Från Västerås rapporteras att moderaterna gått och blivit LAS-kramare riktigt ordentligt. En stor skillnad mot de saker moderaterna brukade vilja, i alla fall när de var visionära. Som det ser ut nu, verkar det som om de vill driva mer eller mindre samma politik som sossarna, fast med något lägre skatt, och ett par sålda bolag. Är det verkligen deras vision för framtiden? Tror de att det är en framtidsbild som är lätt att sälja till väljarna?
Istället för att försöka vara bättre sossar än sossarna kanske man skulle våga gå ut med i varje fall lite grann av det man tror på, i varje fall i debatten. Som Maud vågar. Att bara bevara status quo är nämligen inte någon vinnare på sikt...
29 augusti 2009
25 augusti 2009
En gång är ingen gång, två gånger en gång för mycket, tre gånger en vana.
Byggnads har en tradition att inte göra sig helt poppis. De har lyckats igen nu. När de inte fick igenom sitt krav om lönehöjning på en tusenlapp i månaden, krävde de istället en sänkning med 6500 tills förhandlingen avslutats. När arbetsgivaren tyckte att det ändå inte var berättigat, och betalade mellanskillnaden ändå, sa Byggnads till ordentligt med ett rejält skadeståndskrav, för att stoppa dessa orättvisor mot arbetstagarna. Ytterligare kommentarer är väl i stort sett överflödiga?
23 augusti 2009
Förvalskandidat till riksdagen
Nästa år är det riksdagsval, och redan nu börjar förnomineringarna i de olika partierna. Jag är en av tre centerpartister i Solna som jag känner till har blivit nominerade - de andra två jag känner till är Martin Karlsson och Magnus Andersson. Antagligen finns det någon mer utöver det som jag inte känner till än.
I samband med detta har jag som nominerad fått ett utskick med bland annat vilka regler som man ska förhålla sig till. Dessutom ingick tre frågor, som ska besvaras och vara en del av presentationen inför partiets förval, som skulle skickas in under veckan. Mina svar på frågorna kan ses nedan.
1. Vilka frågor vill du driva i riksdagen?
Som akademiker är naturligtvis högre utbildning, forskning och kunskapssamhället självklara områden.
Personlig integritet är för mig, som en bakom Centeruppropet.se, en viktig principfråga som jag vill driva tydligt och kompromisslöst.
Jag är även intresserad av teknikfrågor i övrigt, särskilt miljöteknik.
2. Vad gör just dig till en bra riksdagskandidat?
Jag har naturlig kontakt med ingenjörsstudenter och andra teknikintresserade. Som ingenjör har jag också en annan yrkesbakgrund jämfört med de flesta politiker, vilket innebär andra synsätt och vis att tänka.
3. Hur kommer du att arbeta för att skapa engagemang kring centerpartiets politik i valrörelsen?
Förutom att kampanja traditionellt, särskilt riktat mot studenter, kommer jag att försvara Centerpartiets positioner med min blogg. Jag kommer att särskilt jobba med ideologiska diskussioner och försvara centerståndpunkter principiellt.
I samband med detta har jag som nominerad fått ett utskick med bland annat vilka regler som man ska förhålla sig till. Dessutom ingick tre frågor, som ska besvaras och vara en del av presentationen inför partiets förval, som skulle skickas in under veckan. Mina svar på frågorna kan ses nedan.
1. Vilka frågor vill du driva i riksdagen?
Som akademiker är naturligtvis högre utbildning, forskning och kunskapssamhället självklara områden.
Personlig integritet är för mig, som en bakom Centeruppropet.se, en viktig principfråga som jag vill driva tydligt och kompromisslöst.
Jag är även intresserad av teknikfrågor i övrigt, särskilt miljöteknik.
2. Vad gör just dig till en bra riksdagskandidat?
Jag har naturlig kontakt med ingenjörsstudenter och andra teknikintresserade. Som ingenjör har jag också en annan yrkesbakgrund jämfört med de flesta politiker, vilket innebär andra synsätt och vis att tänka.
3. Hur kommer du att arbeta för att skapa engagemang kring centerpartiets politik i valrörelsen?
Förutom att kampanja traditionellt, särskilt riktat mot studenter, kommer jag att försvara Centerpartiets positioner med min blogg. Jag kommer att särskilt jobba med ideologiska diskussioner och försvara centerståndpunkter principiellt.
09 augusti 2009
Vill sossarna äta kakan eller ha den kvar?
Att ta ut vinst från en privatdriven skola är något kontroversiellt för sossar. Det visar bland annat den debattartikeln som Carin Jämtin skrev i DN för några dagar sedan.
Debattartikeln från Carin har redan fått två uppföljare: den första skriven av Pernilla Ström, vars kritik i mycket sammanfaller med det jag skriver om nedan. Hon lanserar dessutom ett nytt begrepp - socialmediokratin - som jag finner mycket träffande och med glädje ska försöka lägga till min vokabulär inför valrörelsen.
Den andra debattartikeln har skrivits av Malin Siwe, som jag låter vara ett stickspår i detta inlägg. Hon kritiserar att högre lärartäthet av Carin Jämtin antas vara det samma som högre kvalitet. Det är inte något självskrivet faktum, men jag lämnar den diskussionen för tillfället därhän.
För vad Carin Jämtin också skriver i sin artikel, är att hon tycker att friskolor är bra. Kort sagt, hon vill ha friskolor, men de ska inte få göra vinst, eller i vart fall, inte betala ut sagda vinst till den som äger verksamheten. Detta förefaller mig som att hon vill både äta kakan och ha den kvar. Det är nämligen idag så, att de allra flesta friskolor drivs i företagsform. Det finns naturligtvis undantag, men det handlar mest om organisationer som av en eller annan anledning har en särskild syn på pedagogiken än den i kommunala skolan gängse (religiösa friskolor, Waldorff-skolor mm), och till viss del föräldrakooperativ eller liknande som tagit över verksamheten i nedläggningshotade kommunala skolor. Det är nog inte dessa som i första hand bidragit till den valfrihet som Carin i sin debattartikel hyllar.
Vad händer då när man tar bort vinstmöjligheterna för företag som driver skolor? Då tar man ju bort incitamentet att driva dessa företag! Även om pengar sällan är det enda motivet att starta ett företag, är det väldigt få företag som startas med det uttryckliga syftet att inte försöka gå med vinst (förr eller senare). I sanningens namn ska dessutom säga att de flesta skolor inte idag är några stora guldkalvar, utan har tämligen ordinära eller till och med ganska ynkliga vinstmarginaler. Det synas alltså som att även om Carin Jämtin gillar valfriheten, så vill hon göra den praktiskt omöjlig. Hon vill både äta friskolekakan genom att begränsa utbudet av friskolor, samtidigt som hon vill ha kakan kvar eftersom valfriheten är bra. Hennes partikollegor bör ta en rejäl funderare över vilken av de två vägarna man vill ta...
Läs även: Magnus Ljungkvist, Johan Folin, Erik Laakso, Jonas Morian, Göran Widham, Edvin Alam, Gunnar Hökmark, Helen Törnqvist, Robert Noord samt Johan Ingerö.
Debattartikeln från Carin har redan fått två uppföljare: den första skriven av Pernilla Ström, vars kritik i mycket sammanfaller med det jag skriver om nedan. Hon lanserar dessutom ett nytt begrepp - socialmediokratin - som jag finner mycket träffande och med glädje ska försöka lägga till min vokabulär inför valrörelsen.
Den andra debattartikeln har skrivits av Malin Siwe, som jag låter vara ett stickspår i detta inlägg. Hon kritiserar att högre lärartäthet av Carin Jämtin antas vara det samma som högre kvalitet. Det är inte något självskrivet faktum, men jag lämnar den diskussionen för tillfället därhän.
För vad Carin Jämtin också skriver i sin artikel, är att hon tycker att friskolor är bra. Kort sagt, hon vill ha friskolor, men de ska inte få göra vinst, eller i vart fall, inte betala ut sagda vinst till den som äger verksamheten. Detta förefaller mig som att hon vill både äta kakan och ha den kvar. Det är nämligen idag så, att de allra flesta friskolor drivs i företagsform. Det finns naturligtvis undantag, men det handlar mest om organisationer som av en eller annan anledning har en särskild syn på pedagogiken än den i kommunala skolan gängse (religiösa friskolor, Waldorff-skolor mm), och till viss del föräldrakooperativ eller liknande som tagit över verksamheten i nedläggningshotade kommunala skolor. Det är nog inte dessa som i första hand bidragit till den valfrihet som Carin i sin debattartikel hyllar.
Vad händer då när man tar bort vinstmöjligheterna för företag som driver skolor? Då tar man ju bort incitamentet att driva dessa företag! Även om pengar sällan är det enda motivet att starta ett företag, är det väldigt få företag som startas med det uttryckliga syftet att inte försöka gå med vinst (förr eller senare). I sanningens namn ska dessutom säga att de flesta skolor inte idag är några stora guldkalvar, utan har tämligen ordinära eller till och med ganska ynkliga vinstmarginaler. Det synas alltså som att även om Carin Jämtin gillar valfriheten, så vill hon göra den praktiskt omöjlig. Hon vill både äta friskolekakan genom att begränsa utbudet av friskolor, samtidigt som hon vill ha kakan kvar eftersom valfriheten är bra. Hennes partikollegor bör ta en rejäl funderare över vilken av de två vägarna man vill ta...
Läs även: Magnus Ljungkvist, Johan Folin, Erik Laakso, Jonas Morian, Göran Widham, Edvin Alam, Gunnar Hökmark, Helen Törnqvist, Robert Noord samt Johan Ingerö.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)