Snö och slask i Solna

Så här i snötider så handlar mycket av de politiska diskussionerna för mig som sitter som ordförande i tekniska nämnden om snöröjning och halkbekämpning. När det är riktigt dåligt väder är det en utmaning att se till att stadens gator är farbara och snöröjda. Just nu råder det särskilt svåra väderförhållanden för halkbekämpningen. Mycket snö som kombineras med temperatur som pendlar runt nollan är värsta möjliga fall. Tjock blankis bildas då på vägarna som är svår att hantera och tar tid att röja bort. Det gäller inte bara i Solna utan även i exempelvis Örebro. Det är inte heller all mark som Solna har ansvar för, trottoarer och gångvägar som ligger inom tomtmark är det exempelvis fastighetsägaren som har ansvar för.

Förra hösten arbetade Stadsbyggnadsnämnden med ett nytt väghållningsavtal, som bland annat innehåller snöröjning och halkbekämpning. Avtalet inbegriper även vinterväghållning på tomtmark. Avtalet började gälla den 1 november, med samma entreprenör som tidigare (Peab Drift och Underhåll i Stockholm). De har dock bytt organisation internt och har ny arbetsledning jämfört med tidigare.

Politiskt diskuterades det nya avtalet noggrant igenom. Samtliga ledamöter i Stadsbyggnadsnämnden oavsett partifärg var överens om att skriva ett avtal med högre krav än det senaste, och ett antal ambitionshöjningar genomfördes, med mycket tydligt fokus på att i första hand förbättra för den som tar sig fram utan eget motorfordon. Ett par exempel:

• Snömängden för att snöröjning på gång- och cykelvägar ska påbörjas har minskats till tre centimeter. Inom åtta timmar ska det vara röjt, och på huvudstråken ska det vara klart redan inom två timmar.
• Huvudstråk för cykel/gång ska nu också sopsaltas.
• Snövallar får inte lämnas vid exempelvis övergångsställen, busshållplatser, korsningar, handikapparkeringar eller vid anslutningar mot parkvägar, trappor, återvinningsstationer, vårdcentraler eller omvårdnadsboenden.
• Antalet trappor som ska snöröjas utökades.
• Bortforsling av snö vid tunnelbanestationer, busstorget, Karolinska sjukhuset, samt Arenastaden.
• Införande av viten vid brister.

Viktigt att notera är också att avtalet har ett antal tydliga leveranskrav i avtalen, till exempel:

• Halkbekämpning ska alltid göras vid snöröjning samt halkrisk.
• Punktsandning ska göras vid busshållplatser, inbromsningssträckor, korsningar och övergångsställen innan morgonrusningen kl 8.00
• Handskottning ska i flera fall användas om maskin inte är möjligt
• Isrivning ska utan anmodan göras om det blivit en tillräckligt ojämn isskorpa (körväg ojämnheter på 5 cm och cykel/gångstråk 3 cm).
• På tomtmark ska halkbekämpning göras vardagar före kl 7 samt kl 7-18 om det bedöms som halkrisk annars kommer förekomma.
• Vid servicedagar (den dag det är parkeringsförbud en eller två gånger i månaden) ska alltid bedömning göras av insats

Naturligtvis är det inte avsikten att vitena ska behöva användas – mycket hellre än en nedsättning av kostnaden vill alla inblandade att allting fungerar som det ska. För att säkra upp leveransen och säkerställa kvaliteten har även organisationen på stadsbyggnad förändrats. En konsult har fått ett särskilt uppdrag av staden med att följa upp leveransen av vinterväghållningen. Eftersom avtalet innebär ett fast pris, innebär det inte några extrakostnader för stadens del utöver konsultkostnaden att faktiskt se till att få den leverans som man har avtalat om. Det finns också ett antal skrivningar i avtalet med krav på entreprenören. De behöver ha ett eget kvalitetsuppföljningssystem med egenkontroll, alla fordonsrörelser utom för snöbortforsling ska GPS-loggas och man ska regelbundet delta i uppföljningsmöten med staden. Brister som kommunen rapporteras till entreprenören ska omgående korrigeras.

Just strukturen med regelbunden uppföljning är utomordentligt att vi fått till. Det gör att staden kontinuerligt får en möjlighet att säkerställa och följa upp att vi faktiskt får den leverans som vi enligt avtalet ska ha. Uppföljningarna har bland annat lett till att Peab valt att säga upp ett avtal med en underleverantör som inte håller måttet, och att staden valt att i vissa fall genomföra åtgärder utanför avtalet, som förebyggande halkbekämpning vid extra besvärliga väderförhållanden. De senaste dagarna har varit de första som prövat den nya organisationen riktigt ordentligt.

En mycket viktig del i uppföljningen är de felanmälningar som kommer in till staden. Även om staden har egen uppföljning, så kan den inte se allt som händer eller görs. Du som vistas i Solna kan göra en stor insats genom att felanmäla det du ser som brister. Ibland kommer det att brista, men en inskickad felanmälan leder till att problemet kan följas upp och bekräftas och organisationen anpassas för att säkerställa att de inte återkommer.

Slutligen: Det finns ungefär 120 vintersandlådor utplacerade i Solna. Dessa är det naturligtvis tillåtet att använda för dig som rör dig på gatorna vid behov om det är halt och det ännu inte åtgärdats!

Kommunens hemsida har mer fakta om snöröjning och halkbekämpning.

https://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/gator-och-torg/sno-och-halka/

Kartor över områden som staden har ansvar för:

Cykel och gång, körvägar

För ett grönare Solna?

Jag har sent i höstas fått en fråga om vad vi i Centerpartiet i Solna menar när vi pratar om ”ett grönare Solna” som ju var vår viktigaste paroll i valet förra året. Ordet grönt är ju mångtydigt och kan tolkas på flera sätt, och jag menar att flera av dessa åsyftades när vi valde parollen. Det kan både syfta på grönska och växtlighet eller på miljöarbete i stort. Vi ser det som en flertydig sammanfattning av vad vi tycker. Flera av våra hjärtefrågor passar väl in i den beskrivningen. Allt det som vi i Centerpartiet i Solna tycker sammanfattar vi i vårt handlingsprogram. Vi valde att lyfta fram några av de frågorna särskilt tydligt i valrörelsen genom att ha dem på våra lokala valaffischer: cykelvägar och kollektivtrafik, skolmat samt parker och grönområden. Alla tre frågorna är tydligt gröna:

• Cykelvägar och kollektivtrafik är tydligt miljövänliga transportsätt som vi centerpartister vill främja 
• Matens påverkan på miljö och klimat är betydande, och genom att exempelvis satsa på ekologiskt odlad och närlagad mat så kan man minska den.
• Parker och grönområden är gröna snarare i betydelsen grönska – genom att tillföra växtlighet får man en trivsammare stad och kan på det sättet också arbeta även med frågor som biologisk mångfald och föroreningsnivåer inom den bebyggda stadsmiljön.

Vi är väl medvetna om att målsättningen om ett grönare Solna inte alltid är jätteenkel att arbeta med. Exempelvis innebär Solnas utbyggnadstakt att det finns diskussioner om prioriteringar mellan naturområden och stadsrum. Det är en balansgång som i viss mån kan lösas genom alexanderhugg – att på ett smart sätt förena natur med staden. Ett solnaexempel är Ektorget i stadsdelen Ingenting, där man lyckades med att bevara och integrera de befintliga ekarna med sina naturvärden i stadsmiljön på ett mycket lyckat sätt, och därför belönades med Solnas stadsmiljöpris 2012. Liknande arbete, liksom att tydligt arbeta med grönplan, grönstråk och hållbara transportsätt är för oss en självklarhet för att gå mot en grönare och mer hållbar stad med värde både vad gäller stadsmässighet och miljö.

Det är också med de ingångsvärdena som vi valt att jobba i förhandlingarna mellan partierna om olika politiska poster. Jag själv kommer att leda tekniska nämnden och min partikollega Anna Lasses kommer att leda miljö- och hälsoskyddsnämnden. Det är enligt vår bedömning de två nämnder, som rent praktiskt har störst inflytande över de gröna frågorna. Tekniska nämnden är bland annat ansvarig för drift och underhåll av gator, parker och fastigheter, och miljö- och hälsoskyddsnämnden är huvudansvarig för stadens miljötillsyn.

För mig är det självklart med ett aktivt miljöarbete inom tekniska nämndens ansvarsområde. Solna stad har de senaste åren jobbat med miljöcertifierade byggen, exempelvis Ulriksdalsskolan, och det är en självklarhet att fortsätta. Även när det gäller fastighetsunderhåll innebär det stora möjligheter att jobba aktivt med miljöarbete. För några år sedan gjordes en enklare inventering av energieffektiviseringspotential på vissa skolor och förskolor. Det fanns exempel på åtgärder med ekonomiska återbetalningstider så korta som 2-3 år. En minskad energianvändning innebär ju både en miljömässig och ekonomisk fördel för staden och är därför en självklarhet att genomföra.

Tekniska nämnden kommer också ha ansvar för gator och parker, det vill säga stadens utemiljö. Här vill jag jobba aktivt med att förbättra miljön. Under den gångna mandatperioden återinrättades tjänsten som stadsträdgårdsmästare, något som var en förutsättning för att kunna jobba aktivt med exempelvis grön utsmyckning, eller för den delen arbetet med att revidera grönplanen som skett. Det har gjort att trivsamheten i stadsmiljön har höjts och på den resan vill jag att vi fortsätter.

Utöver facknämnderna vill vi också växla upp det övergripande miljöarbete som kommunstyrelsen har ansvaret för i Solna. Det strategiska miljö- och hållbarhetsarbetet är viktigt för oss i Centerpartiet. Ett av de första beslut jag var med om i våras efter att ha tillträtt som kommunalråd var just ett sådant. Stadens konkurrensutsättningspolicy skulle behandlas, och jag och Centerpartiet tryckte på för att få en tydlig och skärpt skrivning runt miljökrav vid upphandlingar: att miljökrav ska ställas då det är relevant.

I det strategiska miljö- och hållbarhetsarbetet upplever jag att kommunen har ett behov av att växla upp. Flera av de övergripande styrande strategiska dokumenten sätter här särskilt an tonen. Jag är nöjd med att vi under den gångna mandatperioden utarbetat med förslag till ny grönplan och cykelplan. Den gamla grönplanen var från 1991 och cykelplan vet jag överhuvudtaget inte om det någonsin funnits någon i Solna. Vi kommer säkerligen få anledning till att återkomma till dem bägge för revideringar och kompletteringar, men bara det faktum att dessa bägge dokument ens diskuterats alls ser jag som en vinst.