Att ta ut vinst från en privatdriven skola är något kontroversiellt för sossar. Det visar bland annat den debattartikeln som Carin Jämtin skrev i DN för några dagar sedan.
Debattartikeln från Carin har redan fått två uppföljare: den första skriven av Pernilla Ström, vars kritik i mycket sammanfaller med det jag skriver om nedan. Hon lanserar dessutom ett nytt begrepp - socialmediokratin - som jag finner mycket träffande och med glädje ska försöka lägga till min vokabulär inför valrörelsen.
Den andra debattartikeln har skrivits av Malin Siwe, som jag låter vara ett stickspår i detta inlägg. Hon kritiserar att högre lärartäthet av Carin Jämtin antas vara det samma som högre kvalitet. Det är inte något självskrivet faktum, men jag lämnar den diskussionen för tillfället därhän.
För vad Carin Jämtin också skriver i sin artikel, är att hon tycker att friskolor är bra. Kort sagt, hon vill ha friskolor, men de ska inte få göra vinst, eller i vart fall, inte betala ut sagda vinst till den som äger verksamheten. Detta förefaller mig som att hon vill både äta kakan och ha den kvar. Det är nämligen idag så, att de allra flesta friskolor drivs i företagsform. Det finns naturligtvis undantag, men det handlar mest om organisationer som av en eller annan anledning har en särskild syn på pedagogiken än den i kommunala skolan gängse (religiösa friskolor, Waldorff-skolor mm), och till viss del föräldrakooperativ eller liknande som tagit över verksamheten i nedläggningshotade kommunala skolor. Det är nog inte dessa som i första hand bidragit till den valfrihet som Carin i sin debattartikel hyllar.
Vad händer då när man tar bort vinstmöjligheterna för företag som driver skolor? Då tar man ju bort incitamentet att driva dessa företag! Även om pengar sällan är det enda motivet att starta ett företag, är det väldigt få företag som startas med det uttryckliga syftet att inte försöka gå med vinst (förr eller senare). I sanningens namn ska dessutom säga att de flesta skolor inte idag är några stora guldkalvar, utan har tämligen ordinära eller till och med ganska ynkliga vinstmarginaler. Det synas alltså som att även om Carin Jämtin gillar valfriheten, så vill hon göra den praktiskt omöjlig. Hon vill både äta friskolekakan genom att begränsa utbudet av friskolor, samtidigt som hon vill ha kakan kvar eftersom valfriheten är bra. Hennes partikollegor bör ta en rejäl funderare över vilken av de två vägarna man vill ta...
Läs även: Magnus Ljungkvist, Johan Folin, Erik Laakso, Jonas Morian, Göran Widham, Edvin Alam, Gunnar Hökmark, Helen Törnqvist, Robert Noord samt Johan Ingerö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar