen hos Erik. Annars skulle det ju inte finnas någon som helst principiell skillnad mellan det som redan idag är beslutat och det tillägg som Centerpartiet nu förordar.

Så här två dagar efter att förslaget kom ut i media kan man konstatera ytterligare ett par saker, och förslaget har blixtsnabbt utsatts för kritik från flera håll. Det första problemet är vad "transittrafik" innebär. Den uppenbaraste tolkningen är att det är trafik som inte går till eller från ett svenskt IP-nummer. Det skulle vara fullt möjligt att göra en sådan gallring - förutsatt att alla operatörer delar med sig med varandra av vilka IP-nummer som används i Sverige. I praktiken kanske det finns en viss felprocent så att gallringen inte blir perfekt, men grovt sett är det möjligt. Att använda IP-nivå för att beskriva trafikens "nationalitet" är dock inte hela lösningen - flera protokoll ligger på andra nivåer. Särskilt problematiskt blir det för trafik som reläas - svensson-nära exempel är e-post, exempelvis om du och din kompis använder Hotmail respektive Gmail, samt VPN-lösningar av olika slag.

Nästa invändning är att uppdelningen som föreslås innebär att alla personer i Sverige är "hederliga" medan personer utanför landet implicit betraktas som misstänkta. Den uppdelningen är uppenbarligen inte helt korrekt. På samma spår finns det invändningar om att mänskliga rättigheter inte bara gäller personer inom Sverige, utan även de som bor utanför vårt lands gränser. Genom att inte tillåta avlyssning av svenskar (läs: väljare) låter man precis samma brott mot den personliga integriteten ske som tidigare, det blir bara mer accepterat av allmänheten.

Slutligen vill jag komma med en sista invändning: Om man begränsar spaningen till transittrafik, så är det extremt enkelt att undkomma den. Det är bara att se till att den passerar en mänsklig mottagare i Sverige på vägen. Det finns dessutom högst legitima skäl som kan tänkas användas för att spana på en "svensk" dator - tänk dig att högt uppsatt anställd på en ambassad som i sitt hem har tillgång till vanligt "svenskt" bredband. Landet han/hon kommer från misstänks snart förklara krig/använda massförstörelsevapen eller liknande, och man misstänker att den privata anslutningen används för att hantera information om detta. Brottsmisstanke föreligger inte, så dagens avlyssningsregler är inte tillämpliga.

Att det ska vara ett krav för spaning att det finns brottsmisstanke har framförts av flera i debatten, inklusive Thomas Bodström och Folkpartiet. Jag hoppas att mina exempel ovan skjutit den vanföreställningen ordentligt i sank, och Mikael Odenberg, som har motsatt åsikt om lagen, håller med (sluthalvan av debattartikeln är inte riktigt lika stringent). Att kräva brottsmisstanke innebär i praktiken att mycket av den spaning ingen har någon invändning mot förbjuds på köpet, eftersom den inte riktar sig mot misstänkta brottslingar, utan mot militära och politiska ledningar i andra länder.

Vi går nu tillbaka till de nya kunskaper jag fick i måndags. Det finns inget intresse från FRA:s sida att spana på allt. Något säger mig att inte ens det mesta av transittrafiken är särskilt intressant (beakta flöden från Finland till Norge). Centerpartiets förslag att låta operatörerna göra grovfiltreringen är bra, men jag tror inte det är rimligt att en sån enkel uppdelning som transittrafik och övrig trafik är tillräcklig. Jag skulle hellre hoppas att de tekniska parametrar som används för grovfiltreringen istället beslutas i någon form av oberoende domstol, nämnd eller liknande. De torde inte alltför mycket ändra sig över tiden. En sådan oberoende instans har också möjligheten att göra avvägningar mellan integritetsintrång, underrättelsevärde och tekniska möjligheter, på ett sätt som skyddar människor både i och utanför Sverige.

Man bör också tydliggöra mandatet - om FRA:s roll renodlas till att handla om spaning av militära och politiska mål, samt möjligtvis hjälp till Säpo då avlyssningsbeslut redan finns, så är det alldeles ypperligt. Det är dock viktigt att dessa verksamheter tydligt skiljs åt, eftersom de har olika förutsättningar, även om de praktiskt sett använder liknande metoder.

Problemet är dock inte helt löst med det - Gustav lyfter problemet med hur information som kommer fram hanteras. Särskilt påpekar han att information som i Sverige är relativt harmlös - sexualitet - i många andra länder kan vara en fråga om liv och död. Eftersom man inom underrättelseverksamhet allmänt är rätt förtegen om vad man kommit fram med (enligt Ingvar Å) så torde det inte vara något större problem att även reglera hur informationen får användas, speciellt i förhållande till tredje land eller andra som kan innebära en hotbild för individen.

De hårda interna kontrollsystem som redan idag finns hos FRA borde dessutom lagregleras. Att det finns register över vem som använt sökdatorerna, och vad som sökts efter, framstår i detta fallet som närmast en självklarhet. Dessa nämns inte i liggande lagförslag - för mig är det en självklarhet att det även i lagen formuleras som en skyldighet för signalspanande myndighet att föra sådana register, och att de inte ska kunna manipuleras.

Med detta sätter jag punkt för idag, men vill ändå tipsa om några av de mängder bloggare som också tagit upp frågan de senaste dagarna, delvis som ett tack för inspiration: Magnus, Erik , Per, Henrik, Annie, Mary, Mark, Oscar, Rick, Christian, Johan, Staffan, Johan, Martin, Per igen, Emma, Oscar , Sophia, Maria, Gun, Pär, Björn, samt David.

Det går som på räls?

Via Hanna, Henrik och Anders uppmärksammas jag på den, förvisso redan gamla, nyheten att SJ konkurrensutsätts år 2010. Äntligen! Inte en dag för tidigt.

Särskilt för oss som reser mycket mellan Stockholm och Göteborg är detta glädjande. Priserna har trissats upp av att SJ:s tåg ofta går så gott som helt fulla. Bankapaciteten är uppnådd, och även om SJ så ofta som det går kopplar ihop två tågset för att det ska finnas fler platser på tågen, så har de helt enkelt inte vagnar så det räcker. Om fler får möjlighet att köra på sträckan kommer det finnas fler valmöjligheter när man letar efter biljetter. Det ska inte längre behöva vara så att om man köper biljetter en vecka innan avgång så är det nästan alltid flyget som är billigast mellan Stockholm och västkusten, ett faktum som gjort att miljön och klimatet i onödan fått ta mycket stryk.

En avreglering av tågtrafiken är också första steget mot att helt ersätta flygtrafik med tåg på kortare distanser, dels eftersom det pressar priserna, dels eftersom det ger flygbolagen möjlighet att diversifiera sig och vara mindre beroende av de numera skenande oljepriserna. På kortare sträckor (exempelvis Linköping-Arlanda) är det fullt möjligt att helt ersätta flyget med expressanslutningståg. Tåget har redan till stor del hänt på västkusten ner till Kastrup, eftersom det oftast är snabbare att ta ett tåg i två timmar än att flyga via Arlanda. Jag har till och med mött göteborgare på tåget på väg dit. Om flygbolagen fick möjligheten att köra anslutningståg, skulle de kunna ordna så att resenärer kan checka in redan på tåget, och att bagaget skickas direkt från tåget till eventuellt väntande anslutningsflyg. Det skulle spara mycket tid att bara behöva vara på perrongen vid avgångstid för att sedan checka in bagaget under resan, istället för att behöva vara på en flygplats en timme i förväg för att checka in i tid. Järnvägsstationer ligger dessutom nästan alltid centralare än flygplatser, med kortare avstånd och bättre kollektivtrafik. Det gör att resor så långt bort som till Göteborg från Stockholm är ungefär lika snabba med snabbtåg (dagens, dvs X2000), som med flyg.

Kopplat till avregleringen är även förslaget om att bygga nya linjer för höghastighetstågtrafik, betydligt snabbare än dagens X2000. Dock gör både förespråkare och motståndare i relation till frågan ofta ett mycket fatalt tankefel - att det främsta alternativet är att göra ingenting alls. Tyvärr är det inte korrekt. Även om man naturligtvis ska utvärdera ett nollalternativ, så är det troligaste att det inte är särskilt realistiskt. Det svenska järnvägsnätet är på flera håll redan idag belastat nära bristningsgränsen, med känslighet för förseningar och strul som följd. Dessutom samsas godståg, långsammare lokaltåg med snabbtågen på banorna. Det gör de inte särskilt väl - att lokaltågen utökats gör att X2000 idag är betydligt långsammare än i början på 90-talet, när det fanns mer plats på banorna. Lokaltåg och godståg samsas betydligt bättre. Även om lokaltåg har högre topphastighet än godståg, stannar de också oftare, och därför får de ungefär samma genomsnittshastighet.

Om snabbtåg delvis skulle ersättas med ännu snabbare höghastighetståg, och delvis flyttas till nya spår, skulle kapaciteten på den befintliga rälsen därmed ökas betydligt. Frågan gäller då snarare var dessa nya spår skall läggas. Att bygga nya banor är förmodligen dyrare än att bygga nya spår bredvid dagens men leder till betydligt bättre tekniska lösningar (rakare banor som tillåter högre topphastighet och banorna kan flyttas utanför mindre tätorter där tågen ändå inte kommer stanna). Dessutom skulle nu liggande förslag innebära ett betydande lyft för bland annat Borås och Jönköping som skulle få anslutningar till banor med annat än lokaltåg. Orter på dagens banor kommer fortfarande kunna ha ungefär samma anslutningar som idag, eftersom regionaltåg naturligtvis även fortsättningsvis kommer kunna köras på dessa banor. I förlängningen innebär även en anslutning söderut, genom Danmark, att även delar av utrikesflyget kan ersättas med dels nattåg kanske främst för affärsresenärer (att ta första morgonflyget klockan sex ger inte utrymme för något familjeliv, så då kan man nästan likagärna åka kvällen före), dels vanliga tåg (för den kostnadsmedvetne resenären som kan tänka sig en resa som tar lite tid). Idag är de tåglinjer som leder längst bort från Sverige de som går till Norge, Köpenhamn samt nattåget från Malmö till Berlin. Det finns potential att köra betydligt längre än så.

Solna stadshus som studentskrapa?

Via både Eva och oppositionsrådet Johanna själv får jag höra om sossarnas förslag om att göra om Solna stadshus till studentbostäder. Politikerna ska istället flyttas till Hagalundsskolan, som sedan skolavslutningen i våras står ledig. Trevligt att Johanna och sossarna passar på att lägga förslag om nya användningen av Hagalundsskolan även om de var mot att den lades ner (den gick med flera miljoner förlust om året, så status quo var uteslutet från start). Stadshuset har ändå en del behov av underhåll (ex. ventilationssystemet har sina nycker) och ska man ändra saker så är det lika bra att passa på när man ändå renoverar annat.

Men - jag vill ändå ta det lite avvaktande försiktigt, precis som Lars-Erik i DN-artikeln. Även om studentskrapan nu verkar som ett lyckat projekt, höll det på att gå i stöpet på vägen. Under byggtiden skenade kostnaderna (vilket ledde till en del ändrade planer på hur lokalerna används om jag minns rätt), och hyrorna är idag i studentskrapan i den övre ändan av prisskalan bland studentbostäder i Stockholm. Samma sak vill jag inte ska hända med Solna stadshus, både för Solnas och studenternas skull.

Innan några planer sätts i verket eller ens övervägas måste någon form av förstudie göras. Vad kommer det kosta att bygga om stadshuset? Vad kommer det kosta att kontorsanpassa Hagalundsskolan? Kort sagt, vilket blir 1) prislappen för Solna stad, 2) hyrorna för studenterna som hyr bostad, samt 3) hur många lägenheter får plats? Det är för mig självklart att inte studentbostäderna ska sponsras av kommunen, och om hyrorna blir för höga lär studenterna dra sig för att flytta in. Dessutom bör man veta hur många lägenheterna verkligen blir. Begränsningar på grund av bärande pelare, trapphus och hissar, vatten och avlopp skulle snabbt kunna göra projektet dyrare än väntat och antalet lägenheter färre än de 500 Johanna hoppas på.

Så mitt ställningstagande - ett definitivt kanske! Frågan är värd att tänkas över, men den är lika värd att inte slarvigt antas utan tillräcklig eftertanke.

Peter Pedersens propellerbilar i praktiken

Alla minns vi vänsterpolitikern Peter Pedersen som i en offentlig utfrågning föreslog att bilar skulle utrustas med vindkraftverk drivna om fartvinden. Det här med den grundläggande fysikprincipen om energibevarande kände han visst inte till så väl, som senare bland annat Henrik mycket pedagogiskt förklarade för honom.

Nu visar det sig att några galna teknologer ändå tagit honom på orden i en tävling för vinddrivna bilar. Enda skillnaden mot Peters presumtiva skapelse är att propellrarna ska drivas av den vanliga vinden, inte fartvinden. Helt klart möjligt (vilket också visas i video hos ett av lagen), men praktiskt? Knappast. Möjligtvis har det en användning långt in i framtiden när vi utvecklat bilarna så långt att de kan köra helt själva, då skulle det kanske kunna användas för autonoma godstransporter. För persontransport av annat än teknologer med skojfriska idéer som vill göra något "för att det går" ställer jag mig skeptisk, men kul är det förstås!

Samordnad öppen hearing om FRA

Jag är någon dag sen med nyheten på grund av semesterfirande; men de FRA-kritiska rösterna inom Centerpartiet och partiledningen kommer att samarrangera en öppen hearing om frågan den 29 augusti, i Stockholm. För er i andra delar av landet så gäller det att planera in den dagen i almanackan. Tiden som tänkts är mitt på dagen, preliminärt kl 10-15. För den som vill spara miljön och inte nödvändigt måste delta på plats ser det ut som om SVT24 kommer att direktsända från tilldragelsen. Erik har dragit det tyngsta lasset, själv har jag som sagt varit på semester de senaste veckorna.

Ett flertal experter är inbjudna. Dock är listan ännu inte offentliggjord (alla namn är inte helt bekräftade än), men ni kan lita på mig att det är experter inom såväl teknik och underrättelseverksamhet och andra berörda områden kommer att representeras.

Information om hur man anmäler sig kommer att finnas på centeruppropet.se, centerpartiet.se samt cuf.se från och med måndag. Mötet kommer att vara helt öppet för alla intresserade, även allmänheten.

Uppdatering: Anmälan görs här

Jytte tycker att subprimekrisen i USA verkar så skojig att hon vill ha en här också

Att skaffa ett eget boende i Stockholmsområdet är för unga idag inte det enklaste, och för den som spetsat in sig på en bostadsrätt så blir det svårare än tidigare eftersom bankerna idag är mer restriktiva med sina lånevillkor än tidigare. Detta drabbar särskilt unga, som sällan har några större belopp sparade, och därmed har svårt att spara ihop till kontantinsatsen.

För en vecka sedan skrev Jytte Guteland en del om det på sin blogg. Tyvärr sov jag gott när den i hennes blogg nämnda debatten sändes i morgonprogrammet på TV4, jag hade velat se det. Det är ändå inte någon högoddsare att det Jytte argumenterade för är ungefär det som sossarna sagt i tidigare utspel. Jag delar mer eller mindre analys med Johan Ingerö; det verkar inte vara helt genomtänkta förslag. Ärligt talat är inte heller den borgerliga regeringens idé om en räntegaranti heller så genomtänkt.

De förslag som jag känner till kan sammanfattas i följande lista:

1. Lägre ansökningskrav för lån


2. Sponsring eller borgensåtagande


3. Prisreglering av fastighetsmarknaden

En starkt bidragande orsak till subprimekrisen i USA har varit att bankerna har varit väldigt frikostiga med att låna ut pengar, mer eller mindre till vem som helst. Till viss del har detta orsakats av att de som värvat låntagare till bankerna fått kraftiga incitament (läs: bonus) att teckna så många lån som möjligt, oräknat låntagarens betalningsförmåga. Dock har även en annan sak bidragit: lagstiftningen har uttryckligen skrivits så att kreditkontrollen för lån har gjorts mindre rigorös. Tillsammans har detta lett till en ökande lånespiral med såväl ökande lånesummor som fastighetspriser. För ungefär ett år sedan bröt denna spiral ihop. Kort sagt kan man konstatera att det inte är något lyckat att diktera för bankerna vem de ska låna ut till på politisk väg. Det kan närmast beskrivas som planekonomi - i marknadsekonomi ska naturligtvis bankerna själva bestämma vem de ska eller inte ska låna ut till.

Faktum är att den normaliseringsprocess bland de svenska bankerna som nu kan ses, där en viss kontantinsats krävs, i mina ögon enbart verkar positiv. Att få låna 100% på en tillgång som kan riskera att tappa i pris är inte rimligt, och är något som har eldat på prisuppgången på bostadsmarknaden de senaste åren. Bostadspriserna har haft betydligt högre ökningstakt än KPI, påeldade av låga räntor och kontantinsatskrav. Nu riskerar de att falla tillbaka när konjunkturen håller på att vända. Det är inte en fråga om om, utan när bostadsmarknaden justeras nedåt. Eftersom det finns en viktig skillnad på hur bolånemarknaden fungerar i USA och i Sverige, fördelas en betydligt större del av kreditrisken på lånetagaren (om man inte kan betala lånet i USA lämnar man helt enkelt tillbaka husnyckeln till banken - om värdet inte täcker lånet får banken stå för det - medan man i Sverige får fortsätta betala av på "överskjutande" skuld även efter huset sålts). Att gå in i en sådan marknad kan vara förödande för den som kan riskera att ställas utan jobb eller annars riskera drastiskt ändrade ekonomiska förutsättningar.

Andra sätt som Jytte kan tänkas syfta på är olika former av sponsring (dit bostadsbidragen och de numera avskaffade räntestöden till hyreslägenehter räknas) samt olika former av borgensåtagande, exempelvis det som regeringen har på förslag (som jag tidigare dissat rejält). Problemet med bägge dessa lösningar är att det är approacher som snedvrider marknaden. Eftersom den verkar på ett individuellt plan kan bostadsbidraget möjligen vara acceptabelt (fast man undrar varför inte "vanliga" bidrag, i den mån de betalas ut, borde vara tillräckligt för att betala även ett acceptabelt boende), men de övriga är definitivt oacceptabla. De snedvrider marknaden och lockar till ett oansvarigare användande av pengar (eftersom "någon annan" betalar).

Slutligen, prisregleringar har vi idag på bara en liten del av fastighetsmarknaden: På bostäder som hyrs ut. Här fungerar bruksvärdesprincipen, särskilt i storstäderna, som en effektiv prisbarriär uppåt. Tyvärr innebär det också att det även är en effektiv begränsning av utbudet av hyresbostäder. Ungdomar, som oftast står sist i bostadsköerna, får sällan bo i billiga hyresrätter. Särskilt inte de som är inflyttade och därmed inte hade föräldrar som tänkte på att ställa dem i bostadskö i storstaden. Att införa liknande prisregleringar på bostadsrätter verkar inte några politiska förbund vara intresserade av, även om det i någon mån skulle lösa problemet, även om man samtidigt inför mer planekonomi på bostadsmarknaden än som redan finns. Mycket vettigare är att med en rejäl övergångsperiod gå mot alltmer marknadsanpassade hyror. Det är en besk medicin, men det hjälps inte, någon annan lösning finns helt enkelt inte.

Att gå mot mer marknadsanpassade hyror kommer antagligen också att hjälpa ungdomar i allmänhet betydligt mer än förmenta ändringar i lånesystemet. De allra flesta ungdomar bor inte i bostadsrätt, såvida det inte råkar vara deras föräldrars. Själv har jag inte bott oavbrutet på samma ställe i längre perioder än ett år i taget sedan jag flyttat hemifrån. Det som kommer närmst är studentlägenheten som jag hade i tre år i Göteborg, men då flyttade jag hemhem för jobb över varje sommar. Många andra ungdomar flyttar ungefär lika ofta och oplanerat.

En bostadsrätt skaffar man helt enkelt inte för att ha endast ett år. Det är alldeles för mycket krångel med lån, man riskerar att förlora pengar om marknaden gått ner när den ska säljas igen, det är helt enkelt inte aktuellt. De allra flesta unga som flyttat hemifrån hyr. I bästa fall på eget kontrakt, ofta i andra eller till och med tredje hand. Även om marknadshyror skulle bli något högre än dagens hyror, skulle det alltså trots det innebära en enorm förbättring jämfört med dagsläget.

Sommarlov

Nu packar jag ihop datorn för tre veckors semester. Även om jag bloggar på fritiden kommer bloggen med flit försakas under kommande veckor, möjligtvis kommer något enstaka inlägg om abstinensen blir alltför svår.

Planerna är inte direkt storartiga - jag kommer att tillbringa kommande vecka i Stockholm. Mamma, min bror Henrik, min syster Lovisa och hennes son Lucas kommer med tåget om en timme så jag ska möta dem. Tillsammans ska vi passa på att se alla måsten i kungliga huvudstaden. På torsdag och fredag gör vi en rockad, Lovisa flyger hem och pappa kommer upp istället (som vanligt försöker han använda halva semestern till att få saker gjorda i sista stund...).

Själv stannar jag några dagar efter att de åkt tillbaka nästa tisdag och sen åker jag en vecka hemhem till Laholm och västkusten. Det enda jag egentligen har inplanerat är samvaro med vår familjs vänner från Chemnitz i Tyskland som passar på att besöka oss under sin semester. Det ska bara bli skönt att inte ha så mycket inplanerat som man brukar, att träffa familj och vänner och mest ta det lugnt. För en gångs skull kanske kunna sätta sig och läsa en del...

Borgerligt Nej

Via Per, Magnus, Erik, Markus och Johanna noterar jag debattartikeln i DN som utannonserar att en gemensam borgerlig grupp bildas mot FRA-lagen. För oss centerpartister är det ett glädjeämne att nu för första gången, i varje fall efter riksdagsbeslutet, två personer i partistyrelsen uttalar sig negativt om lagen offentligt - Jonny Lundin och Muharrem Demirok.

En invändning kommer dock från Jonas Morian. Var är moderaterna? Visserligen är ett par av dem med men det är inte de främsta högdjuren direkt. Framförallt undrar man varför Niklas Wykman, ordförande i MUF som starkt kritiserat lagen tidigare, valt att ställa sig utanför. Att han inte har fått frågan att delta är inte särskilt troligt, inte när övriga tre ungdomsförbundsordförande alla har skrivit på...

Transportteknikdebatt på Ny Teknik - trådlastbilar nästa?

Så här på sommaren råder stiltje på artikelfronten i ingenjörernas egna husorgan Ny Teknik. En av de artiklar om ändå förekommit har vållat en lång debatt, bland antagandevis sommarlediga ingenjörer, om olika framtida transporttekniklösningar. Artikeln nämner bränsleceller, men i stort sett alla presumtiva tekniklösningar nämns någon gång.

Fokus blir ganska naturligt på godstransporter eftersom dessa är svårast att konvertera från dagens fossilbränslen - lastbilar går oftast långa sträckor i jämn motorvägsfart, vilket gör hybridlösningar ineffektiva och plugin/batterilösningar inaktuella. Dessutom ökar godstrafiken betydligt snabbare än persontrafiken. Samtidigt finns det ett alternativ i tåg - men det innebär oftast behov av omlastning vid närmaste godsterminal för sluttransport till destinationen, vilket innebär sämre flexibilitet, längre transporttider och omlastningskostnader.

Ganska många inlägg avhandlar hur man ska avhjälpa dessa problem som gör tågtransporter relativt är så dyra (när tekniken egentligen borde vara av det billigare slaget), och hur man skulle kunna jobba bort oflexibiliteten som det faktum att man måste hålla sig på ett spår innebär.

Någonstans mitt i debatten nämns en teknisk lösning som jag också undrar varför det inte undersöks - trådlastbilar. I historien är det väl egentligen mest ett kuriosum, men idag finns det moderna trådbussar i alla fall på en plats i Sverige. Om liknande ledningar, som tål ett flertal anslutna fordon, hängdes upp längs med motorvägarna, skulle en stor del av långtradartrafiken kunna drivas med el (likt tåget), men ändå behålla en del av sin smidighet genom en hybriddrivlina och/eller ett mindre batteripack som räcker för drift i någon mil.

Detta en teknisk lösning som avviker en del från dagens gängse lösning med enskilda förbränningsmotorer i varje lastbil, men jag har egentligen inte sett någon teknisk anledning till att det skulle vara helt ogenomförbart. Naturligtvis behöver strömledningar och avtagare anpassas för motorvägsdrift, och förare av trådbilar skulle behöva särskild utbildning - utöver vanlig C-behörighet. Möjligtvis kräver risken för nedriven tråd vissa säkerhetsbestämmelser, men det är i vilket fall redan idag förbjudet att stanna på motorväg för bilister, så även det borde vara ett överkomligt problem.

Den del av transportarbetet som utförs på motorvägar borde dessutom vara betydande (en virtuell kaka till den som kan hitta relevant statistik på antingen SCB eller Vägverket, eftersom jag gissar att den finns...), och en stor del av åkeriers kostnader består av bränsle. En så stor del att det i varje fall på kontinenten - särskilt bland ensamåkarem och trots flexibilitetsbristen - är ganska populärt att betala för att lasta lastbilen på en tågvagn, få en natts vila i sovvagnen längst fram i tågsettet, och köra vidare åtskilliga tiotals mil närmare slutmålet nästa morgon.

Goddag yxskaft på er också, riksdagsgruppen!

Jag var inte den enda som inte var helt 100%-igt nöjd med kvaliteten på svaret på mitt medlemsinitiativ. Hanna var också missnöjd. Och se där, våra svar är så när som på adressen på mottagaren identiska, som kan läsas hos Hanna. Markus säger i en kommentar att även han fått samma svar, på ett tredje förslag.

Tyvärr var inte våra medlemsinitiativ identiska. Att bygga svaren på en standardmall (säg, en A4-sida gemensam text) vore för mig helt okej, bakgrunden till alla dessa medlemsinitiativ är ändå gemensam. Men borde inte behandling av ett initiativ även inkludera ett beslut om förslaget som lagts, och kanske till och med en kort motivering? Jag vet fortfarande inte hur Centerpartiet kommer att agera i kommande liknande principfrågor (vilket berördes av mitt förslag!), och jag vet inte heller varför jag inte fått något besked om det.

Det hade kanske varit bättre om de bara svarat endast med ordet "AVSLAG"; då hade man trott att de helt enkelt inte hunnit med att skriva ett långt svar, snarare än att de är för lata för att överhuvudtaget läsa de förslag som lagts, eller ens delegera till någon sekreterare att det svar som skrivits besvarar de förslag som kommit in.

Folkpartister tar rygg på Centeruppropet.se

Man började nästan undra om debatten i övriga borgerliga partier tystats med flit, det har varit väldigt tyst överallt utom i mitt eget parti. Men idag syntes arbetet inom Folkpartiet även utåt, och utan tvekan är det tunga namn som är inblandade. Tre fd partiledare och fyra riksdagsledamöter. Konstigt nog var det två av de senare som såvida de inte var utkvittade röstade för lagen när omröstningen var...

PS: I matchen mellan Europadomstolen och Alliansregeringen hoppas jag att de tidigare vinner - på walk-over. Med andra ord att regeringen inser vad de gett sig in på och omvärderar beslutet innan de riskerar att få en dom som tvingar dem att göra det...

Min framtida företagsidé avslöjad

SJ:s prissystem har länge varit kritiserat, från alla möjliga håll. Inte nog med att resenärerna är missnöjda, nu har media även kommit på att andra redan har samma företagsidé som jag fick för länge sedan, men ännu inte hunnit förverkliga. Man köper helt enkelt de billiga 95-kronorsbiljetter som vanliga resenärer inte ser röken av samma dag som de släpps, och säljer dem igen två månader senare. Förtjänsten är så gott som garanterad - på vissa sträckor är det mer än en faktor tio i skillnad mellan billigaste möjliga pris och "normalpris". Man behöver bara sälja några få biljetter om dagen för att trygga försörjningen.

När nuvarande biljettsystem infördes, sa man att "Dessutom försvinner alla fasta priser. Det blir efterfrågan som styr." Det kan man nu bara konstatera var bullshit. Om det varit efterfrågan som styrde, skulle det inte kunna löna sig i att spekulera i biljettköp. Nu kan SJ inte ens teoretiskt veta hur stor efterfrågan egentligen är, men ens en skattning är inte ens i närheten. Uppenbarligen har ju åtskilliga 95-kronorsbiljetter den dag de släpps ett egentligt värde på en bra bit mer, till och med om du inte ens vet vem som ska resa med den. Och det är inte konstigt - om man ens lyckas sälja varannan biljett, till ett pris på kanske 300 kr (långt under vad en resa Stockholm-Göteborg brukar kosta en till två veckor innan avgång!), så gör man sig ändå en förtjänst på 50% av insatt kapital - på några månader. Få placeringar lönar sig bättre.

En faktor till att det blir så fel för SJ är att deras modell, trots vad de säger, inte alls baserar sig på efterfrågan. Hade den gjort det, hade priset utgått från 95 kr endast för "udda-avgångar" som riskerar att gå helt tomma. Hade den gjort det, hade även priset, för avgångar som av någon anledning säljer dåligt, kunnat vända neråt igen istället för att ständigt gå upp. Hade den gjort det, så hade priset inte legat långt över flygpriset mellan Stockholm och Göteborg två veckor innan avgång...

Och så var man med i radio då...

Jag finns i Radio Halland idag. Med tanke på hur nervös jag var när intervjun gjordes (jag har visserligen gjort radiointervju förr - men bara en - för tio år sen), så tycker jag att jag klarade mig hyfsat. Reportern fick klippa bort betydligt mer, hon hade säkert 3-4 gånger så många frågor totalt.

PS. För de som undrar varför det ekar så förfärligt om reportern: Om ni ska göra en radiointervju, skaffa en riktig telefon (= inte IP-telefoni)! Enda alternativet jag hade var en knastrig mobiltelefonlinje som var ännu värre...

Gemensam front mot FRA-lagen inom Centerpartiet

De senaste dagarna har underhandskontakter mellan motståndarna till FRA-lagen inom Centerpartiet förekommit, och idag kan vi läsa om hur samarbetet mellan CenterUppropet.se, CUF, Stockholmscentern och Stureplanscentern blivit offentligt. Vi kommer bland annat att ordna en konferens i slutet av sommaren för att få de olika sidorna i frågan att mötas och diskutera frågan.

Även om vi i de fyra olika ingående parterna har något olika målbeskrivningar, delar vi ändå det principiella målet: att Centerpartiet ska arbeta för en politik enligt idéprogrammet. Gemensamt står vi starkare!

Jag kan också även notera att CUF i Jönköpings län tagit offentligt avstånd från FRA-lagen (via Leo).

Uppdatering: även Magnus, Erik, Björn , Markus, David, Johan och Per skriver om det här.

Uppdatering #2: Och nu börjar även övriga media reagera.

När fan blir gammal blir han religlös?

Man skulle ju tro att Anders Borg, moderat och nationalekonom, skulle vara en av de personer som varit finansministrar i Sverige som hårdast driver skattesänkningar och regelförenklingar. Det visar sig, kanske något oväntat, att så inte är fallet. De nya moderaterna utklassas milsvitt i de grenarna av de gamla Socialdemokraterna. En klockren liberal argumentation från före detta socialdemokratiske finansministern Kjell-Olof Feldt. Det är synd att inte Kjell-Olof har kvar sitt inflytande i partiet, annars hade Socialdemokraterna kunnat anklaga Moderaterna för att driva extrem vänsterpolitik...

FRA-lagen är inte teknikneutral

Som en trasig bandspelare upprepas många av argumenten i FRA-frågan. Ett argument som jag missade att kommentera i mitt tidigare inlägg idag, är ett citat av Mikael Odenberg: "Utan teknikneutral lagstiftning kan vi lika gärna lägga ned FRA".

Tyvärr är det ju ett helt missledande citat. FRA-lagen är på intet sätt teknikneutral. Den täcker vad jag vet varken CPIP, , sneakernets eller snigelpost. Om bongotrummor och flaggsemaforer ska avlyssnas är dock oklart.

Vad jag vet finns det inga planer på att införa sådana kontroller heller, inte ens sedan USA för några år sedan införde sträng kontroll i tullpassagen av den data som finns på införda datorer och andra lagringsmedia.

Om det är ett samhälle där FRA går igenom alla införda datorer och traditionella brev som Mikael vill ha, bör han säga det tydligt. Om det inte är ett sådant samhälle han vill ha, får han låta bli att spela teknikneutralitet-kortet i debatten, eftersom det uppenbarligen i så fall bara är en undanflykt.

Ännu mera FRA

Jag är inte på politikerkollo på Gotland, men vad gör väl det när jag har dels en korrespondent på plats, dels har TV-kameror utsända på det intressantaste seminariet? Dessutom kör Svenska Dagbladet idag en debattkavalkad av sällan skådade mått om frågan precis samma dag. Creds till dem!

Nyligen diskuterades vilket språk kommunikationen som ska spanas på förs. Det är helt irrelevant. Med mycket skratt konstateras "att det inte är så många utländska företeelser som pratar svenska". Det är förvisso sant, men är det verkligen det som är relevant? Frågan är ju snarare hur många utländska företeelser som är ett hot som pratar svenska. En magkänsla säger mig att den andelen är relativt sett större, eller åtminstone kommer bli det den dagen alla yttre hot inser att man inte spanar på kommunikation på svenska. Dessutom så står det faktiskt inte i lagen att spaning på svenskspråkig kommunikation är utesluten, och ännu värre: det finns inget som utesluter att svenskar kommunicerar på andra språk än svenska (jag kommunicerar själv säkert till större del på engelska, tyska och spanska än svenska, i varje fall över svenska gränsen). Vilket språk som används för det man spanar på är helt enkelt fullständigt irrelevant. Ska man spana, ska man naturligtvis spana på samma sätt oavsett vilket språk som används för kommunikationen!

Som en parallell till språkdiskussionen på seminariet kan jag bara tipsa om ett inlägg på Kryptobloggen. Uppenbarligen är kombinationen av ljudcodecar med variabel bitrate (VBR) och kryptering katastrofal. Bitraten från codecen korrelerar nämligen med vilka ljud som matas in; vilket kan användas för att gå runt kryptot. Detta gör att det bland annat enkelt går att göra en grov klassificering av vilket språk ett GSM-samtal förs på trots krypteringen som ingår i GSM-standarden.

Jag kan också notera att den centerpartistiska partiledningen visserligen mjukat upp argumentationen i frågan om signalspaningslagen något, men har fortfarande inte börjat fundera på att omvärdera sitt ställningstagande. Man är fortfarande inte särskilt trovärdig i sitt budskap om en författningsdomstol när man nyss utan närmare eftertanke genomfört en lag som står i direkt konflikt med de svenska grundlagarna. Vi i Centeruppropet är inte ensamma i vår kritik av partiledningen även om vi vad jag kan notera formulerat oss tydligast och har längst gående krav. Det är synd att vi inte kan göra gemensam sak om våra krav.

Socialdemokraterna spelar också ett fult spel i den här härvan; vi måste komma ihåg att påminna dem när det börjar närma sig valet att de innan valet 2006 faktiskt var för FRA-lagen - fast i en ännu sämre version än vad vi har idag. Om nu politiskt rävspel har fått dem att ändra sig om den saken är det förvisso bra, men det är knappast egen övertygelse som fått dem att komma till den slutsatsen. Man kan ju alltid hoppas att SSU, som likt alla andra ungdomsförbund är emot FRA-lagen som den ser ut idag, påminner dem om det...

Maud: det går inte att äta kakan och ändå ha den kvar!

Mina utsända korrespendenter i Visby rapporterar om att Maud i sitt Almedalstal bland annat talat om att skapa ett starkare personligt integritetsskydd, och att skapa en författningsdomstol. Om Per, Victor och Martin inte tillskrivit Maud saker som hon faktiskt inte sagt, kan jag bara konstatera att någon borde lära Maud att man inte både kan äta kakan och samtidigt ha den kvar.

Så sent som för två veckor sedan röstade Centerpartiet igenom ett lagförslag ("FRA-lagen") som tydligt inskränker skyddet för den personliga integriteten jämfört med vad som gäller idag. Till det finns det många kritiker både inom partiet, bland väljare och utanför anhängarskaran. Jag är en av dem. Att nu gå ut och kräva stärkt integritetsskydd är ett budskap som klingar i stark dissonans mot de senaste veckornas agenda; och i bästa fall underkänner man bara sin egna tidigare politik i FRA-frågan.

Det är också mycket osäkert om den i midsommarveckan igenomröstade FRA-lagen skulle klarat sig igenom den behandling som en författningsdomstol hade inneburit. Rent tekniskt går det naturligtvis att ha en författningsdomstol som är tandlös grundat i hur grundlagen är skriven, men då kan man lika gärna låta bli att skapa den och spara pengarna till annat istället. Grundlagens skydd för privatkommunikation är visserligen extremt föråldrat och hanterar egentligen bara snigelpostkommunikation; men det är mer ett tecken på att dagens grundlagar är (så vitt jag förstått medvetet) ohyggligt otydligt skrivna. En vettig grundlag ska rimligtvis inte förutsättningslöst ge staten alla rättigheter som inte definierats som icke-existerande i konstitutionen.

Nä, Maud. Du sänder ut dubbla budskap. Magnus Andersson har gjort ett utspel om en medlemskommission som ska utreda hur det kom sig att partiet förde den linje i FRA-frågan som gjordes. Han har mitt hela stöd i det uppsåtet - linjen stämmer varken överens med tidigare budskap från partiet eller det Maud sa ikväll. Antingen är personlig integritet viktigt, och kan skyddas exempelvis med en författningsdomstol, eller så är det inte det, och då kan andra frågor anses viktigare. Det går helt enkelt inte att både äta kakan och ha den kvar - partiet måste välja vilken vikt personlig integritet ska ha i den förda politiken jämfört med en mängd andra frågor, och konsekvent hålla den linjen, för att kunna återuppbygga en del av trovärdigheten i frågan.

Alliansstödet bland unga tokrasar

Jag noterar att Expressen låtit Demoskop genomföra en opinionsundersökning. Resultatet är inte munter läsning för alliansanhängare: väljarstödet bland unga (under 30) rasar dramatiskt; med närapå en femtedel. På bara en månad. Undrar varför?

Mediestorm och partiledningsmöte

I går onsdags kom jag tillbaka till Sverige igen och det var direkt in i hetluften för oss i Centeruppropet som gällde (jag kommer inte ens att försöka följa upp all massmedieuppmärksamhet frågan fått medan jag varit borta). Jag hann inte ens åka hem och lämna packningen efter att ha lämnat Arlanda. Redan innan jag hade landat hade det bestämts att vi skulle ses för att få en matbit, lära känna varandra (gruppen hade som andra sagt knappt ens setts tidigare) och diskutera upplägg inför mötet.

Mötet tog lång tid, och även om världsbilden då mötet startade visade visa skillnader hoppas jag att man nu i partiledningen fått en bättre förståelse hur riksdagens handlande har uppfattats bland många gräsrötter och väljare. Diskussionen var i början något tryckt men ändå öppen, något som ändå får sägas vara en styrka med Centerpartiet. Jag har aldrig, inte ens nu, egentligen känt att man inte respekterat mig trots att jag har avvikande åsikter.

Det var många pannor som rynkades under mötet, och i princip allt vi sa nedtecknades. Många av de åsikter som vi sedan länge haft verkade mindre välkända än vad de borde vara; men att vi träffades och utväxlade verklighetsbeskrivningar tror jag ändå är ett steg på vägen för partiet att reda ut saken. Jag är bara rädd att det hela ska dra ut så mycket på tiden att det blir så sent att det inte längre är möjligt att egentligen göra något åt saken.

Anders Flanking nämner i nyhetsartikeln på centerpartiet.se hur FRA-lagen har ställt frågan om en ny grundlag på sin spets. Jag kan inte annat än att hålla med. Det är ordentligt synd att vi idag inte har en ordentlig, rejält skriven grundlag. Med en sådan hade förslaget antagligen stoppats innan det lagts, eftersom det skulle riskera sig vara helt ogenomförbart.

Slutligen, en ganska specifik fråga som diskuterades under mötet, särskilt med tanke på hur aktuell frågan är, är den "marathonchatt" som nyligen avslutades. Citattecknen har jag lagt dit, för det som genomfördes liknade i varje fall inte någon chatt jag någonsin deltagit i. Det liknade mer en interaktiv frågelåda. En vanlig chatt är mer att likna en dialog mellan två personer, än att stå på en scen och svara frågor från en publik. Det är nu inget förvånande att det blev resultatet, jag tror knappast att det är mänskligt möjligt att hänga med två dussin inloggade irriterade väljare som vill ha svar på sina frågor, men någon dialog blir det knappast inte när det inte finns möjlighet att diskutera utan bara att ställa frågor.

En interaktiv frågelåda vore dock i sig inte någon dålig idé. Tanken om att man ska svara i realtid är dock inte alls nödvändig för konceptet, hade man nöjt sig med att svara inom ett dygn hade man dels fått mer tid att skriva ett genomtänkt svar och dels kunnat säkerställa att den som får frågan säkerligen är kompetent att svara. Hur som helst vore det nog en klok idé om man på riksdagskansliet går igenom både de frågor som redan besvarats, och de som inte hanns med för att göra någon form av offentlig sammanställning. Förmodligen representerar frågorna en väldigt god täckning över vilka invändningar som finns mot lagen bland allmänheten, och vilka svar man vill ha svar på, något som rent taktiskt måste vara hårdvaluta för en partiledning. Det skulle mycket väl också gå att i efterhand leta fram svar på de intressanta frågor som inte hanns med. Samtidigt vore det klokt att rensa bort de "typiska politikersvaren" i en publik sammanställning, dvs de som egentligen svarar på något helt annat än det frågan gällde. Dessa kan inte tolkas som något annat än "inga kommentarer, den frågan tycker jag inte om" i allmänhetens ögon och det är knappast det budskap partiet borde sända ut.

Flera av de andra som deltog har också själva bloggat om vad som hände på mötet, och jag kommer vara något lat och hänvisa till dem för mer information. Läs hos Sophia, Markus, Martin eller Oscar.

Slutligen tipsas jag via Magnus Andersson om en parallell kampanj, Brev som brev, som riktar sig till samtliga medborgare och inte bara till centerpartister. Jag ser också att FRA kommer granskas av Datainspektionen, med tanke på påståenden som kommit om att signalspaningen påbörjats redan innan FRA-lagen gick igenom...

Nu sticker jag

Ska på projektmöte i Tyskland och lämnar strax lägenheten för att sticka till flygbussen. Kommer att vara svårnådd fram tills onsdag kväll då jag är tillbaka. Ha det bra under tiden!

Rapporter om arbetssituationen på högskolan

I samband med terminsslutet släpptes ett antal rapporter som på ett eller annat sätt berör arbetssituationen på högskolan. Det är väl nästan symptomatiskt att jag inte haft tid att läsa dem förrän nu, och det mest för att jag tagit mig tid.

Högskoleverket har en studie över högskolelärarnas situation, och konstaterar att man i praktiken har en sjudagars arbetsvecka.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) samt fackförbunden ST och SACO har undersökt doktorandhandledarnas situation.

SACO studentråd har berört studenternas relation till trygghetssystemen, och doktoranderna får också plats på ett hörn.

Slutligen har även Högskoleverkets stora undersökning Doktorandspegeln släppts i ny version.

Mer uppmärksamhet runt Centeruppropet

Mediauppmärksamheten runt uppropet fortsätter. Markus har gjort en sammanställning så jag väljer att inte kopiera alla länkar hit. Särskilt intressant är SIFO-undersökningen som Aftonbladet beställt och som jag får besked om från Björn. Går man in i grafiken kan man tydligt se att centersympatisörer är klart negativa till lagen, som enda parti av dem som röstat för. Flanking har också helt rätt i att det inte är någon partibytarfråga - i alla fall inte för de flesta. I alla partier utom Centerpartiet harmonierar partiledningens offentliga ställningstagande (icke att förväxla med att sossarna från början var för ett liknande förslag med ännu sämre privatlivsskydd) ganska väl med den allmänna opinionen. Enda undantaget är just Centerpartiet, och i den mån frågan är en partibytarfråga, är det just hos oss. En av tio centerväljare funderar på att ändra sitt partival på grund av det som hänt. Förmodligen velar de mest över vart de ska byta - det finns nämligen inte något annat borgerligt parti att byta till. En del går säkerligen över till Miljöpartiet, några till Piratpartiet, men precis som Björn tror jag att största risken för Centerpartiet är att man väljer att inte rösta alls; vilket egentligen ger vår partisekreterare rätt. Bara för att man inte byter parti på grund av frågan, betyder det inte att man kommer att rösta på Centerpartiet även i nästa val.

Erik Hultin uppmärksammar att Anders Flanking även uttalat sig i frågan om extrastämma; att vi inte kan ha en sådan varje gång ställningstaganden på riksnivå ändrar sig lite grann. Vad han inte inser är att för många centerpartister och -sympatisörer, främst bland nyare sådana, så är frågor om privatlivsskydd inte "vilken fråga som helst", utan en grundsten i det centerpartistiska ideologibyggandet. Jag är relativt övertygad om att vi skulle få en liknande reaktion om partiledningen mellan två val; och mellan två förbundsstämmor; på eget bevåg valde att snurra ratten för politiska åsikter i kärnkraftfrågan 180° - och börja förespråka en utbyggnad.

En fågel viskar även i mitt öra och tipsar om artikeln där FRA själva desarmerar argumentet om att spaningen skulle kunna förhindra terrordåd mot svenska utlandsstyrkor. Man har även skrivit en artikel i DN, och inte heller den bringar någon större klarhet i hur FRA har arbetat, kommer att arbeta, vilket material man egentligen söker efter och hur det hittade materialet ska gynna svenskarna. Vissa argument nämns också men de kan i princip sammanfattas som "eftersom det är lagligt är det rätt" och "alla andra gör ju likadant". Något vill man inte berätta för allmänheten, så mycket är fullständigt klart. Carl Bildt upprepar i princip samma argument som återges i artikeln.

Mötet på onsdag kväll kommer helt klart att bli intressant. Oavsett hur det går lär lagen inte avskaffas på stört, så jag får även anledning att gå ut och demonstrera på torsdag.

Läs också Sophias resonemang om Reinfeldts användande av pluralis majestatis, Markus tips om en dokumentär om övervakningssystemen i Östeuropa, samt Laszlos inlägg, samt alla andra i bloggosfären.

Uppdatering: GP rapporterar om den 1000-hövdade demonstrationen i Göteborg.