SJ får allt svårare att hålla tidtabellen. Dessutom har de visst problem med sitt biljettsystem, som har vissa säkerhetsluckor.
Att fixa det senare problemet förutsätter egentligen bara att man skaffar kompetenta programmerare och systemutvecklare, men det första problemet är i varje fall till en stor del inte SJ:s fel. Det är nämligen så att många av spåren i Sverige håller på att bli allt mer överbefolkade, eftersom såväl persontrafik (både långväga, regionala och lokala tåg) som godstrafik ökat kraftigt de senaste åren. Det är förstås glädjande, men det betyder också att tågen idag är betydligt långsammare än för tio år sedan (redan enligt tidtabell), och förseningar förvärrar situationen ytterligare. Dessutom påverkar det kapaciteten för godstransporter, som har lägre prioritet på spåren. Potentialen för utökat resande och godsfrakt med tåg är stor; och med tanke på byggplanerna över Fehmarn Bält lär de knappast bli mindre.
Kort sagt, slutsatsen är att vi förmodligen är att det finns en uppdämd efterfrågan på spårkapacitet som bara kommer att bli större. Snållösningen på det problemet är att bygga nya spår bredvid de gamla - men de går ofta genom tätorter, har kurvor och är på andra sätt olämpade för riktigt snabba tåg. Det är en uppenbar möjlighet att fundera på höghastighetsbanor som skulle innebära både ny spårkapacitet och mycket snabbare resor mellan de tre storstäderna och betydande effekter även mellan de flesta andra större tätorter i södra Sverige.
För mig är det en no-brainer att höghastighetsbanor bör utredas snarast; prognoserna pekar på att i varje fall Götalandsbanan är samhällsekonomiskt lönsam idag; ett järnvägsbygge är dessutom en riktigt långdragen affär. Dubbelspåret på Västkustbanan beslutades redan för 15 år sedan, och ändå finns det tre enkelspårssträckor kvar (inklusive tunneln förstås).
Det är alltså knappast troligt att ett höghastighetsbanenät är utbyggt innan 2020, och för att kunna genomföra byggnationen på ett snabbt sätt vore det bra om man redan nu genomför förstudier, reserverar mark för spårstråk (i värsta fall bebyggs mark som kunde ha använts för en lämplig konstruktion, så att ett senare påkommet bygge blir dyrare än nödvändigt).
För att ytterligare understryka ovanstående avslutar jag mitt inlägg med ett lästips: en rapport i mastodontformat om höghastighetsbanor författad av KTH:s järnvägsgrupp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar