- Det påstås att Alliansen vill sänka underhållet på spåret. Det är sant att en tillfällig extrasatsning som gjordes för att upprusta spåren tar slut under 2011, men trots detta har Alliansen ökat spårunderhållet från 38 till 64 miljarder sedan 2006. Varaktigt, dvs med den tillfälliga satsningen borträknad. Det är betydligt högre ambitioner än i (s)-budgeten 2005.
- Ökningen av banavgifterna är tänkt att gå till underhåll. Miljöpartiet räknar med precis samma höjning när de lägger motioner om järnvägssystemet.
- Slutligen vill Miljöpartiet själva återmonopolisera persontrafiken med tåg. Detta rimmar illa med Miljöpartiets uttalade tanke om att det ska vara billigare att åka tåg än flyg, som jag håller med om. Varför ska vi tvinga Veolia att lägga ner lågpriståget som redan körs mellan Stockholm och Malmö, när det går bra med lågprisflyg?
Uppdatering: Maria och Peter tycks ha skickat ett liknande inlägg till SvD. Jakob replikerar väl på sin blogg.
5 kommentarer:
Nja...inte bara det...måste vi inte också bygga om hela järnvägsnätet om de rödgröna ska få sina snabbtåg att funka? Var det inte därför som vi byggde X2000?, för att slippa göra det (lutar i kurvorna etc). Ska vi höja effektiviteten så måste alltså all räls i princip läggas om? Jag hörde om en KTHare som räknade ut hur mycket som måste göras för att våra järnvägas ska bli någotsånär kompitabla med kontinentens snabbtåg. -Jag minns inte summan exakt, men det skulle i princip kosta allt som staten ägde och hade...
En annan polare som jobbar på Bombardier sade att alla löften om att bygga upp snabbtågssystem á la TGV bara är luft; det går inte. Vi har inte dem resurserna.
Frågan är vad man kan göra istället?
En idé är att försöka dika ut rälsen där det är som värst och hotta upp X2000 enheterna. En annan idé är att helt enkelt bygga ut den viktigaste stambanan (Stockholm-Gbg, Stockholm-Malmö/Kontinenten) med mer "rak" räls, för att lätta på trycket på resterande "äldre räls", men detta lämnar ju andra projekt ikläm...
Problemet nu är ju att man står lite inför ett avgörande val. Antingen bygger man höghastighetsbanor (vilket då i första hand blir triangeln Cst-G-M, något annat är det ingen som argumenterar för).
De nyare banorna i övrigt (bl a Botniabanan och Västkustbanan) håller visserligen inte höghastighetsstandard men de är till största delen byggda för 250 km/h där så varit möjligt, även om signalsystemet ATC inte är godkänt för den hastigheten.
Problemet är lite att att vi redan står inför ett kapacitetsproblem, och visst, enstaka extrasnuttar räls skulle hjälpa, men risken är att man ändå bygger parallell räls fast i många småetapper, så det blir dyrare. Ett realistiskare alternativ vore i så fall dedikerade godstågbanor, där kraven på hastighet är lägre. Då kunde dagens stambanor frigöras för persontåg.
Men som du säger, huvudproblemet är finansieringen. Med tanke på att vi aldrig byggt så mycket järnväg som en utbyggnad av höghastighetsbanor skulle innebära, så känns det orealistiskt att hantera det i Trafikverkets ordinarie budget (även om några av de siffror du hört låter väl höga. En särskild finansiering kommer nog krävas oavsett vilket, och det är precis vad Centerpartiet föreslår.
"aldrig sedan stambaneutbyggnaden" skulle det visst vara. Sorry.
Det håller jag med om; att helt enkelt ha banor enbart för gods och andra för tågtrafik (helst också en för X-trafik, dvs 200 km/h eller mer).
Visst är det problem med finansieringen, men det värsta problemet är egentligen att vi helt enkelt inte har kvar fabrikerna (Kalmar Verkstad, ABB Traction) som kan producera det som efterfrågas från politiskt håll (politikerna verkar inte riktigt greppa hur vansinnigt komplicerat det är att bygga moderna snabbtåg, jag har förstått att man kan jämföra det med att bygga reaplan).
Tja, jag frågade inte hur han (KTHaren) hade räknat, men hans förklaring till summan verkade rimlig; när man projekterar för nya infrastrukturprojekt så kommer det alltid "tillkostnader". En sådan kostnad i ett vägbygge ex. kan vara trafikljus, viltstängsel, måla övergångsställen etc, etc. Problemet, menade denne, med järnvägar är att dess "tillkostander" (har för mig att de kallades "annexkostnader") snabbt blir sanslöst höga; avancerade säkerhetssystem (som nämmda ATC), signal och kommunikationssystem, säkra komponenter med högspänning, järnvägsövergångar av olika typ (viadukter, bom-övergångar och dess signalsystem, etc, etc). -Och då har vi inte ens börjat lägga rälsen...och det verkar ju barka åt att majoriteten av våra stambanor måste byggas om för att snabbtågen ska kunna konkurrera. Det är ett monsterprojekt helt enkelt...folk tar för lättvindigt på sådana här projekt, även med sponsring från andra aktörer...
(..men jag kanske missförstod, är inte så haj på sådant...men det lät rimligt som sagt...)
"Monsterprojekt" var nog rätta ordet. Den uträkning jag sett har talat om 125 miljarder (mycket grovt räknat). Nu är den ju grov, och kan ha felskattats grovt, men det handlar ändå inte om mer än 0,1 ggr skatteintäkterna ett vanligt år. Stort, men inte oöverkomligt. Inte ens om kostnaderna underskattats tio gånger. Frågan är bara om man räknnat rätt, och om det lönar sig.
Jag är för att bygga höghastighetsbanor, men ett definitivt svar kräver både säkrad finansiering och bättre kalkyler. Alternativet kräver också utbyggnad, åtminstone av godstågsspår, som inte heller är helt gratis.
Vad gäller tågen är nog tanken att de ska finansieras av de företag som kör dem (alternativt någon bank som leasar ut dem), och alltså betalas med biljettintäkter.
Skicka en kommentar