Jag noterar att Alliansen med Centerpartiet i spetsen i veckan gjort utspel om byte till treterminssystem för högskolan. Det är en fråga som bland annat Centerstudenter har drivit. Personligen är jag något ambivalent till idén: den är faktiskt både bra och dålig.
Det som är bra med ett treterminssystem är att studenter inte längre hamnar mellan systemen över sommaren. För den student som inte får jobb över sommaren hamnar man alldeles för ofta mellan stolarna på försäkringskassan, a-kassan eller kanske något annat bidragsförsörjningssystem.. Detta problem skulle helt försvinna med ett treterminssystem. Rent pedagogiskt vore det antagligen ganska nyttigt att inte lägga böckerna på hyllan över sommaren.
Det som är dåligt med ett treterminssystem är att det finns en uppenbar risk att det leder till att man tvingar även den som har möjlighet till exempelvis sommarjobb, att låta bli det. Det är väl diskutabelt om det är ekonomiskt lönsamt att arbeta över sommaren istället för att så snart som möjligt avsluta sina studier, men det är samtidigt förmodligen för ganska många studenter nyttigt att ta en paus. För högskolorna är det ett bestämt problem att undervisning bara är halva syftet med universitet och högskolor: det finns en uppenbar risk för konflikt mellan undervisning och forskning. Det problemet återkommer på flera platser runt jorden.
Rent praktiskt kan man också konstatera att ett treterminssystem, med 15-veckors terminer, inte är så himla annorlunda från ett tvåterminssystem med 20-veckors terminer (som vi idag i alla fall i teorin har, även om man på en del högskolor kör med ett forcerat schema). Vill man öka studietiden skulle man alltså precis lika gärna kunna sikta på ett tvåterminssystem med två 22 eller 23 veckor långa terminer.
Kort sagt, det finns argument för både ett två- och ett treterminerssystem. Vad jag personligen inte kan förstå är varför det ska behöva tas ett beslut i Sveriges riksdag om den frågan. Borde inte lika gärna varje högskola för sig välja hur utbildningen ska läggas upp? Man kan ju tänkas vilja ha olika system på olika högskolor, både av praktiska och pedagogiska anledningar. Det enda hinder jag egentligen kan se är CSN:s regler som är så stelbenta att något sådant är alldeles otänkbart. Men det är väl knappast världens ordning för alltid?
Läs även: Albin, Dayana, Anna, Johan, Karin och Kerstin.
1 kommentar:
Halloj och tack för senast!
Intressant inlägg om treterminssystemet. Jag håller med dig om att det är ett förslag som har både fördelar och nackdelar. Men då måste man även ha i åtanke att detsamma gäller för dagens system med två terminer. Den avgörande frågan måste således vara vilket system som i jämförelse är bäst.
Rörande arbetsinvändningen så är det ju redan idag många som finansierar hela eller delar av sina studier med att jobba extra på kvällar och helger. Det borde man då därmed rimligen också kunna göra på sommaren?
Nyttigheten med att ta en paus torde vara individuellt betingad. Möjligheten att vid behov ta ett studieuppehåll - kortare eller längre - finns redan idag. Även det borde kunna gå att lösa.
Forskningsargumentet förstår jag, men det borde inte vara en omöjlighet att organisera arbetet på ett annat sätt för att komma runt detta. På min utbildning undervisade exempelvis inte alla lärare varje termin. Man skulle därmed kunna lösa det med ett rotationssystem där man kan få tid för forskning på exempelvis hösten istället för på sommaren.
Att införa ett tvåterminssystem med längre terminer vore att gå miste om ett påskyndande av utbildningen, eller eljest mycket mer ingripande förändringar i uppläggningen av utbildningen. Poängen med reformen är just att snabbat på utbildningen genom att lägga till en termin.
Personligen är jag övertygad om att ett treterminssystem har mer fördelar än ett tvåterminsdito. Däremot håller jag med om att det finns en hel del praktiska spörsmål som måste lösas. Men det tror jag absolut inte är någon omöjlighet.
Allt gott ;)
Albin
Skicka en kommentar