Efter ett möte på Enea i Kista begav jag mig hemåt ovanligt tidigt idag. Eftersom jag ändå skulle till tunnelbanan i Kista kilade jag inom Akademibokhandeln i Kista galleria. Det skulle jag nog inte gjort... En av de saker som händer under bokrean är nämligen att man tar sig hem med betydligt fler böcker än man egentligen tänkt sig att köpa.
Jag kom hem med hela sju stycken; Geographica (en 3 cm tjock, och tung, atlas i det flådigare slaget), Bonniers kokbok, Bonniers whiskybok, "Filosofi - 100 stora tänkare", en bok om Descartes, Bonniers ordbok, samt en deckare av Björn Hellberg, "Dödslängtan". Hela sju böcker, de flesta tjocka faktaböcker så kassarna var tunga.
Som väl är så är en av de andra egenskaperna hos bokrean att böckerna ändå är billiga. Dessutom hade de visst någon extrakampanj med 10% rabatt - även på reapriset. Slutresultatet blev att jag fick med mig två kassar fulla med så mycket fina böcker att jag nog inte kunnat bära hem så mycket mer - och ändå så kostade alltihopa bara runt 95 kronor per bok. Klart prisvärt, även om jag nog spenderade lite mer pengar än jag egentligen tänkt mig när jag gick in i butiken...
27 februari 2008
26 februari 2008
Första mötet med miljö- och hälsoskyddsnämnden
Idag var jag på det första mötet med Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Solna efter att jag valdes till ny ledamot i förra veckan efter Anna som lämnade sitt uppdrag. Kul att ha ett kommunalt uppdrag igen, och utmanande! Det är ändå fem år sedan jag lämnade det senaste politiska förtroendeuppdraget jag hade; medan jag pluggat har tiden helt enkelt inte räckt till sådant.
Mötet i sig var inte enormt upphetsande och det kan nog vara skönt att inte gå direkt in i hetluften - ärendelistan var ganska kort och bestod mestadels av mer formella ärenden och rena redovisnings- och uppföljningsärenden. Trots det blev det en del debatt bland annat om hur det framtida miljöarbetet ska ske i Solna, nu när det inte längre ska bedrivas under Agenda 21-paraplyet utan under nya namn.
I övrigt var det för Solnaborna mest intressanta ärendet kvällens sista - då beslut togs om att viteslägga en tandläkare som inte hade amalgamavskiljare installerad vid sin vask. Ärendet var en följd av den inventering som gjordes i fjol, och som väl är var det ensamt.
Mötet i sig var inte enormt upphetsande och det kan nog vara skönt att inte gå direkt in i hetluften - ärendelistan var ganska kort och bestod mestadels av mer formella ärenden och rena redovisnings- och uppföljningsärenden. Trots det blev det en del debatt bland annat om hur det framtida miljöarbetet ska ske i Solna, nu när det inte längre ska bedrivas under Agenda 21-paraplyet utan under nya namn.
I övrigt var det för Solnaborna mest intressanta ärendet kvällens sista - då beslut togs om att viteslägga en tandläkare som inte hade amalgamavskiljare installerad vid sin vask. Ärendet var en följd av den inventering som gjordes i fjol, och som väl är var det ensamt.
25 februari 2008
Lästips om kårobligatoriet
Vill tipsa om Magnus Anderssons krönika i Östgötacorren, där han berättar lite om nackdelarna med utredningsförslaget som ska "avskaffa kårobligatoriet". Citationstecknen kommer av att det egentligen inte är ett reellt avskaffande - applikation av resonemanget i förslaget på andra intresseföreningar med liknande syften, exempelvis fackföreningar, visar hur missriktad modellen egentligen är.
24 februari 2008
Solceller på Solna stadshus?
Anders Ekegren går ut i media med att Solna stadshus ska förses med solceller. Idén kommer ursprungligen från en motion skriven av Miljöpartiet. De flesta skulle kanske tycka att jag borde bli överlycklig över det - det vore ju en miljöförbättrande åtgärd - men sanningen är att jag är osäker på om det egentligen är något särskilt bra förslag alls.
Vilken är då anledningen till detta? Jo, även om solceller är väldigt ren teknik, så är den också dyr (tillverkningen av stora kiselkristaller är energikrävande). Återbetalningstiden räknas i tvåsiffrigt antal år. Solcellsel är tack vare investeringskostnaden betydligt dyrare än den elektricitet som köps från elnätet, vilket gjort att solceller hittills mest använts där elnätet inte når fram. Enda anledningen till att någon överhuvudtaget egentligen funderar på att framställa el för elnätet på det viset är att vi för tillfället har statssubventioner på 70% (sic!) på installation av solceller. Det hade inte ens varit i närheten av aktuellt att fundera på att sätta upp solceller om det inte funnits statliga subventioner, eller ens om subventionerna funnits, men legat närmre mer konventionella subventionsnivåer.
Även om solceller på stadshuset skulle leda till ett mer miljövänligt Solna, kanske precis lika mycket pengar hade räckt till betydligt fler åtgärder om man satsat på någon annan lösning? Inom ekonomin brukar man prata om alternativkostnader, och det är utan tvekan så att det även finns alternativa miljökostnader. Går det att spara mer genom energibesparande åtgärder? Pengarna kanske skulle kunna användas till att ersätta fossildrivna fordon? Eller, om man nu tycker att det finns en poäng i att utnyttja solenergi (vilket det definitivt gör!), skulle man kunna använda solvärmefångare. Dessa producerar inte i första hand elektricitet, utan värme. Istället för att ersätta inkommande el, ersätter man uppvärmning (exempelvis varmvattenberedarna) med solenergin. Även om Solna till allra största delen värms upp med miljövänlig fjärrvärme, skulle komplettering med solvärme ändå minska belastningen på Norrenergis anläggningar.
Exakt vilket av alternativen som egentligen ger mest miljönytta till lägst kostnad är ganska svårt att avgöra; även om jag tror att det är relativt bra odds på att det inte är solceller. Särskilt inte med tanke på att staten får betala en bra bit av kakan. Så vitt jag vet har man inte räknat på förslaget än, och då känns det konstigt om man är så tvärsäker som Anders verkar vara...
Vilken är då anledningen till detta? Jo, även om solceller är väldigt ren teknik, så är den också dyr (tillverkningen av stora kiselkristaller är energikrävande). Återbetalningstiden räknas i tvåsiffrigt antal år. Solcellsel är tack vare investeringskostnaden betydligt dyrare än den elektricitet som köps från elnätet, vilket gjort att solceller hittills mest använts där elnätet inte når fram. Enda anledningen till att någon överhuvudtaget egentligen funderar på att framställa el för elnätet på det viset är att vi för tillfället har statssubventioner på 70% (sic!) på installation av solceller. Det hade inte ens varit i närheten av aktuellt att fundera på att sätta upp solceller om det inte funnits statliga subventioner, eller ens om subventionerna funnits, men legat närmre mer konventionella subventionsnivåer.
Även om solceller på stadshuset skulle leda till ett mer miljövänligt Solna, kanske precis lika mycket pengar hade räckt till betydligt fler åtgärder om man satsat på någon annan lösning? Inom ekonomin brukar man prata om alternativkostnader, och det är utan tvekan så att det även finns alternativa miljökostnader. Går det att spara mer genom energibesparande åtgärder? Pengarna kanske skulle kunna användas till att ersätta fossildrivna fordon? Eller, om man nu tycker att det finns en poäng i att utnyttja solenergi (vilket det definitivt gör!), skulle man kunna använda solvärmefångare. Dessa producerar inte i första hand elektricitet, utan värme. Istället för att ersätta inkommande el, ersätter man uppvärmning (exempelvis varmvattenberedarna) med solenergin. Även om Solna till allra största delen värms upp med miljövänlig fjärrvärme, skulle komplettering med solvärme ändå minska belastningen på Norrenergis anläggningar.
Exakt vilket av alternativen som egentligen ger mest miljönytta till lägst kostnad är ganska svårt att avgöra; även om jag tror att det är relativt bra odds på att det inte är solceller. Särskilt inte med tanke på att staten får betala en bra bit av kakan. Så vitt jag vet har man inte räknat på förslaget än, och då känns det konstigt om man är så tvärsäker som Anders verkar vara...
23 februari 2008
Slut på planekonomi för tågtrafiken?
Enligt en notis jag läste i gårdagens Dagens Industri (finns tyvärr inte på nätet) har företaget NetRail, med sitt koncept Panoramatåget, planer på att starta persontrafik mellan Stockholm och Göteborg. Fast det kan dröja innan trafiken kommer igång ordentligt.
För att få starta tågtrafik inom ett företag som inte heter "SJ" måste man nämligen ha särskilt tillstånd som endast kan ges genom regeringsbeslut. Hittills har sådant endast beviljats för de sträckor som SJ inte lyckats få lönsamma. Sträckan Stockholm-Göteborg är knappast en sådan sträcka - biljettpriserna där ligger förvånansvärt ofta till och med högre än flygpriserna på samma sträcka. Det är inte direkt en högoddsare att det är en av SJ:s största kassakor. Att trafiken konkurrensutsätts innebär att det finns en chans för oss resenärer att välja färdsätt på ett helt annat sätt än idag. Trevligt! Nu gäller det bara att hoppas att regeringen också förstått detta.
För den som vill tjuvstarta finns det en möjlighet att åka till Göteborg i samband med mässan TUR 2008, i mitten på mars. Då räknas det visserligen som chartertrafik, men priset (100 kr tur och retur, inklusive mässbiljett) är så lågt att man kan göra det som dagsutflykt till och med. Bokning görs på panoramataget.com.
För att få starta tågtrafik inom ett företag som inte heter "SJ" måste man nämligen ha särskilt tillstånd som endast kan ges genom regeringsbeslut. Hittills har sådant endast beviljats för de sträckor som SJ inte lyckats få lönsamma. Sträckan Stockholm-Göteborg är knappast en sådan sträcka - biljettpriserna där ligger förvånansvärt ofta till och med högre än flygpriserna på samma sträcka. Det är inte direkt en högoddsare att det är en av SJ:s största kassakor. Att trafiken konkurrensutsätts innebär att det finns en chans för oss resenärer att välja färdsätt på ett helt annat sätt än idag. Trevligt! Nu gäller det bara att hoppas att regeringen också förstått detta.
För den som vill tjuvstarta finns det en möjlighet att åka till Göteborg i samband med mässan TUR 2008, i mitten på mars. Då räknas det visserligen som chartertrafik, men priset (100 kr tur och retur, inklusive mässbiljett) är så lågt att man kan göra det som dagsutflykt till och med. Bokning görs på panoramataget.com.
20 februari 2008
DySCAS i Computer Sweden
Jag noterade sent i eftermiddags att det idag publicerades artikel i Computer Sweden om forskningsprojektet jag är med i - DySCAS. Tyvärr kändes artikeln ganska grund och berättar inte så mycket om tekniken. För den som är intresserad av mer information om ämnet rekommenderas ett besök på DySCAS projekthemsida, eller så kan man läsa någon av de vetenskapliga publikationer, exjobb och presentationer som gjorts under arbetet med DySCAS (tyvärr behöver man som vanligt journalprenumerationer för att läsa de flesta vetenskapliga artiklar - den som inte sitter på ett universitet eller en högskola har antagligen inte tillgång till flera av de intressantaste artiklarna, tyvärr). Mer information kommer med tiden också att komma ut på projekthemsidan där redan ett par publika leverabler finns att läsa.
17 februari 2008
SM i kränkthet
Jag kan bara addera mig själv till kören som tipsar om läsning av Maciej Zarembas nya artikelserie. Ett antal missnöjda studenter har använt diskrimineringslagstiftningen till slagträ mot lärarna på högskolan, när de känt sig "krängta" (sic!). De absurda exemplen avlöser varandra - svensklärare som kan svenska sämre än de förstaårselever som de haft praktik med, homosexuella som känt sig diskriminerade trots att lärarna inte ens känt till deras läggning, och så vidare.
Diskrimineringslagstiftningen är grymt viktig, och därför är det deprimerande att se att se den missbrukad på det här viset. Diskriminering är osaklig negativ särbehandling grundad i grupptillhörighet. Att kräva att svenskalärare kan svenska är inte osakligt, lika lite som att matematiklärare ska kunna matte (eller borde i alla fall kunna - de kommer ju från samma utbildning...) eller att körskolelärare ska ha körkort. Faktum är att det är högskolans förbaskade skyldighet att underkänna den som inte har uppvisat de kunskaper som krävs under utbildningen. Hur skulle det annars se ut? Ska vi släppa ut svenskalärare som inte förmår att lära ut svenska i skolorna? Stackars elever! Ska vi även släppa ut ingenjörer som räknar fel, läkare som inte vet hur kroppen sitter ihop eller piloter som inte kan flyga ordentligt?
Att tolka diskrimineringslagstiftningen så är att läsa den som fan läser bibeln. Man har inte rätten att bli just det yrke man önskar - man har rätten att försöka, och bli bedömd på samma grunder som alla andra. Om man försöker, blir rättvist bedömd, och det visar sig att man inte lyckas - då har man inte blivit diskriminerad. Det har bara visat sig att man antingen inte ansträngt sig nog för att ta sig igenom utbildningen - eller att man helt enkelt har valt fel yrkesbana.
Uppdatering: Del två i serien
Ytterligare en: Del tre
Diskrimineringslagstiftningen är grymt viktig, och därför är det deprimerande att se att se den missbrukad på det här viset. Diskriminering är osaklig negativ särbehandling grundad i grupptillhörighet. Att kräva att svenskalärare kan svenska är inte osakligt, lika lite som att matematiklärare ska kunna matte (eller borde i alla fall kunna - de kommer ju från samma utbildning...) eller att körskolelärare ska ha körkort. Faktum är att det är högskolans förbaskade skyldighet att underkänna den som inte har uppvisat de kunskaper som krävs under utbildningen. Hur skulle det annars se ut? Ska vi släppa ut svenskalärare som inte förmår att lära ut svenska i skolorna? Stackars elever! Ska vi även släppa ut ingenjörer som räknar fel, läkare som inte vet hur kroppen sitter ihop eller piloter som inte kan flyga ordentligt?
Att tolka diskrimineringslagstiftningen så är att läsa den som fan läser bibeln. Man har inte rätten att bli just det yrke man önskar - man har rätten att försöka, och bli bedömd på samma grunder som alla andra. Om man försöker, blir rättvist bedömd, och det visar sig att man inte lyckas - då har man inte blivit diskriminerad. Det har bara visat sig att man antingen inte ansträngt sig nog för att ta sig igenom utbildningen - eller att man helt enkelt har valt fel yrkesbana.
Uppdatering: Del två i serien
Ytterligare en: Del tre
Framtidens fordon - etanolelhybrid och DME-hybridbuss?
Så börjar det också gå upp också för riksdagens trafikutskott. Att bara byta till ett ickefossilt fordonsbränsle räcker helt enkelt inte. Världen har helt enkelt inte kapacitet att producera nog med biologiskt framställda mängder bränsle med den teknik vi känner till idag. Men det räcker inte heller att endast gå över till elhybrider - för att sänka koldioxidutsläppen så radikalt som behövs (ungefär en halv storleksordning), samtidigt som vi ska tillåta utvecklingsländernas ekonomier att växa, kommer bägge teknikerna krävas - och antagligen ytterligare därtill. Enligt min bedömning kommer effektiviseringen av koldioxidutsläppen från fordon antagligen, på några decenniers sikt, behöva ligga på en faktor tio. Då behövs alla teknikuppslag vi kan finna, och att de nästkommande teknikstegen är ganska uppenbart att kombinera hybridtekniken med nya alternativa, bränslen. Jag hoppas att trafikutskottet också inser det, och kommer driva en kontinuerlig sänkning av kraven för bilar att kallas miljöbilar. Ordet "miljöbil" är ju egentligen missvisande - en miljöbil är bara något mindre miljöförstörande än alla "vanliga" bilar.
16 februari 2008
Den kommande generationen är ekonomiskt inkompetent?
Jag fortsätter odyssén genom de lite äldre nyheterna. Förra veckan Danske bank skickade ut ett pressmeddelande om svenska ungdomars ekonomiska kunskaper, och pressen återberättar nyheten här, här, här, här, här och här.
Tyvärr är resultatet inte särskilt upplyftande, som detta smakprov hos GP visar. Bara två av fem kan ge en riktig definition på vad ränta är, men det är inte det mest skrämmande man kan se (ganska många har valt ett alternativ som ligger nära det riktiga men ändå är fel) - det riktigt skrämmande är att hela 8% tror nämligen att ränta är en statlig skatt på lånet. Inte en siffra rätt med andra ord...
Man undrar hur det kunde bli så här? För mig har det alltid varit självklart att man ska ha koll på sin ekonomi, och vad ränta är, det visste jag redan i högstadiet. Tyvärr lär sig inte lika många det här hemma, och därför har det från ett stort antal håll (även inom CUF) ställts krav på att införa privatekonomi som ett nytt obligatoriskt ämne i grundskolan. Jag vet inte riktigt om det egentligen är rätt lösning. Största anledningen är att privatekonomi i alla fall i teorin redan är en obligatorisk i skolan - det ingår nämligen i hemkunskapen. I praktiken är det lite mer si och så med den saken - i praktiken blir det mest matlagning och möjligtvis lite diskussion om konsumenträtt och hur man hittar prisvärd mat. Förmodligen kan man uppnå ungefär samma effekt som av att införa privatekonomi som ett separat ämne, som att öka inslaget av privatekonomi i hemkunskapen.
Tyvärr är resultatet inte särskilt upplyftande, som detta smakprov hos GP visar. Bara två av fem kan ge en riktig definition på vad ränta är, men det är inte det mest skrämmande man kan se (ganska många har valt ett alternativ som ligger nära det riktiga men ändå är fel) - det riktigt skrämmande är att hela 8% tror nämligen att ränta är en statlig skatt på lånet. Inte en siffra rätt med andra ord...
Man undrar hur det kunde bli så här? För mig har det alltid varit självklart att man ska ha koll på sin ekonomi, och vad ränta är, det visste jag redan i högstadiet. Tyvärr lär sig inte lika många det här hemma, och därför har det från ett stort antal håll (även inom CUF) ställts krav på att införa privatekonomi som ett nytt obligatoriskt ämne i grundskolan. Jag vet inte riktigt om det egentligen är rätt lösning. Största anledningen är att privatekonomi i alla fall i teorin redan är en obligatorisk i skolan - det ingår nämligen i hemkunskapen. I praktiken är det lite mer si och så med den saken - i praktiken blir det mest matlagning och möjligtvis lite diskussion om konsumenträtt och hur man hittar prisvärd mat. Förmodligen kan man uppnå ungefär samma effekt som av att införa privatekonomi som ett separat ämne, som att öka inslaget av privatekonomi i hemkunskapen.
13 februari 2008
En riktig reträtt av regeringen
Jag har hängt med lite dåligt i nyhetsflödena de senaste dagarna. Något jag inte missat även om det gått några dagar sen det verkligen var aktuellt är att regeringen drar tillbaka det vida kritiserade förslaget om begränsningar för privata sjukförsäkrnigar.
Det var rätt av regeringen att dra tillbaka förslaget. Inte på grund av kritiken i sig - utan för att det helt enkelt är ett dåligt förslag. Inte ska väl en borgerlig och till stora delar liberal allians driva sådana frågor? Om någon vill erbjuda lika sjukt höga försäkringar som staten tidigare tvingade på alla, är det väl upp till dem? Jag tror inte att en något sänkt ersättning - för dem som redan varit borta från arbetsmarknaden så lång tid som det ändå handlar om - hade haft någon större betydelse i att motivera dem att hitta nya jobb (det är ändå personer som har någon långvarigare sjukdom vi pratar om). Förmodligen vore det effektivare att hjälpa den som inte hittat ett nytt, passande jobb, någon form av matchningshjälp eller liknande istället.
I debatten runt förslaget så motiverade man stenhårt det med "arbetslinjen" - det vill säga, ända tills man drog bort det. Tyvärr tror jag att detta sätt att kommunicera från regeringen är mycket olyckligt. Människor bryr sig inte allena om pengar - det visar om inte annat den senaste tidens opinionssiffror som nästan sjunker proportionellt med skattetrycket. Man missar helt att politik lika mycket handlar om känslor, åsikter och tyckande. Det lyckades man ju så väl med innan valet (för all del väl hjälpta av HSB som gjorde ungefär samma fel då som regeringen gör nu). Varför pratar man inte om att reformerna faktiskt är ett försök att göra Sverige mer rättvist? Att ge människor större möjligheter att klara sina egna liv? Ett sätt att minska maktkoncentrationen till politiker? Genom att nagla fast sig i idén om att siffror och arbetsmarknadsstatistik utmålar man sig mer som Bo Lundgren (vi minns alla vilken effekt han hade på Moderaternas opinionssiffror), än som Allians för Sverige innan valet.
Det var rätt av regeringen att dra tillbaka förslaget. Inte på grund av kritiken i sig - utan för att det helt enkelt är ett dåligt förslag. Inte ska väl en borgerlig och till stora delar liberal allians driva sådana frågor? Om någon vill erbjuda lika sjukt höga försäkringar som staten tidigare tvingade på alla, är det väl upp till dem? Jag tror inte att en något sänkt ersättning - för dem som redan varit borta från arbetsmarknaden så lång tid som det ändå handlar om - hade haft någon större betydelse i att motivera dem att hitta nya jobb (det är ändå personer som har någon långvarigare sjukdom vi pratar om). Förmodligen vore det effektivare att hjälpa den som inte hittat ett nytt, passande jobb, någon form av matchningshjälp eller liknande istället.
I debatten runt förslaget så motiverade man stenhårt det med "arbetslinjen" - det vill säga, ända tills man drog bort det. Tyvärr tror jag att detta sätt att kommunicera från regeringen är mycket olyckligt. Människor bryr sig inte allena om pengar - det visar om inte annat den senaste tidens opinionssiffror som nästan sjunker proportionellt med skattetrycket. Man missar helt att politik lika mycket handlar om känslor, åsikter och tyckande. Det lyckades man ju så väl med innan valet (för all del väl hjälpta av HSB som gjorde ungefär samma fel då som regeringen gör nu). Varför pratar man inte om att reformerna faktiskt är ett försök att göra Sverige mer rättvist? Att ge människor större möjligheter att klara sina egna liv? Ett sätt att minska maktkoncentrationen till politiker? Genom att nagla fast sig i idén om att siffror och arbetsmarknadsstatistik utmålar man sig mer som Bo Lundgren (vi minns alla vilken effekt han hade på Moderaternas opinionssiffror), än som Allians för Sverige innan valet.
08 februari 2008
Flera lästips i Ny Teknik
Jag letar upp Ny Tekniks hemsida och måste bara tipsa om ett flertal artiklar som är riktigt intressanta. Först ut är flera satsningar för att göra flyget miljövänligare.
Det andra tipset är artikeln som berättar om hur de segeldrivna fartyg som jag tidigare berättat om nu har kommit längre i utvecklingen, och för första gången testas på ett riktigt containerfartyg. Läs även en artikel på samma tema i Popular Mechanics, eller för den delen företagets eget pressmeddelande. Skulle man råka äga ett fraktfartyg, och vilja göra en investering som minskar bränsleförbrukningen och har en återbetalningstid på runt två år (eller om man kanske bara är nyfiken på senaste nytt), ska man kanske gå till företagets webbsida för lite marknadsföring istället, inklusive se en stor mängd bilder på draksegelutrustade skepp.
Kul att se att det satsas på forskningsprojekt som minskar transporternas påverkan på klimatet! Vi får hoppas att alla projekten är framgångsrika, och dessutom får konkurrens från ytterligare satsningar.
Det andra tipset är artikeln som berättar om hur de segeldrivna fartyg som jag tidigare berättat om nu har kommit längre i utvecklingen, och för första gången testas på ett riktigt containerfartyg. Läs även en artikel på samma tema i Popular Mechanics, eller för den delen företagets eget pressmeddelande. Skulle man råka äga ett fraktfartyg, och vilja göra en investering som minskar bränsleförbrukningen och har en återbetalningstid på runt två år (eller om man kanske bara är nyfiken på senaste nytt), ska man kanske gå till företagets webbsida för lite marknadsföring istället, inklusive se en stor mängd bilder på draksegelutrustade skepp.
Kul att se att det satsas på forskningsprojekt som minskar transporternas påverkan på klimatet! Vi får hoppas att alla projekten är framgångsrika, och dessutom får konkurrens från ytterligare satsningar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)